Dåliga PISA-resultat beror knappast på nationella proven

DN skriver nu om att de svenska PISA-resultaten, som orsakat så mycket debatt, kan vara missvisande. Många elever uppger att de inte gjorde sitt bästa, eftersom det inte var betygsgrundande och de fokuserade på de nationella proven istället - som de presterade mycket bättre på. (De nationella proven är dock mycket lättare än PISA.)

Jag har förvisso sedan tidigare varnat för övertolkningar av PISA. I december 2013 skrev jag:

Jag ogillar både [Socialdemokraten Jonas] Hellbergs pajkastning, och övertolkningarna som görs av PISA, av alla politiska läger. Svensk skola har många kvaliteter i jämställdhetsarbete, demokratisk värdegrund m m som aldrig mäts i såna här jämförelser, och som socialdemokrater och borgerliga partier faktiskt har varit överens om. Att partierna i samma läroplaner och lagtexter lagt grunden för ett kunskapstapp har vi ett delat ansvar för, även om nyckeldelar som de otydligare betygen och kommunaliseringen är just Socialdemokraternas ansvar.

Men frågan är om det verkligen är just de nationella proven som tar elevernas tid?

DN försöker blåsa upp det och får det att låta som att niondeklassarna tvingades skriva 12 nationella prov läsåret 2011/2012. Det stämmer dock inte. Rätt svar är 4 prov. 12 är det totala antal prov som Sveriges grundskolor arrangerade för årskurs 3, 6 och 9 det läsåret, men ingen elev gör alla proven – inte ens utspritt under hela sin 9-åriga skolgång. Läs gärna mer på sidan 34 i Skolverkets rapport. (Även Lärarförbundets Eva-Lis Sirén spär på missuppfattningen, säkerligen mot bättre vetande.)

PISA-proven är inte av den typ som man kan förebereda sig för genom att läsa på några dagar innan. Eleverna behövde alltså inte prioritera ned några nationella prov för detta. De behövde inte avsätta någon tid, förutom de timmar skolan redan hade avsatt för själva genomförandet av PISA-proven.

Jag tror snarare vi hittar lite av förklaringen i vad vissa lärare påstås ha sagt till eleverna innan: ”Gör ert bästa, men ni behöver inte ta det så seriöst. Det påverkar inte er”.

Tror ni att lärarna i Sydkorea och Finland sa samma saker till sina elever? Eller tror ni att de kanske sa: ”Ni är utvalda att ha äran att representera ert land i världens största och mest prestigefyllda, internationella kunskapsmätning. Ge järnet i två timmar och gör oss stolta!” Jag önskar att varenda svensk lärare hade sagt något sådant.


Jag tycker även att det säger något, om så många svenska elever faktiskt valde att inte ens försöka göra bra ifrån sig på PISA när de ändå satt där. En av skolans viktigaste uppgifter är motivera eleverna att ständigt göra sitt bästa och försöka lära sig mer, så att de klarar sig och kan växa även efter skolåren. Här har uppenbarligen svensk skola fortfarande en del att göra.

(Eller så var det åtminstone för niorna våren 2012, vilket ju var innan Alliansregeringens nya skollag, läroplaner, betyg mm hade trätt i kraft.)

---

Mer läsning: SR | SvD | GP | Skolvärlden | Lärarnas Tidning | VT | Barometern | Expressen

Himmelska Fridens Torg och vad jag tycker om vapen i händerna på diktaturer

Idag är det 25 år sedan massakern på Himmelska fridens torg. Kinas kommunistparti slog brutalt ihjäl studenter som demonstrerade för frihet och demokratiska rättigheter, och samma vidriga regim förtrycker än idag landet.

När man tittar på den där berömda bilden ska man veta att det inte ”bara” var soldaterna i fyra stridsvagnar som den modige studenten fick att tveka. Det finns en större bild som visar att han tittar på ett tåg med tiotals stridsvagnar när han ändå bestämmer sig att ställa sig ivägen för dem.

Jag skulle inte vilja att några av de där stridsvagnarna var köpta från Sverige. (Det kanske de var, men det vet jag inte.) Därför känns det passande att just idag så publicerar www.vapenvalet.se mina svar på deras enkät till riksdagskandidater. Där säger jag vad jag tycker om Sveriges import och export av vapen.

För mig är det viktigt att Sverige bara exporterar vapen till demokratier som respekterar mänskliga rättigheter. Krigsmateriel är ett nödvändigt ont så länge det finns aggressiva diktaturer som vi måste kunna försvara oss mot.

Långsiktigt måste vi lösa problemet genom att verka för att diktaturer förvandlas till demokratier - här spelar EU och den globaliserade frihandeln nyckelroller. Kortsiktigt ska vi hjälpa demokratier att skydda sig mot angrepp.

Bonus: SVT:s Folkets Främsta Företrädare har lite mer att säga om vapenexport och neutralitet. Komik med bitter eftersmak.

Länets mest företagsvänlige riksdagskandidat!

