Lär alla att tafsande är oacceptabelt

Debattartikel publicerad i Barometern-OT idag.

Att utländska män gaddar ihop sig för att begå övergrepp på kvinnor är helt oacceptabelt. Oavsett om det sker i Köln, i Kalmar eller någon annanstans. Det är dags att ge alla som kommer hit en kurs i våra värderingar.

Sverige är kanske det land som kommit längst i världen i fråga om jämställdhet, jämlikhet och mänskliga rättigheter – värden som borde vara universella. Det är värderingar att vara stolta över. Men det innebär samtidigt att vi sticker ut. I ett globalt perspektiv är det svenskarna som är de extrema.

Svenska barn fostras från en tidig ålder i dessa värderingar, från släkt, förskola och skola. Inte tillräckligt, för även bland svenska pojkar växer det upp tafsare och mansgrisar. Men vi har färre sexuella övergrepp här än i länder där kvinnor ses som ett sexualiserat pris som måste skylas och hållas avskiljt från män.

De många människor som nu flyr till Sverige har inte alltid fått dessa värderingar med sin samhälleliga modersmjölk. När de för kanske första gången ser kvinnor som lever självständigt och klär sig fritt så slår det slint hos en del. Det betyder inte att de inte fortfarande har rätt till skydd här. Men det betyder att vi måste lära dem det som vi redan lär svenskfödda.

Kritiken gäller förstås inte alla män. När kvinnor trakasserades på Larmtorget i Kalmar av män med utländsk bakgrund på nyårsnatten, vilket en av oss bevittnade med egna ögon, ska vi även komma ihåg att det var minst en man med utländsk bakgrund som steg fram för att försvara kvinnan han såg trakasseras. Tölparna som omringar kvinnor utgör en liten minoritet.

Men att bara någon procent av alla män utgör ett hot är en klen tröst för de kvinnor som tvingas stöta på minst någon av dem varje dag eller varje kväll som de ska gå ut. Kvinnors frihet blir mer begränsad än många män någonsin kan förstå.

År 2008 föreslog Liberalernas integrationsminister Nyamko Sabuni att alla som ville bli svenska medborgare skulle genomgå en medborgarskapskurs för att lära sig om sina rättigheter och skyldigheter och om jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Men förslaget ansågs för kontroversiellt och blev tyvärr aldrig genomfört. Och sedan Stefan Löfven tog över har Sverige ingen integrationsminister alls längre.

Men nu när det dessutom börjar framkomma att polisen medvetet har tigit om liknande grupptrakasserier mot kvinnor på andra håll i landet, blir frågan om värderingar mer aktuell än någonsin. Vi anser att det är hög tid att kräva deltagande i en kurs om de värderingar och lagar som präglar Sverige, och det bör gälla alla som får längre uppehållstillstånd här, inte bara de som vill ha medborgarskap. I väntan på en regering som tar integrationen på allvar bör kommuner gå före.

Om det vore du själv som flydde till ett annat land eller skulle arbeta där i flera år, skulle du bara må bra av att få veta vad som förväntas av dig. Inte bara hur man behandlar kvinnor, utan även saker som att barnaga är förbjudet. Att låtsas som att det inte finns några kulturkrockar är inte att vara tolerant – det är att göra alla inblandade en björntjänst.

Björn Brändewall (L)
Sofie Bergman (L)

Hjälp Kalmarbor att öppna sina hem för flyktingar

På senaste kommunfullmäktige i Kalmar lämnade jag in denna motion:

I och med den stora flyktingströmmen är många av Migrationsverkets boenden överfulla. Tiotusentals personer som fått uppehållstillstånd tvingas fortfarande vara inskrivna på olika asylboenden p g a bostadsbrist.

När många människor trängs ihop på en liten yta, särskilt när de redan är under stor psykisk press och har fått lämna allt bakom sig, uppstår lätt bråk och andra otrevliga situationer. Polisen måste åka runt till boenden i länet och ingripa, och detta tar tid och resurser från deras ordinarie förebyggande arbete.

Att få fram tillfälliga bostäder har visat sig mycket kostsamt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) presenterade nyligen planerna för de omtalade tältlägren. För 3 000 boendeplatser i Sverige beräknas kostnaden bli 500 miljoner kronor – nästan 170 000 kr per boendeplats.

