Dåliga PISA-resultat beror knappast på nationella proven

DN skriver nu om att de svenska PISA-resultaten, som orsakat så mycket debatt, kan vara missvisande. Många elever uppger att de inte gjorde sitt bästa, eftersom det inte var betygsgrundande och de fokuserade på de nationella proven istället - som de presterade mycket bättre på. (De nationella proven är dock mycket lättare än PISA.)

Jag har förvisso sedan tidigare varnat för övertolkningar av PISA. I december 2013 skrev jag:

Jag ogillar både [Socialdemokraten Jonas] Hellbergs pajkastning, och övertolkningarna som görs av PISA, av alla politiska läger. Svensk skola har många kvaliteter i jämställdhetsarbete, demokratisk värdegrund m m som aldrig mäts i såna här jämförelser, och som socialdemokrater och borgerliga partier faktiskt har varit överens om. Att partierna i samma läroplaner och lagtexter lagt grunden för ett kunskapstapp har vi ett delat ansvar för, även om nyckeldelar som de otydligare betygen och kommunaliseringen är just Socialdemokraternas ansvar.

Men frågan är om det verkligen är just de nationella proven som tar elevernas tid?

DN försöker blåsa upp det och får det att låta som att niondeklassarna tvingades skriva 12 nationella prov läsåret 2011/2012. Det stämmer dock inte. Rätt svar är 4 prov. 12 är det totala antal prov som Sveriges grundskolor arrangerade för årskurs 3, 6 och 9 det läsåret, men ingen elev gör alla proven – inte ens utspritt under hela sin 9-åriga skolgång. Läs gärna mer på sidan 34 i Skolverkets rapport. (Även Lärarförbundets Eva-Lis Sirén spär på missuppfattningen, säkerligen mot bättre vetande.)

PISA-proven är inte av den typ som man kan förebereda sig för genom att läsa på några dagar innan. Eleverna behövde alltså inte prioritera ned några nationella prov för detta. De behövde inte avsätta någon tid, förutom de timmar skolan redan hade avsatt för själva genomförandet av PISA-proven.

Jag tror snarare vi hittar lite av förklaringen i vad vissa lärare påstås ha sagt till eleverna innan: ”Gör ert bästa, men ni behöver inte ta det så seriöst. Det påverkar inte er”.

Tror ni att lärarna i Sydkorea och Finland sa samma saker till sina elever? Eller tror ni att de kanske sa: ”Ni är utvalda att ha äran att representera ert land i världens största och mest prestigefyllda, internationella kunskapsmätning. Ge järnet i två timmar och gör oss stolta!” Jag önskar att varenda svensk lärare hade sagt något sådant.


Jag tycker även att det säger något, om så många svenska elever faktiskt valde att inte ens försöka göra bra ifrån sig på PISA när de ändå satt där. En av skolans viktigaste uppgifter är motivera eleverna att ständigt göra sitt bästa och försöka lära sig mer, så att de klarar sig och kan växa även efter skolåren. Här har uppenbarligen svensk skola fortfarande en del att göra.

(Eller så var det åtminstone för niorna våren 2012, vilket ju var innan Alliansregeringens nya skollag, läroplaner, betyg mm hade trätt i kraft.)

---

Mer läsning: SR | SvD | GP | Skolvärlden | Lärarnas Tidning | VT | Barometern | Expressen