Som länets riksdagskandidat får jag svara på olika enkäter från organisationer om var jag står i olika frågor. Igår svarade jag på Företagarnas kandidatguide. Här kan du se min profil, och genom att svara på samma frågor kan du se om jag är den bäste kandidaten för dig.

På skoj testade jag sen att fylla i frågeformuläret så som Företagarna ”vill” att man ska svara på frågorna. Det visade sig då att jag är den företagsvänligaste kandidaten hittills i länet! Här är en länk till det resultatet.

Rösta idag

Nu är det valdag! Själv röstade jag redan när förtidsröstningen började den 7 maj, för mer samarbete i Europa för miljö, jobb, brottsbekämpning och FRED. Idag kan du göra detsamma mellan klockan 8 och 21. 

Kom ihåg: Om inte du tar makten över ditt liv kommer någon annan att göra det! 

Om nazister och annat dumt på Kalmars skolor

Igår på Barn- och ungdomsnämnden tog ordförande Jonas Hellberg (S) upp som ett övrigt ärende att ledamöterna skulle ställa sig bakom ett uttalande, som i korthet gick ut på att uppmana Kalmars skolor ”att inte släppa in några nazistiska och odemokratiska partier eller organisationer”.

Vi från Folkpartiet liberalerna ställde oss inte bakom detta uttalande. Jag ska här förklara varför.

Vad gäller politiska organisationers närvaro i Kalmars skolor så skickade nämnden en uppmaning till rektorerna redan 2009, och den gäller fortfarande. Den var väl avvägd och ger rektorerna rätt att neka vissa partier tillträde om ordningen eller elevernas säkerhet hotas, och den principen ger även Skolverket grönt ljus till.

Det här nya uttalandet däremot har inte beretts av nämndens tjänstemän, utan är ett rent politiskt uttalande som presenterades muntligt vid sittande möte. (Jag fick dock läsa det någon timme innan.) Det pekar ut just nazism och ”odemokratiska partier”, och kommer att skapa förvirring kring vad som egentligen menas med den formuleringen. Tyvärr har ju många högt uppsatta politiker satt i system att använda ”odemokratisk” som ett allmänt skällsord på saker och partier man inte tycker om.

Jag avundas inte de rektorer som nu måste försöka tolka detta uttalande.

Det är förstås även skevt att namnge enbart nazismen, när vi ser våldsbejakande extremism växa minst lika mycket på vänsterkanten. Jag tycker att det är ett sätt att plocka billiga politiska poäng, och det vill jag inte delta i. Som liberaler så står vi i Folkpartiet så långt bort ifrån båda dessa kollektivistiska hatrörelser som man bara kan stå.

Föräldrar med barn i Kalmars skolor ska kunna känna sig trygga. Därför vill jag understryka att vi redan innan detta uttalande har satt elevernas säkerhet främst. Jag vill även påpeka att problemet inte är tillnärmelsevis lika stort som de senaste dagarnas nationella debatt har fått det att låta. Det är inte direkt så att nynazisterna står och hänger på låset till våra skolor. Under de åtta år som jag varit skolpolitiker i Kalmar så har det inte kommit till min kännedom en endaste gång att någon grundskola i Kalmar skulle ha fått påtryckningar från något nazistiskt ungdomsförbund.

Men om de skulle göra det så måste vårt budskap förstås vara samma som för alla andra: du får säga vad du vill, men du ska uppföra dig. Och jag kommer att vara den första att erbjuda mig att ta debatten mot dem och säga emot allt de säger!

Det låter ju så enkelt, ”förbjud nazister för att de är nazister”. Men om vi verkligen vill ha ett samhälle som inte upprepar illdåd som nazismens, kan vi inte göra det så lätt för oss. Utestängningen i sig ger extremisterna mer uppmärksamhet och martyrstämpel, vilket lätt förvandlas till röster när eleverna blivit myndiga. Om nazister vill nå ut till skolbarnen kommer de att kunna göra detta även utanför skoltid, på nätet till exempel – och då är det inte säkert att vare sig vi andra partier eller övriga vuxenvärlden kommer att finnas där för att kunna bemöta deras lögner.

Jag varnade för, och såg precis samma krumbukter som syftade till att stänga ute Sverigedemokraterna för åtta år sedan. Då var de bara ett tvåprocentsparti bland de vuxna, men fick jättehöga siffror i skolvalen, sannolikt eftersom de aldrig blev bemötta. I skuggorna har de kunnat växa obehindrat.

Partier ska inte ägna sig åt att stänga ute andra partier – vi ska ta debatten med dem. Jag tror det är en viktig princip att föra vidare till våra ungdomar.

---

Reaktioner i media: Barometern | Östran

Ukraina hade inte invaderats om de varit med i EU

Idag den 9 maj är det Europadagen, till minne av fredsprojektet som ledde till dagens EU. Vår världsdel, som i århundraden plågats av konstant krig mellan olika länder, har nu haft snart 70 år av oavbruten fred mellan medlemsländerna. Krig är inte längre normaltillståndet i Europa. Friare rörlighet och friare handel skapar relationer som förebygger konflikter.