Men vi har faktiskt möjlighet att nästan kostnadsfritt erbjuda våra medmänniskor en tryggare boendemiljö, av en standard som vi själva nog skulle acceptera. Många Kalmarbor bor i stora hus, eller har flera hus på tomten och skulle kunna tänka sig att hyra ut hela eller delar av dem.

Initiativ av denna stil tas på flera håll i landet nu. I Falun finns ett projekt under namnet ”Öppna ditt hem”. Kommunens åtagande består i att hjälpa hyresgäst och hyrestagare att komma i kontakt med varandra, hjälpa till med hyreskontrakt samt upplysa om lagar och regler kring uthyrning. På Falun kommuns hemsida kan bostadsägare fylla i ett formulär för att anmäla sitt intresse.

Om en flykting eller flyktingfamilj får bo i anslutning till en svensk familj istället för på ett trångt asylboende blir det lugnare för alla, och kontakterna som knyts med svenskar gör att en naturlig integrationsprocess påbörjas, vilket borde ligga i inte minst kommunens intresse.

Med anledning av ovanstående föreslår jag fullmäktige att besluta:

• Att aktivt uppmuntra och hjälpa Kalmarbor att hyra ut hela eller delar av sina bostäder till flyktingar, i samma anda som Faluns ”Öppna ditt hem” eller liknande.
  
• Att följa upp och utvärdera resultatet av denna verksamhet årligen.

Snart får asylsökande lärare hjälpa till i skolan!

Sedan jag interpellerade i kommunfullmäktige om att låta flyktingar med lärarbakgrund hjälpa till (och kanske rentav få jobb) i Kalmars skolor, har det verkligen tagit fart och gett ringar på vattnet!

När jag fick svar på interpellationen kändes det snarare som om jag hade fått bifall på en motion, Barn-och ungdomsförvaltningen fick i uppdrag att fördjupa samarbetet med Invandrarservice och Arbetsförmedlningen för att bättre dokumentera färdigheterna hos asylsökande. Bra att det finns en enighet om att detta är en viktig utmaning!

Sedan spred det sig till andra yrkesgrupper än lärare. Andra förvaltningar i kommunen har också svårt att rekrytera inom vissa yrkeskategorier, till exempel arkitekter, så nu ska man titta på det också.

Idag fick jag mer information på Barn- och ungdomsnämnden om hur det går med arbetet. Man har tittat på Vänersborg, som haft ett framhgångsrikt arbete med detta. Migrationsverket i Högsby säger tyvärr att de för ingen statistik över yrkesbakgrund hos asylsökande förrän de fått uppehållstillstånd. Hänvisar till Arbetsförmedlingen. Men förvaltningen tänker Ska kontakta Migrationsverkets personal kring Vänersborg, som har ett lyckat arbete med asylsökande, och se varför det funkar bättre där.

Jag har även blivit kontaktad av en god man mentor till en flykting med lärarbakgrund. De är väldigt positiva till initiativet, och imorgon ska jag få träffa dem och få höra med av hans erfarenheter som nyanländ i Sverige. Jag hoppas att detta nya arbetet kommer att leda till fler arbetstillfällen för nyanlända, fler lärare i skolan och att nyanlända elever får mer hjälp på sina modersmål!

Hur kan nyanlända lärare hjälpa nyanlända barn i skolan?

Det vill jag ha en diskussion om, och lämnade igår in denna fråga till Lasse Johansson (S) att diskutera på nästa kommunfullmäktige, den 26 oktober. Mötet är öppet för allmänheten.

Den extrema flyktingsituationen som drabbar vår värld har inte gått någon förbi. Många som flyr hit är barn och ska självklart få en god skolgång. Kommunen har en stor utmaning att ordna detta utifrån varje barns förutsättningar, samtidigt som mottagandet förstås blir bäst om vi kan möta eleverna på deras egna (många!) modersmål. Utmaningen förstoras ytterligare av att Sverige redan har svårt att få tag på tillräckligt många utbildade lärare – en situation som börjar bli riktigt kännbar i Kalmar.

Men många av de som flyr hit måste väl också ha varit lärare i sina hemländer? Och de talar ju redan samma språk som barnen. Kan dessa lärare bidra i Kalmars skolor på något sätt? ”Blott Sverige svenska läroplaner har”, förstås, men är en lärare yrkesskicklig borde hen kunna anpassa sig till detta snabbt. Det viktigaste är ju att man redan behärskar lärandets konst.

Ett fungerande samarbete kan alltså göra stor skillnad för både nyanlända barn, nyanlända lärare och för kommunen.

