UPPDATERING 25 FEB: Jag har publicerat en kraftigt nedkortad version, som jag ska lämna in imorgon. Men jag behöver din hjälp! Läs och lämna kommentarer!
UPPDATERING 16 FEB: Denna bloggpost kommer att vara levande och ändras allteftersom kloka kommentarer kommer in. Nu har jag länkat till några fler folkpartister som gör samma sak.
I höst har Folkpartiet liberalerna landsmöte, men jag har redan nu börjat skriva på en motion som jag tycker är viktig, om ett ämne som jag skrivit tidigare om. Min förhoppning är att jag kan få mitt länsförbund att ställa sig bakom den på årsmötet till våren.
Det är bara ett första utkast (och långt över maxgränsen på 4500 tecken) men jag lägger ut den här för allmän beskådan, i förhoppning om att folk kommer med synpunkter eller rent av säger ”den där vill JAG vara med på och få med MITT länsförbund på också”.
Vi är nu flera som lagt ut våra motionsutkast på detta sätt. Läs Sebastian Halléns motion om mangadomen och Mathias Sundins motion om att utse partiledare via primärval.
(Deadline för motioner till mitt länsförbund är f ö på lördag...)
Ett valsystem som tar tillvara på 2000-talets möjligheter
eller
En demokratisk vitamininjektion till valsystemet
Dagens decentraliserade medielandskap ger politiska kandidater större möjlighet att bilda opinion, driva personvalskampanj och fördjupa kontakten med väljarna. Och dagens teknik ger väljaren större möjlighet att hitta den perfekte kandidaten; på t ex SVT:s och SR:s webbplats Valpejl kunde väljaren 2010 snabbt hitta den kandidat som bäst matchade ens åsikter, i hela landet. Men väljaren kunde oftast inte rösta på kandidaten, på grund av begränsningar i vårt valsystem. I en tid då valdeltagandet generellt sjunker, är detta något som måste tas på allvar. Här presenterar vi fem förändringar som det är hög tid att införa för att göra valsystemet mer lyhört och demokratiskt.
1. SKILDA VALDAGAR. Att riksdagsval, landstingsval och kommunval hålls på samma datum är inte bra för demokratin. Varje val har unika frågor som måste föregås av en egen debatt. Det är tyvärr inte ovanligt att vissa politiker utnyttjar detta för att gå till val på frågor som egentligen beslutas på någon helt annan nivå, och detta är inte ärligt mot folket. Väljarna måste få veta vad varje val innebär, och därför bör valdagarna skiljas åt.
2. RÄKNA PERSONKRYSS FRÅN ALLA VALKRETSAR. Om jag är skriven i Skåne, så berörs jag av de beslut som Skåne landstingsfullmäktige/regionfullmäktige fattar - oavsett om politikerna som fattade besluten till vardags bor i Malmö eller Hässleholm. Men om jag är skriven i Malmö och har störst förtroende för en kandidat i Hässleholm, så får jag inte personkryssa henne - för jag bor inte i den valkrets som hon kandiderar i. Visst, jag kan skriva hennes namn på en blank partivalsedel. Men det ökar inte hennes chanser att bli personvald, för hon kan bara bli vald på kryss från en enda valkrets. Mitt röst skulle i praktiken bli en röst på topkandidaterna i min egen valkrets, oavsett om jag har förtroende för dem eller inte. Detta bör ändras. En kandidat måste kunna bli personvald av alla väljare i församlingens "upptagningsområde". Motsvarande bör självklart gälla även vid val till riksdag och kommun.
Detta kan kräva att valsystemets regler för geografisk representation, bland annat med utjämningsmandat, måste revideras. Det anser vi måste få ske i så fall. Beräkningarna för utjämningsmandatens fördelning upplevs ändå av de flesta som helt oförutsägbara, vilket inte är bra för förtroendet för valsystemet.
3. LÄGRE OCH JÄMLIKARE PERSONVALSSPÄRRAR. Införandet av personval var en seger för liberalismen, men en bitterljuv sådan. De höga personvalsspärrarna som andra partier krävde, har gjort att ytterst få personer har blivit inkryssade. Få väljare har dock utnyttjat sin rätt att kryssa, kanske just för att det är så svårt att göra någon skillnad.
Att spärren dessutom är formulerad som en procentsats, gör att den blir olika hög för olika kandidater. Kandidater i stora valdistrikt behöver fler kryss än kandidater i små valdistrikt. Kandidater i stora partier behöver fler kryss än kandidater i små partier. Detta är inte rättvist.
Spärren har en viktig funktion - att förhindra att något enstaka kryss sätter hela listan ur spel. Men detta kan uppnås med en spärr på ett fast antal kryss. I kommunval krävs utöver procentspärren att kryssen ska vara minst 50 till antalet. I landstingsval är motsvarande siffra 100. Om en liknande nivå infördes för riksdagsval (eventuellt i kombination med en revidering av nämnda siffror) skulle procentspärren kunna avskaffas. Det skulle ge väljarna mer makt över sina politiker, och därmed stärka kontraktet mellan väljare och förtroendevald, och stärka förtroendet för demokratin.