Det var denna gemenskap som Ukraina ville bli en del av när Ryssland invaderade dem. Men Putin skulle inte ha vågat mucka gräl med Ukraina om det hade inneburit att mucka gräl med hela EU. Om detta skriver jag idag i Barometern-OT tillsammans med vår EU-kandidat Sofie Bergman och vår gruppledare i Kalmar Inger Hilmansson:

I dag löser 28 demokratiska länder i Europa sina konflikter vid förhandlingsbordet istället för på slagfältet. Tillsammans med cirka 500 miljoner invånare i EU har vi svenskar en starkare plattform för att lösa globala frågor som gör vår omvärld tryggare och ger oss möjlighet att lösa gränsöverskridande problem. Fred, demokrati och mänskliga rättigheter, brottsbekämpning, ekonomi, handel, djurskydd, miljö och hållbar utveckling är några av de frågor som Europas länder behöver hantera gemensamt och där Sverige ska vara med och göra en insats.

Europa behöver mer samarbete - inte mindre. Läs hela!

Vad har Stefan Löfven åstadkommit, egentligen?

Anna Dahlberg skriver om 8 faror om socialdemokraterna vinner riksdagsvalet i höst. Och det handlar inte om fördubblad krogmoms. En av sakerna hon tar upp är att partiledaren Stefan Löfven är en novis i de partipolitiska sammanhang där han vill sätta sig på landets järntron.

Jag gjorde en liknande reflexion i höstas när Stefan Löfven besökte Kalmar för att inför fotografer och en hel skola passa en fotboll fram och tillbaka med Johan Persson. Alla var hur uppspelta som helst över att få vara i hans närvaro, och jag funderade: varför, egentligen?

• Stefan Löfven har aldrig blivit invald i riksdagen. 
• Stefan Löfven har aldrig vunnit ett val, eller ens lett sitt parti genom ett.
• Stefan Löfven har inte ens vunnit en partiledarstrid – han tog på sig ledartröjan när partiet sökte med ljus och lykta efter någon som kunde åta sig uppdraget efter Håkan Juholts fiasko.
• Hittills har han inte heller visat någon större förmåga att ena sitt eget parti, med tanke på att utspel och debatter ständigt lämnar journalister med frågan: "vad vill Socialdemokraterna?"

Och nu finns det de som tycker att denne man är lämpad att hoppa direkt till det tyngsta och mest krävande politiska uppdraget vi har: Sveriges statsminister. Tillsammans med sannolikt en rekordstöddig Sjöstedt och Fridolin (adjektiv överflödiga). Nej, det skrämmer faktiskt en hel del.

Vill (S) i Kalmar hindra dig från att välja skola?

Jag diskuterar i eftermiddag denna fråga i kommunfullmäktige, som jag lämnat till Barn- och ungdomsnämndens ordförande Jonas Hellberg (S). Mötet är öppet för allmänheten.

Skolresultaten i Sverige har fallit under 20–25 års tid, det har inte minst visat sig i de PISA-rapporter som publicerats de senaste åren. PISA-rapportens slutsatser var tydliga att de åtgärder som krävs för att få ordning på svensk skola i många fall stämmer överens med de åtgärder som regeringen vidtagit.

PISA-rapporten med stöd av flera internationella forskare slår fast att det fria skolvalet har liten eller ingen effekt på de sjunkande skolresultaten i Sverige. Myndigheten IFAU har visat att det fria skolvalet gett elever i både kommunala och fristående skolor bättre kunskapsresultat, fler som avslutar gymnasiet och fler som läser vidare på universitet. Valfriheten har gett barn och föräldrar möjlighet att välja en skola som passar för just deras behov.

I Kalmar går 530 barn i förskoleklass och årskurs 1–9 i en friskola. Dessutom har många föräldrar aktivt valt en annan kommunal skola för sina barn. En undersökning från Demoskop visar att tre av fyra föräldrar vill ha kvar rätten att välja skola åt sina barn.

Folkpartiet liberalerna välkomnar att folk kan välja mellan olika skolor då vi ser att detta skapar mångfald och driver på och ökar kvalitén även i de kommunala skolorna.

Men Socialdemokraterna i Skåne, vilket är partiets största distrikt, fastslog den 12 april att man vill skrota det fria skolvalet, alltså att föräldrar inte ens ska få välja en annan kommunal skola än den som politikerna anvisat.

Socialdemokraterna har redan på riksnivå gett en försmak av hur de vill begränsa valfriheten. S-kongressen i fjol slog fast att det ska räcka med ett enkelt majoritetsbeslut i kommunfullmäktige, när som helst, för att kräva att upphandlingar och valfrihetssystem ska riktas till enbart nonprofit-aktörer och därmed utesluta de vanligaste friskolorna. S-kongressen beslutade även att ”Kommunerna ska ges ett avgörande inflytande vid nyetableringar” när det gäller friskolor, d v s ett veto. För den som vill skapa en bra fristående skola betyder S-politiken givetvis ökad osäkerhet, och det kan bli svårare att etablera långsiktiga aktörer i Kalmar. Socialdemokraterna i Skåne vill gå ett steg längre.