Vi hör många exempel på hur den svenska sjukvården snabbt tar tillvara på läkare från till exempel Syrien. Men hur går det för lärare som flytt hit?

Att ta in dem på praktikplatser borde vara givet, men i förlängningen kanske även som behöriga lärare. När den förra Alliansregeringen inrättade karriärtjänster för lärare så infördes även ett snabbspår på lärarutbildningen, så att forskare skulle kunna bli lärarbehöriga lektorer på bara 1 år. Kan man göra något liknande här, kanske genom att kommunen stämmer av intresset med Linnéuniversitetets lärarutbildning?

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:

• Hur tar Kalmar kommuns skolor tillvara på den resurs som nyanlända lärare kan utgöra, antingen i förberedelseklasser eller i ordinarie undervisning?
• Vilka möjligheter ser du att fördjupa detta ytterligare? Kan vi t ex ordna snabbspår för behörighet?

Björn Brändewall (FP)

"Fosterland" kan lära oss bekämpa rasismen från rötterna

Bild: SVT

Jag såg ikväll första delen av dokumentären/reportaget Fosterland, där Fredrik Önnevall reser i olika länder för att träffa personer som själva kallar sig nationalister. Att bättre förstå hur människor tänker, som väljer att ansluta sig till partier med nazistiska rötter, tror jag är viktigt för att kunna bekämpa främlingsfientligheten.

Önnevall träffar dottern till grekiska Gyllene Grynings grundare, som efter faderns fängslande har blivit en framtädande person i partiet. Hon säger att det är OK att han kallar henne rasist. Trots att hon säger att hon valt partiengagemanget snarare än ärvt det, så tog hon avstånd från Gyllene Gryning i tonåren. Hon umgicks mer med anarkister och kommunister. Men hon stöttes hon bort därifrån pga vem hennes far var. Ironiskt nog var det alltså vänsterkantens utfrysning och ovilja att se bortom hennes genetiska ursprung som drev henne till Gyllene Gryning.

Det är förstås hennes egen version av saken. Men det skulle inte förvåna mig det minsta om den är sann. Även i Sverige har vi ju problem med att människor och politiker, framförallt på vänsterkanten, försöker bemöta intolerans med ännu mer intolerans. De lägger enorm energi på att ta avstånd från (eller rentav försöka tysta) främlingsfientliga, men inte på att bemöta dem i sak. Detta tror jag folk uppfattar som populism och handfallenhet (särskilt när de rödas egna invandringspolitik stundom är till förväxling lik hatobjektens) och det är en utveckling som jag har varnat bl a Socialdemokraterna för sedan åtminstone 2006. Det har nog drivit många människor till SD genom åren.

* * *

SD, ja. Fredrik Önnevall träffar även en kvinna som kandiderar till kommunfullmäktige för Sverigedemokraterna, om än långt ner på listan. Hon får väl ses nästan mer som en sympatisör än en politiker. Hon beskriver en oro över vart samhället är på väg, men denna oro tycks vara grundad på så mycket okunskap.

Man kanske kan dra på smilbanden åt att hon tror att pesten kom ”med ett syfte”, att vi alltså skulle ha varit för många människor i Europa på 1300-talet. (Vi var kanske en femtedel så många människor som idag, innan pesten minskade folkmängden med 1/3.)

Men mer nutida problem hon ser är att invandrarkvinnor enligt henne föder hur många barn som helst, att Sverige ”inte har plats” och att vi inte har råd med invandring. Alla dessa tre åsikter är felaktiga.

• Antalet nyfödda slutade växa för 20 år sedan. Med utbildning och familjeplanering, och bistånd (som vi kan tacka migrationen för snarare än statsbudgeten) har barnadödligheten i tredje världen minskat kraftigt, och då behöver inte kvinnorna föda mer än knappt 2,5 barn var. Men det gemene fördomen bland svenskar är att de föder mer än det dubbla.

• Sverige har plats. Vi är ett av världens mest glest befolkade länder. Det är snarare ett problem för vår glesbygd att vi inte bor tillräckligt många på samma plats för att uppnå optimal infrastruktur och tillgång till samhällsfunktioner. (Två besläktade problem här är urbaniseringen och reglerna som hindrar utrikes födda från att få jobb, defintivt. Men plats har vi.)

