- Betyg från årskurs fyra
- Central rättning av nationella prov
- Minskad administration för lärarna
- Läsgaranti i årskurs ett
Betyg från årskurs fyra
Betyg är en sporre att bli bättre och en varningsklocka när det inte går bra. Redan när Folkpartiet fick med sig regeringen om betyg från sexan så uttryckte jag att jag gärna hade velat gå längre. I de flesta industriländer ges betyg redan i årskurs ett eller två, så nu börjar vi äntligen närma oss de länder som slår oss i skolrankningen.Ett smart grepp är också att man inte ska kunna få streck (underkänt) i fyran och femman. Det ger eleverna en mjukare och avdramatiserad introduktion till betygen.
I en fördjupad analys av de sjunkande PISA-resultaten 2012 (som var en utvärdering socialdemokraternas skolpolitik) har OECD understrukit att tidig utvärdering och uppföljning i skolan är mycket viktigt för att lyfta skolresultaten.
Men vi har en rödgrön opposition som ser väldigt annorlunda på betyg och på kunskap.
När Olof Palme (S) på 1970-talet försökte avskaffa betygen i svensk skola – och till stor del lyckades, tyvärr – var inriktningen tydlig. På sidan 83 i hans utredning kunde man läsa huvudargumentet: ”Betygen… medför att arbetet i skolan riskerar att få en inriktning mot att meddela eleverna kunskaper och färdigheter.” Och mycket riktigt så var det främst barn från arbetarhem som slogs ut när betygen sen försvann och kunskaper nedvärderades.
Det är bättre att tidigt få veta hur man ligger till, än att få en sitt första betyg när skolgången nästan är avslutad och det är försent att göra något åt det. Så var det när jag gick i skolan – efter höstterminen i åttan fick vi första betyget, med bara ett och ett halvt år kvar av skolan.
Vänsterpartiet år 2014 är inte mycket klokare. De vill inte ha något betyg förrän slutbetyget i årskurs nio. Du ska inte få något tydligt besked om hur det går förrän det är för sent att göra något åt det. Vilken fin start på livet de vill ge barnen.
Extern rättning av nationella prov
Regeringen föreslår att de nationella proven digitaliseras så långt det går och rättas externt. Det ökar likvärdigheten och rättssäkerheten för eleverna om proven rättas av någon annan än elevens ordinarie lärare. Central rättning är något som länge har praktiserats i alliansstyrda Uppsala kommun, och har inspirerat (S)-styrda Kalmar kommun som importerade konceptet för några år sedan. Det borde alltså finnas en bred politisk enighet kring detta förslag. Men vi får väl se vad Löfven, Sjöstedt och Fridolin säger nu.Minskad administration för lärarna
Sammantaget innebär satsningarna ovan att lärarna får mer tid för eleverna.När betygen börjar i årskurs fyra så behöver lärarna inte längre hålla på med de omständliga individuella utvecklingsplaner (IUP) som socialdemokraterna införde.
När vi i Kalmar frågat lärare vad som stressar dem mest, så är det rättandet av nationella prov. Att rätta proven centralt avlastar lärarna kraftigt och gör istället provet till ett tillfälle att se hur en utomstående lärare bedömer den elev som man dagligen träffar.
Läsgaranti i årskurs ett
Ett nytt kunskapsmål sätts upp: Alla elever i årskurs ett ska kunna läsa och förstå enklare texter. Att kunna läsa är grundläggande för hela den fortsatta skolgången. Genom ett nytt mål om läsförståelse för alla förstaklassare säkerställer vi att eleverna tidigt får hjälp.För att tidigt identifiera de elever som behöver mer stöd arbetar skolor med olika typer av bedömning av eleverna i ettan. Skolverket har fått ett uppdrag av regeringen att ta fram nationellt bedömningsstöd för de allra viktigaste baskunskaperna: läsa, skriva och räkna.
2 kommentarer:
Kul och bra läsning! Som blivande lärare på linneuniversitet var detta extremt bra läsning då vi har haft mycket debatter om just betyg osv. Håller med dig till 100% och kommer sprida din blogg. Keep up the good work! :D
Tack så mycket! Hoppas att du finner resten av bloggen lika givande.
Skicka en kommentar