Därför undrar jag:

• Avser Socialdemokraterna i Kalmar kommun att arbeta för att begränsa valfriheten för föräldrar att välja skola åt sina barn?
• Anser du som ordförande i Barn- och ungdomsnämnden att de sjunkande resultaten i svensk skola beror på de 6,6 % som har valt att ha sina barn i en friskola sedan friskolereformens införande? 

Björn Brändewall
Folkpartiet liberalerna

Etableringslotsars likheter med skolvärlden

Tillsammans med länets EU-kandidat Sofie Bergman besökte jag nyligen företaget AlphaCE, som lotsar nyanlända invandrare till jobb enligt regeringens etableringsreform.

Ju mer jag pratade med dem om etableringsreformen, desto mer kände jag paralleller med den skolpolitik som vi i Folkpartiet driver. Och båda områdena handlar ju egentligen om att få människor med olika bakgrund att växa, så att de i slutändan kan skaffa jobb och bygga sitt liv i det svenska samhället.

Människor kommer till Sverige med mycket olika bakgrund. En del var akademiker i sitt hemland, andra är analfabeter. Därför kan man inte bara ge alla en praktikplats på första bästa arbetsplats. Men AlphaCE försöker att lotsa dem till att åtminstone få göra studiebesök på arbetsplatser, så att de ska få en inblick i vad man kan tänkas jobba med. (Ungefär som jag tycker att skolbarn i Kalmar borde få kontakter med yrkeslivet mycket tidigt, så att de kan forma drömmar om vad de vill bli och sätta mål för att nå dit.) 
Det är också viktigt att visa var pengarna de lever på kommer ifrån, annars accepterar man ju bara att leva på bidrag för att det verkar helt naturligt.

 Alla kommer till Sverige med mycket olika förutsättningar - här emulerar vi tillsammans med grundaren Karolina Jerner och Maria Karlsson den "empowerment" som en analfabetisk kvinna kände när hon hade lärt sig att skriva sitt eget namn.

Alla är inte lika, och kan inte tvingas läsa i samma takt - varken i skolans klassrum eller hos etableringslotsen. Så här olika matematikuppgifter ger AlphaCE till olika invandrare, så att var och en ska få utmaningar utifrån sin nivå.

Man kan väl säga att AlphaCE är ett av de lotsföretag som fungerar bra. De har 120 deltagare i länet, fördelat på 4 lotsar. Men jag har samtidigt hört från flera håll om oseriösa konkurrenter som t ex lockar invandrarna med en iPad men sen inte ger någon utbildning. Lotsarna arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen, men AlphaCE har aldrig fått någon granskning på djupet (som Skolinspektionen gör med skolor, både kommunala och fristående).

AlphaCE vill bli granskade, så att de kan visa att de står sig väl i konkurrensen. Arbetsförmedlingen borde kräva mer utvärderingar, sätta effektmål och krav på innehåll. (Som skolans nya nationella prov, betyg och läroplaner.)

Om man gjorde sådana utvärderingar offentliga skulle det dessutom bli möjligt att ge invandrare en guide, så det vet vilka lotsar som levererar resultat. (Som Skolverkets webbplats www.väljaskola.se gör.) Det kan ju inte vara så lätt att veta vad man ska välja mellan ett virrvarr av lotsföretag, särskilt när man är ny i ett land och kanske inte har det sociala nätverk som annars är bra på att tipsa på det "word of mouth"-sätt som präglar många marknader.

Slutligen borde lotsar (och det offentliga Svenska För Invandrare) göra verksamhetsbesök hos varandra och se vilka möjligheter och olika arbetssätt man kan ha. (Som skolor i Kalmar för via projektet Lära av varandra.)

Så mitt samlade intryck var väl att det vore himla bra om det (M)-styrda Arbetsmarknadsdepartementet kunde snegla lite mer på det (FP)-styrda Utbildningsdepartementet och hur vi sköter verksamheten. Då skulle en etableringsreform, som förvisso gett oss många fler invandrare i arbete, kunna bli ännu mycket bättre! Det skulle jag gärna styra upp som riksdagsledamot!

Ny familjecentral i Kalmar!

Jag har idag varit med och invigt den nya familjecentralen på Verkstadsgatan. Det är ett samarbete mellan kommunen och landstinget som samlar bl a förskola, baranavårdscentral, mödravårdscentral och gynmottagning. Det var sannerligen på tiden att det här blev av, och det är bra att ha alla verksamheterna samlade på ett ställe så att småbarnsföräldrar inte behöver åka runt så mycket.

En fin dam med konstgjorda hundar trillade in på invigningen och krävde att få hundpassning här. Hon fick istället vara med och döpa den nya förskolan, till just "Trill-in".

Det är dock synd att kommunen fortfarande inte kommit överens med landstinget om att få klar en familjecentral i Lindsdal. Lindsdalsfamiljer måste åka in till denna central istället. De har klart längre att resa än andra i centralens upptagningsområde.