• Sverige har råd. Vi är ett rikt land som har klarat oss igenom den ekonomiska krisen bäst av alla i EU – samtidigt som vi har tagit emot flest asylsökande per capita. Vi har det senaste årtiondet fått mer resurser till välfärden och infrastrukturen, fler i arbete, sänkt statsskuld, nästan halverad absolut fattigdom, minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män, och en stabil finanspolitik som hela världen avundats oss för.* (Och en liten parentes är att även utrikes födda är en nettointäkt för ekonomin.) Till stor del har vi ett lyckat alliansregerande att tacka för denna utveckling. Men kunskapen om detta hos folket är låg, inte minst då de rödgröna samt deras intresseorganisationer lagt enorma resurser på att svartmåla Sveriges utveckling.

* * *

Jag avundas inte Önnevalls utmaning i att göra de här reportagen. Att få fram en nyanserad men samtidigt inte okritisk bild när man möter människor med så olika uppfattningar. Jag hoppas att folk kan dra lärdomar när de ser hur folk hamnar i, eller känner sig drivna till, främlingsfientliga partier. Och att man använder denna kunskap för att vända på utvecklingen.

• Bemöt inte hat med hat. Det är provocerande att möta riktigt extrema åsikter om människovärde, men utfrysningstaktiken funkade inte för tio år sedan, och den funkar ännu mindre idag. Politiker behöver bemöta främlingfientligas kritik med sakargument och sakpolitik. Och i de fall där man själv saknar något sådant så får man skaffa det!

• Sprid kunskap – inte myter. Nöj dig inte med ett lyssna på bra retorik utan substans – oavsett politisk färg. Ta reda på vad som faktiskt gäller om utvecklingen i Sverige och världen, och fyll igen kunskapsluckorna hos de som baserar sin främlingsfientlighet på dessa fördomar. Då blir både de och du bättre på att genomskåda svartmålning, oavsett om den kommer ifrån Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna eller någon annan.

---

*) Om du vill ha källor till alla mina påståenden om allianssveriges förträfflighet så har jag ett antal länkar här.

Har FP kompromissat bort sina ideal?

På Frihetssmedjan har partikollegan Mathias Darmell varnat Folkpartiet och Jan Björklund för att kompromissa bort sina humanistiska och liberala ideal i integrations- och migrationsdebatten. Jag har tagit på mig att svara att jag inte tycker att vi har gjort det det minsta – däremot står vi inför andra problem.

Jag tycker, säkert tvärtemot Darmell, att Folkpartiet behöver hitta tillbaka till sin spetsigare integrationspolitik från 2002, som ju faktiskt har tonats ned totalt idag. Då ägde vi integrationsfrågan. Vi retade gallfeber på kultursidorna, men vi uppskattades av väljarna – inte minst utrikes födda. Det finns ingen motsättning mellan t ex språkkrav för medborgarskap (som de flesta västländer har) och en generös flyktingpolitik.

Läs hela!

Asylmottagande handlar inte om lönsamhet!

Världen är orolig, och fler asylsökande än på länge (nånsin?) behöver skydd. Kalmar kommunfullmäktige beslutade idag att avtala med Migrationsverket om att ta emot 170 nyanlända flyktingar årligen. Då Johan Persson (S) inledde debatten med att säga att vi behöver ha hit de asylsökande för att vi behöver arbetskraft och för att invandring är bra för vår tillväxt, kände jag mig nödd att gå upp i talarstolen. Anteckningar till mitt anförande följer:

Jag vill börja med yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Men innan vi pratar om att få hit asylsökande för att det "skulle vara bra för vår tillväxt", måste vi se de strukturella problem vi har i Sverige och våga prata om problemen.

• Sverige har en stel arbetsmarknad med hårt reglerad arbetsrätt.
• Vi har låg lönespridning med för höga ingångslöner.
• Utbildning lönar sig inte tillräckligt.
• Att kunna språket har stor betydelse.

Totalt sett blir det väldigt svårt för bland annat utrikes födda att hävda sig och komma in på arbetsmarknaden.

Folkpartiet arbetar för att förändra detta och sänka trösklarna till arbete och självförsörjning, och jag önskar att fler partier kunde följa oss i detta. Men Sverige har en arbetsmarknad som i generationer har utformats för en mycket homogen befolkning, och det vore på tiden om Sverige kunde inse att människor är olika och har olika förutsättningar.

Trots alla dessa problem så är utrikes födda en nettointäkt för samhällsekonomin, javisst. Utrikesfödda betalar in mer skatt till välfärdssystemen än de tar ut, om än med mycket liten marginal jämfört med andra OECD-länder.