4. ELEKTRONISK RÖSTNING. Dagens röstning, med papperslappar som läggs i kuvert och hushållsutskick innebär en enorm pappersruljans vid varje valrörelse, och endast en bråkdel av alla valsedlar används i slutändan. Detta är både ekonomiskt och ekologiskt belastande för de partier som vill ställa upp i allmänna val. Det har även en demokratisk nackdel: pengar, inte politiska idéer, blir avgörande för om ett parti ska kunna nå ut med sina valsedlar till valje vallokal i landet. Stora personella resurser krävs även för att kontrollera flera gånger under valdagen att ingen sabotör har slängt valsedlarna. Dessutom innebär den manuella rösträkningen alltid risk för mänskliga fel eller fusk.
Alla dessa problem kan lösas med elektronisk röstning. I varje vallokal kan det stå en röstmaskin, där väljaren via t ex en pekskärm omedelbart kan välja mellan alla partier och alla kandidater som ställer upp i valet. Alla partier får en rättvis och lika stor chans, och makten ligger i sanning hos väljaren. Röstning skulle även kunna ske via Internet med e-legitimation.
Detta är ingen oprövad mark - elektronisk röstning används i många länder. Redan 2004 röstade 28,9 % av väljarna i USA elektroniskt, och 380 miljoner väljare i Indien valde enligt uppgift sitt parlament med elektroniska röstningsmaskiner. I Baltikum går det idag att rösta med ett SMS.
Kompromisser kan förstås göras. Om datoriserad lagring av rösterna inte bedöms tillräckligt säkert, kan förstås röstmaskinen skriva ut ett kvitto på plats. Eller rentav en skräddarsydd valsedel. Många avvägningar måste göras, och denna motion syftar inte till att binda upp Folkpartiet kring någon specifik lösning, men till att öppna sinnet för de möjligheter som elektronisk röstning kan ge, och utforska dessa.
De partier som vill kan självklart fortsätta köra ut valsedlar till alla vallokaler och hushåll, men med elektronisk röstning som komplement så kan vi belöna de väljare som tar valet (och personvalet) på största allvar och gör efterforskningar få lön för mödan, göra valet tillgängligare för de som inte vill gå till en vallokal, och göra spelplanen mycket rättvisare för partiet som är på uppstart eller har begränsade resurser.
5. MÖJLIGHET ATT RÖSTA PÅ ANDRAHANDSVAL. "4-procentspärren" i riksdagen, och dess motsvarigheter i landstingsval och kommunval, är nödvändiga för att få lite struktur i parlamenten. Men spärrarna för samtidigt med sig en demokratisk stelhet. Väljare tvekar inför att rösta på ett uppstickar-parti, för de är rädda att deras röst inte kommer att räknas, om partiet inte kommer in i församlingen.
Med den elektroniska röstningen som nämnts ovan så öppnar sig nya möjligheter, som tedde sig omöjliga vid traditionell valsedelröstning. Med rösterna i en databas så vore det en barnlek att även registrera ett andrahandsparti att rösta på. Andrahandsvalet kan träda i kraft om förstahandsvalet inte blir invalt i den beslutande församlingen.
Om en utredning skulle komma fram till att det vore svårt att kombinera detta med valhemligheten, borde varje väljare ha rätt att välja detta själv: antingen rösta på vanligt sätt med bibehållen valhemlighet, eller rösta med andrahandsval, utan valhemlighet. Behovet av valhemlighet varierar från person till person, och detta bör vi respektera och försöka göra det bästa av.
För demokratin är det viktigt att väljare kan rösta på det som ligger dem närmast om hjärtat, utan att behöva hänfalla åt strategiröstande. Detta lär förstås utsätta de etablerade partierna för ökad konkurrens, så även oss. Men vi liberaler vet sedan tidigare att konkurrens är oslagbart som sporre för att bli bättre, så detta bör vi välkomna!
Därför yrkar vi att landsmötet uttalar att Folkpartiet Liberalerna ska verka för:
Att allmänna val ska hållas på skilda valdagar- Att kandidater i allmänna val ska kunna bli personvalda av alla som får rösta till församlingen ifråga, oavsett valkrets
- Att personvalsspärrarna ska kräva ett bestämt och lågt antal kryss, istället för en viss procent av rösterna inom valkretsen ifråga. Spärrarna ska vara olika för riskdagsval, landstingsval och kommunval.
- Att traditionell valsedelröstning ska kompletteras med elektronisk röstning via internet, SMS och röstmaskiner utställda i vallokaler
- Att nämnda elektroniska röstning ska erbjuda möjligheten att lämna en andrahandsröst, som träder i kraft om det förstvalda partiet inte kommer in i riksdagen, landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige ifråga