Budget som ger tillväxten och kunskapen i Kalmar län

I onsdags presenterade regeringen sin vårbudget för 2014, och jag deltog i lokala presentationer i länet tillsammans med riksdagsmän från de andra allianspartierna.

Det är en sparsam budget som tar hänsyn till det ekonomiska läget, men det den satsar på är framförallt utbildning. Folkpartiet har fått enormt mycket gehör för skolpolitiken, från lågstadielyftet till betyg från årskurs fyra. Nu ska staten även satsa på sommarskola och läxhjälp ute i kommunerna. Linnéuniversitetet får fler studieplatser, främst på lärarutbildningen, lärare i Kalmar län får karriärtjänster med högre lön.

Tillsammans med övriga allianspartier skriver jag idag om satsningarna, i Barometern.

Satsningar på Kust till kustbanan samt E22:an ger kortare restid och minskar trafikstörningar, vilket är betydelsefullt för Kalmarsundsregionen. Samtidigt utökar vi antalet studieplatser på Linnéuniversitetet med 461 platser som innebär fler akademiker i länet. Utan avslutad utbildning är det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och för fler jobb i Kalmar län måste våra elever ges förutsättningar att nå kunskapsmålen.

Läs hela!

Gott och blandat

Vårt förslag om betyg från årskurs fyra med mera har fått mycket medial uppmärksamhet.

P4 Eftermiddag rapporterade om förslaget om betyg, med början 1:13:35. Vid 1:23:50 intervjuas jag i några minuter.

Smålandsnytt frågade fjärdeklassare på Öland om betyg från årskurs fyra, och en majoritet av eleverna var positiva. Jag kommenterar kort i slutet.


I går skrev jag om förslaget tillsammans med utbildningsminister Jan Björklund (FP) i Östran (ej online).

* * *

Jag blev förbannad över Socialnämndens i Kalmar beslut igår om att dra in serveringstillståndet för K.M Sportsbar eftersom en gäst använt narkotika inne i ett mörkt hörn på restaurangen i oktober. Jag tycker att det är orimligt att lägga hela K.M Sportsbar till last för ett brott en gäst hade begått i smyg. Skönt att mitt parti inte ville ställa sig bakom ett sånt här dråpslag mot krogen. Det har nu startats en Facebookgrupp till stöd för K.M.

* * *

Idag så bär det av till Rockcity i Hultsfred, där jag ska vara med i en paneldiskussion om ungas möjlighet att påverka samhället. Jag har i Kalmar drivit flera exempel på vad man kan göra, till exempel möjligheten att yttra sig över sitt motionsförslag, som i fjol gjorde att en 15-årig tjej fick politikerna att ändra sitt beslut. Och så har vi ju Folkpartiets motion om att utlysa en tävling i medborgarförslagsskrivande för alla högstadieelever. Det är snart två år sedan kommunfullmäktige biföll den, men än har kommunen inte utlyst tävlingen…

Betyg från fyran och minskad läraradministration - äntligen!

Alliansens partiledare har idag presenterat ytterligare förbättringar för skolan, som de kan genomföra om alliansen vinner valet i höst:

• Betyg från årskurs fyra
• Central rättning av nationella prov
• Minskad administration för lärarna
• Läsgaranti i årskurs ett

Det här är väldigt efterlängtade förslag, och starkt genomslag för Folkpartiets skolpolitik! Jag ska kommentera dem steg för steg nedan.

Betyg från årskurs fyra

Betyg är en sporre att bli bättre och en varningsklocka när det inte går bra. Redan när Folkpartiet fick med sig regeringen om betyg från sexan så uttryckte jag att jag gärna hade velat gå längre. I de flesta industriländer ges betyg redan i årskurs ett eller två, så nu börjar vi äntligen närma oss de länder som slår oss i skolrankningen.

Ett smart grepp är också att man inte ska kunna få streck (underkänt) i fyran och femman. Det ger eleverna en mjukare och avdramatiserad introduktion till betygen.

I en fördjupad analys av de sjunkande PISA-resultaten 2012 (som var en utvärdering socialdemokraternas skolpolitik) har OECD understrukit att tidig utvärdering och uppföljning i skolan är mycket viktigt för att lyfta skolresultaten.

Men vi har en rödgrön opposition som ser väldigt annorlunda på betyg och på kunskap.

När Olof Palme (S) på 1970-talet försökte avskaffa betygen i svensk skola – och till stor del lyckades, tyvärr – var inriktningen tydlig. På sidan 83 i hans utredning kunde man läsa huvudargumentet: ”Betygen… medför att arbetet i skolan riskerar att få en inriktning mot att meddela eleverna kunskaper och färdigheter.” Och mycket riktigt så var det främst barn från arbetarhem som slogs ut när betygen sen försvann och kunskaper nedvärderades.

Det är bättre att tidigt få veta hur man ligger till, än att få en sitt första betyg när skolgången nästan är avslutad och det är försent att göra något åt det. Så var det när jag gick i skolan – efter höstterminen i åttan fick vi första betyget, med bara ett och ett halvt år kvar av skolan.