MEN! Detta är inte varför vi sluter avtal med Migrationsverket!

Vi tar inte hit dem för att det är bra för vår egen tillväxt, och det är farligt att resonera så. En människa ska aldrig reduceras till om hon är lönsam eller inte. Vi tar emot dem för att ge dem skydd. För att vi ser det som en mänsklig rättighet. Sen förväntar vi oss förstås att de arbetar och gör rätt för sig, men skyddsbehovet är överordnat allt annat.

Kan SFI, Invandrarservice och etableringslotsarna ”lära av varandra”?

Igår lämnade jag in denna interpellation (fråga), som ska debatteras på Kalmar kommunfullmäktige på måndag. Det blir tyvärr kommunens sista fullmäktige innan valet, så kom gärna och lyssna!

Om du vet något som skulle kunna fungera bättre mellan alla instanserna nedan, tipsa mig gärna, så ska jag försöka ta upp det i debatten!

Kan SFI, Invandrarservice och etableringslotsarna ”lära av varandra”?

Interpellation
till Mona Jeansson (S), ordförande Kalmarsunds gymnasieförbund

När en invandrare är nyanländ är det viktigt att snabbt komma ut i jobb och lära sig svenska. Flera offentligt finansierade verksamheter arbetar på olika sätt med att för att stödja detta. Kalmar kommun har Invandrarservice, Gymnasieförbundet sköter SFI, och inom ramen för regeringens etableringsreform finns flera lotsföretag som på uppdrag av Arbetsförmedlingen också arbetar med att lära nyanlända språket och integrera dem på arbetsmarknaden.

Alla som invandrar till Sverige är individer som kommer med olika förutsättningar. Det är stora utmaningar att kunna erbjuda utbildning och arbetslivsintegrering som passar såväl analfabeter som akademiker. Sverige och Kalmar behöver bli bättre på integrationen och på att öka sysselsättningsgraden bland utrikes födda.

Det finns visserligen skillnader mellan dessa myndigheters och företags uppdrag, men likheterna är desto fler och utmaningarna som de ställs inför borde kunna förena dem.

Några andra som också utbildar våra invånare i språk och förbereder dem för arbete är våra skolor. Förutom att målgruppen är lite yngre så jobbar de med mycket liknande saker. Barn- och ungdomsnämnden har under mandatperioden satsat på ett program för förbättring, ”Lära av goda exempel”, där pedagogisk personal gör studiebesök på andra skolor, i Kalmar och i andra kommuner. Det har varit framgångsrikt och lett till att man sprider goda idéer och framgångsrika arbetssätt.

Jag tror att ett liknande ”lära av varandra”-samarbete mellan SFI, Invandrarservice och etableringslotsar skulle kunna gynna alla inblandade. Då kan vi tillsammans bli bättre på att ge invandrare en bra arbetslivsintroduktion.

Därför undrar jag:

• Vad finns för samarbete idag mellan SFI, Invandrarservice och de aktörer som på arbetsförmedlingens uppdrag verkar inom etableringsreformen?
• Är du positiv till att bjuda in etableringslotsarna till ett ”lära av varandra”-samarbete med kommunens berörda parter?

Björn Brändewall (FP)

Etableringslotsars likheter med skolvärlden

Tillsammans med länets EU-kandidat Sofie Bergman besökte jag nyligen företaget AlphaCE, som lotsar nyanlända invandrare till jobb enligt regeringens etableringsreform.

Ju mer jag pratade med dem om etableringsreformen, desto mer kände jag paralleller med den skolpolitik som vi i Folkpartiet driver. Och båda områdena handlar ju egentligen om att få människor med olika bakgrund att växa, så att de i slutändan kan skaffa jobb och bygga sitt liv i det svenska samhället.

Människor kommer till Sverige med mycket olika bakgrund. En del var akademiker i sitt hemland, andra är analfabeter. Därför kan man inte bara ge alla en praktikplats på första bästa arbetsplats. Men AlphaCE försöker att lotsa dem till att åtminstone få göra studiebesök på arbetsplatser, så att de ska få en inblick i vad man kan tänkas jobba med. (Ungefär som jag tycker att skolbarn i Kalmar borde få kontakter med yrkeslivet mycket tidigt, så att de kan forma drömmar om vad de vill bli och sätta mål för att nå dit.) 
Det är också viktigt att visa var pengarna de lever på kommer ifrån, annars accepterar man ju bara att leva på bidrag för att det verkar helt naturligt.