Vänsterpartiet år 2014 är inte mycket klokare. De vill inte ha något betyg förrän slutbetyget i årskurs nio. Du ska inte få något tydligt besked om hur det går förrän det är för sent att göra något åt det. Vilken fin start på livet de vill ge barnen.

Extern rättning av nationella prov

Regeringen föreslår att de nationella proven digitaliseras så långt det går och rättas externt. Det ökar likvärdigheten och rättssäkerheten för eleverna om proven rättas av någon annan än elevens ordinarie lärare. Central rättning är något som länge har praktiserats i alliansstyrda Uppsala kommun, och har inspirerat (S)-styrda Kalmar kommun som importerade konceptet för några år sedan. Det borde alltså finnas en bred politisk enighet kring detta förslag. Men vi får väl se vad Löfven, Sjöstedt och Fridolin säger nu.

Minskad administration för lärarna

Sammantaget innebär satsningarna ovan att lärarna får mer tid för eleverna.

När betygen börjar i årskurs fyra så behöver lärarna inte längre hålla på med de omständliga individuella utvecklingsplaner (IUP) som socialdemokraterna införde.

När vi i Kalmar frågat lärare vad som stressar dem mest, så är det rättandet av nationella prov. Att rätta proven centralt avlastar lärarna kraftigt och gör istället provet till ett tillfälle att se hur en utomstående lärare bedömer den elev som man dagligen träffar.

Läsgaranti i årskurs ett

Ett nytt kunskapsmål sätts upp: Alla elever i årskurs ett ska kunna läsa och förstå enklare texter. Att kunna läsa är grundläggande för hela den fortsatta skolgången. Genom ett nytt mål om läsförståelse för alla förstaklassare säkerställer vi att eleverna tidigt får hjälp.

För att tidigt identifiera de elever som behöver mer stöd arbetar skolor med olika typer av bedömning av eleverna i ettan. Skolverket har fått ett uppdrag av regeringen att ta fram nationellt bedömningsstöd för de allra viktigaste baskunskaperna: läsa, skriva och räkna.

Vandring för gemenskap och respekt

Lördagen den 29 mars är vi flera människor som anordnar en vandring genom stan. Samling vid Lilla Torget (sjöjungfru-fontänen) klockan 12.

Vi går tillsammans för ett samhälle som präglas av gemenskap och sammanhållning. För ett Kalmar där alla är välkomna, oavsett om man kommer från Kairo, Kabul eller Kalmar. Vi är Tillsammans Kalmar. Vi vandrar för det samhälle vill ha!

Hoppas att jag får se dig och några vänner då!

Om Uppdrag Granskning och Hälsans förskola

Bra att Uppdrag Granskning uppmärksammar brister på en förskola, även om det är tre år efter att kommunen hade gjort samma sak, och bristerna har åtgärdats.

Bra att vi har valfrihet, så att missnöjda föräldrar kunde välja bort förskolan för något bättre. Det hade vi inte haft om vänstern fått bestämma.

Men oseriöst av Socialdemokraterna att göra ett enda dåligt exempel till slagträ mot alla fristående förskolor. Fristående förskolor generellt rankas nämligen bättre än kommunala. Socialdemokraterna vill med anledning av denna förskola börja reglera så att personaltätheten i privata verksamheter inte får vara lägre än i kommunala. Ett totalt slag i luften, eftersom det är de fristående förskolorna som har högre personaltäthet än de kommunala, inte tvärtom.

För balansens skull hoppas jag att Uppdrag Granskning börjar syna missförhållanden i kommunalt driven välfärd också. Här i Kalmar hade vi t ex larm om missförhållanden på kommunalt äldreboende för ett år sedan. Välkommen hit, Janne Josefsson.

Och på tal om balans. En summa som kommer att upprepas många gånger de kommande dagarna är väl de sju-åtta miljoner kronor som förskolorna gjorde i vinst de senaste åren. En summa som inte kommer att nämnas lika många gånger är att ägarna själva har investerat 20 miljoner kronor i förskolorna...

Webbsända möten, javisst - men inte förrän de plockat bort viktiga beslut

Jag fick mail tidigare idag. Kalmar kommunfullmäktige ställs in i mars, ”på grund av för få ärenden”. Ja, tro det, när den rödgröna majoriteten låter alltfler tunga ärenden stanna i kommunstyrelsen! Några färska exempel, som aldrig togs upp i kommunfullmäktige:

• Markreservationen för modulhus, där de rödgröna hoppade över detaljplanprocessen och de boendes rätt att få tycka till.
• Kommunens upphandlingspolicy, som säkert hade mått bra av en debatt där företag som vill lämna anbud hade kunnat göra sina röster hörda.
• Avsiktsförklaring Kalmar City, där de rödgröna bland annat vill tvinga redan pressade småbutiksägare att hålla öppet på söndagar, så att vissa aldrig någonsin kan ta ledigt.

(För den oinvigde: kommunfullmäktige är Kalmars högsta demokratiska församling. Kommunstyrelsen är en mindre grupp, där inte alla partier finns representerade; ett beredande organ för kommunfullmäktige, den "sista anhalten" innan ett ärende beslutas i kommunfullmäktige.)

Jag läser vidare i mailet:

Presidiet ser gärna att ett eventuellt överskott i fullmäktiges budget på grund av detta används för vidare utredning eller inköp av utrustning för att webbsända kommunfullmäktige.

Så lämpligt! Det har inte ens gått en månad sedan Socialdemokraterna och de andra rödgröna avslog min motion om att bland annat webbsända sammanträdena. Min motion fick ett sånt där ”anses besvarat”-svar som innebar att de avslog mina förslag punkt för punkt.

Ljudinspelningar görs redan på kommunfullmäktige. Jag ville att man skulle direktsända det på nätet. Det kräver knappt någon utrustning alls, det räcker med första bästa dator. Men nu vill de direktsända med video, inte bara ljud. (Något de rödgröna avslog i en annan motion för drygt ett år sedan.) De får de förstås gärna göra, men det är dyrare och då ser jag hellre att man lägger resurserna på att spela in ljud i kommunstyrelsen. Allt fler tunga beslut stannar som sagt där, utan att någonsin komma upp i kommunfullmäktige. Det borde medborgarna få mer insyn i.

Det är kanske det som är själva planen? Gå med på att webbsända kommunfullmäktige, men först etablera en ordning där stora och kontroversiella beslut tas någon annanstans, så att det inte finns något att diskutera i fullmäktige?

I och för sig inte första gången de styrande i Kalmar avslår en motion för att sedan lägga förslaget själva…

Allianssatsning öppnar för fler speciallärare i lågstadiet

Sedan regeringen presenterade sin storsatsning Lågstadielyftet har Socialdemokraterna försökt hävda att det är en rak kopia av deras (ofinansierade) löfte om mindre klasser. Sossarna borde läsa på lite bättre.

I Barometern idag reder jag ut skillnaderna mellan förslagen och vad jag vill se att regeringens statsbidrag leder till i Kalmar. Väljare som vill ha tydliga alternativ mellan partierna behöver således inte oroa sig.

Här kommer en lite längre version.

Alliansen fortsätter att prioritera skolan. I dagarna presenterade regeringen Lågstadielyftet, som är den enskilt största satsningen i vårbudgeten. 2,3 miljarder kronor i permanent statsbidrag till landets kommuner för att höja kvaliteten i lågstadiet.

Jag är så glad att man satsar på lågstadiet. Insatser och stöd är viktigast i de första åren. Att tidigt lära sig läsa, skriva och räkna lägger grunden för all framtida inlärning. Har du inte lärt dig grunderna tidigt och blivit trygg i dig själv, kan du inte hänga med på lektionerna i resten av skolgången.

Med Lågstadielyftet får skolorna stor frihet att själva bestämma hur de vill använda pengarna, utifrån sina egna förutsättningar och behov. Exempelvis kan pengarna användas för att ha fler lärare i klassrummet, minska storleken på klasserna, ha fler halvklasstimmar eller anställa fler speciallärare. Därmed visar Alliansen på ett tydligt och liberalt alternativ till t ex Socialdemokraternas vallöfte, som blint riktar in sig på mindre klasser utan att ta hänsyn till om det är det som verkligen behövs på en skola.

För Kalmar kommuns skolor vill jag att Lågstadielyftet framför allt ger en satsning på fler speciallärare – lärare som tar sig an eleverna med störst behov. Barn i behov av särskilt stöd blir allt vanligare, ändå får svenska elever mindre särskilt stöd än i t ex den framgångsrika finska skolan.

Det råder brist på speciallärare i Sverige idag. Socialdemokraterna lade ner speciallärarutbildningen för cirka 20 år sedan. (S) tyckte att förekomsten av speciallärare pekade ut vissa elever som svaga. Tydligen ansågs det bättre att sudda ut olikheterna (på pappret) så att eleverna inte fick den hjälp de behövde. Ännu ett exempel på hur socialistisk likriktning gått ut över de svagaste eleverna.

Men läget är inte nattsvart. Alliansregeringen startade speciallärarutbildningen igen 2008, och nu fördubblar vi antalet platser och inför en premie för att få ännu fler att utbilda sig. Totalt får högskolan mer än 10 000 fler utbildningsplatser, nästan alla inom lärarutbildningen.

Med tidiga betyg och omdömen upptäcker vi tidigt elever som behöver stöd, men sen måste det ju finnas något stöd att sätta in! I Kalmar har Folkpartiet liberalerna årligen lagt finansierade budgetförslag om att rekrytera fler speciallärare, men Socialdemokraterna har stoppat satsningarna varenda gång. En nyligen pensionerad lärare beskrev det som att ”det var nästan skottpengar på speciallärare” när hon jobbade i Kalmars skolor.

Barn i behov av särskilt stöd ska inte gömmas eller glömmas – de ska stödjas och lyftas!

Björn Brändewall (FP)
Vice ordförande i Kalmars Barn- och ungdomsnämnd

Öppet brev till Nordea i Kalmar

 
Kalmar 2014-03-16.

Förra veckan mottogs jag av beskedet att ni avser att göra era kontor kontantfria, dvs upphöra med manuell kontanthantering till era kunder. Detta är inte det första steget mot minskad kontanthantering gentemot era kunder, men kanske det mest definitiva.

Denna utveckling oroar mig. Kontanthantering är en viktig samhällsfunktion som påverkar landsbygden, ideella föreningar och rätten till personlig integritet. "Det kontantfria samhället" är varken realistiskt eller önskvärt.

• När lokala bankkontor stängs eller helt slutar med kontanter innebär det att handlare på landsbygden i praktiken tvingas agera bank. De måste hålla sig med mycket kontanter för att klara detta vilket kostar mycket pengar att göra på ett säkert sätt. Rånrisken ökar och ensamarbete på kvällar blir mer utsatt. Ytterst kan detta bli ett hot mot lokalhandelns redan utsatta existens.
  
• Ideella föreningar får ofta in pengar på olika aktiviteter - fika, lotterier, loppisar etc. Det kan vara ganska mycket pengar fast i små valörer, som ingen vill ta emot - utom möjligen till en avgift som äter upp hela föreningens förtjänst.
  
• Ur integritetsperspektiv gör det kontantfria samhället att våra privatliv blir mer utlämnade. När våra köp alltmer bara kan betalas elektroniskt med kort uppstår möjlighet att kartlägga vår konsumtion av varor och tjänster över tid. Till synes oskyldiga köpmönster kan avslöja mer om människors privatliv än många anar.

Jag vill vädja till er att ompröva ert beslut. Att hantera människors pengar borde vara den primära uppgiften för en bank. Kontanter bör ses som en del av samhällets infrastruktur.

Genom våra avtal och samarbeten väljer vi vilket samhälle vi vill ha. Jag har varit kund hos Nordea hela livet, men om ni står fast vid denna förändring så måste jag följa mitt samvete och söka mig till en annan bank.
Om svar anhålles.

Regeringen storsatsar på lågstadiet

Igår presenterade regeringen den enskilt största satsningen i vårbudgeten, och den går till skolan. Lågstadielyftet är ett permanent statsbidrag på 2 miljarder kr som kommunerna kan använda till olika insatser för att höja kvaliteten i lågstadiet.

Det är en rimlig prioritering att satsa på lågstadiet. Insatser och stöd är viktigast i de första åren. Det säger både forskning och sunt förnuft. Att tidigt lära sig läsa, skriva och räkna lägger grunden för all framtida inlärning.

Även förskolan visar att tidiga insatser har betydelse för hela skolgången, så det här ligger i linje med storsatsningen på förskolan som regeringen presenterade förra veckan.

Framför allt glädjer jag mig över att satsningen öppnar för fler speciallärare, som tar sig an eleverna med störst behov. Socialdemokraterna avvecklade speciallärarutbildningen på 1990-talet, därför har vi stor brist idag. Alliansregeringen startade utbildningen igen 2008, och nu fördubblar vi antalet platser och inför en premie för att få fler att utbilda sig.

I Kalmar har Folkpartiet årligen lagt budgetförslag för att rekrytera fler speciallärare, men Socialdemokraterna har stoppat satsningarna varenda gång.

På P4 Eftermiddag igår debatterade jag förslaget på radion mot Lena Hallengren (S). Här kan ni lyssna på debatten, den börjar ca 40 minuter och 30 sekunder in i programmet.

Nordea slutar hantera kontanter - tänker (S) bara titta på?

I januari frågade jag ut kommunalrådet Johan Persson (S) om rätten att få använda kontanter, när bankerna lägger ner servicen allt mer. Kalmar kommun är en stor kund hos Nordea och borde kunna villkora fortsatt samarbete med krav på att Nordea ska tillhandahålla denna samhällsfunktion till kommuninvånarna.

Persson menade dock i sitt svar (lyssna på debatten här) att det inte var något problem eftersom bl a Nordea fortfarande erbjuder kontanthantering på sitt kontor på Kvarnholmen (dvs ett enda ställe i vår avlånga kommun). Jag frågade om och om igen varför han då inte vill ställa några krav på banken, om det ändå inte är något problem idag?

Nu har det blivit ett problem. I veckan fick jag som kund ett brev från Nordea, att de tänker sluta med kontanhantering även på Kalmarkontoret! Här hade kommunen kunnat göra skillnad, men Johan Persson tyckte inte att det behövdes. Nu blir frågan åter aktuell.

Utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle oroar mig. Kontanthantering är en viktig samhällsfunktion som påverkar landsbygden, ideella föreningar och rätten till personlig integritet. Om vi bara kan betala med kort går det att kartlägga individers konsumtion, och mönstren avslöjar mer om oss än vi må tro. USA-kedjan Target kunde genom att analysera helt vardagliga inköp räkna ut att en tonårsflicka var gravid, innan ens hennes pappa visste om det. Vill vi lämna ut all information om våra privatliv till företag och stat?