 Alla kommer till Sverige med mycket olika förutsättningar - här emulerar vi tillsammans med grundaren Karolina Jerner och Maria Karlsson den "empowerment" som en analfabetisk kvinna kände när hon hade lärt sig att skriva sitt eget namn.

Alla är inte lika, och kan inte tvingas läsa i samma takt - varken i skolans klassrum eller hos etableringslotsen. Så här olika matematikuppgifter ger AlphaCE till olika invandrare, så att var och en ska få utmaningar utifrån sin nivå.

Man kan väl säga att AlphaCE är ett av de lotsföretag som fungerar bra. De har 120 deltagare i länet, fördelat på 4 lotsar. Men jag har samtidigt hört från flera håll om oseriösa konkurrenter som t ex lockar invandrarna med en iPad men sen inte ger någon utbildning. Lotsarna arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen, men AlphaCE har aldrig fått någon granskning på djupet (som Skolinspektionen gör med skolor, både kommunala och fristående).

AlphaCE vill bli granskade, så att de kan visa att de står sig väl i konkurrensen. Arbetsförmedlingen borde kräva mer utvärderingar, sätta effektmål och krav på innehåll. (Som skolans nya nationella prov, betyg och läroplaner.)

Om man gjorde sådana utvärderingar offentliga skulle det dessutom bli möjligt att ge invandrare en guide, så det vet vilka lotsar som levererar resultat. (Som Skolverkets webbplats www.väljaskola.se gör.) Det kan ju inte vara så lätt att veta vad man ska välja mellan ett virrvarr av lotsföretag, särskilt när man är ny i ett land och kanske inte har det sociala nätverk som annars är bra på att tipsa på det "word of mouth"-sätt som präglar många marknader.

Slutligen borde lotsar (och det offentliga Svenska För Invandrare) göra verksamhetsbesök hos varandra och se vilka möjligheter och olika arbetssätt man kan ha. (Som skolor i Kalmar för via projektet Lära av varandra.)

Så mitt samlade intryck var väl att det vore himla bra om det (M)-styrda Arbetsmarknadsdepartementet kunde snegla lite mer på det (FP)-styrda Utbildningsdepartementet och hur vi sköter verksamheten. Då skulle en etableringsreform, som förvisso gett oss många fler invandrare i arbete, kunna bli ännu mycket bättre! Det skulle jag gärna styra upp som riksdagsledamot!

Budgetdebatt 3: Jobb och språk ger integration

När jag pratade för en stund sedan om fler praktikplatser, handlade det även om SFI-utbildningen, svenska för invandrare. Där har vi målet om att erbjuda 150 praktikplatser, som tillkom efter många års påtryckningar från Folkpartiet. Det har inte blivit den succé som vi ville, främst eftersom bara ett fåtal av de platser som erbjuds faktiskt används. Detta duger inte, ingen får det bättre av att vi erbjuder praktikplatser, om vi inte samtidigt kan samordna det så att de även används.

Det är därför viktigt att kommunfullmäktige förtydligar att vi efterfrågar språkpraktik, där det inte krävs någon matchning mot elevens yrkeskompetens. Det viktiga är att som nyanländ komma ut på en arbetsplats, få vara en del i ett sammanhang, och få öva sig i att använda språket. Språk och jobb är nyckeln till integration.

Vi måste även se över nivån på målet. 150 praktikplatser matchar inte SFI:s faktiska elevantal. En rimlig målsättning måste vara att varje elev ska erbjudas en praktikplats – som ofta inte är längre än en månad – under året. Målet bör därför ökas från 150 platser till 300, och jag yrkar därför bifall till yrkande 26.

På riksnivå sker nu framsteg på integrationsområdet. Sedan 2006 har drygt 150 000 utrikes födda fått jobb och idag är drygt 720 000 utrikes födda sysselsatta. Alltså har tre av fyra nya jobb under alliansregeringen gått till utrikes födda. Vi kan med fog säga att utan invandrarna stannar Sverige. De dystra gamla siffrorna om att snittiden var 7 år för en nyanländ till sin första arbetslivskontakt, är inte längre en sanning, utan har nu förändrats drastiskt i positiv riktning.

Regeringens intergrationspolitik med etableringsreformen gör resultat – Kalmar måste ta sin del av ansvaret.

Kalmar län behöver befolkas

Jag hade en fullspäckad och spännande fredag i integrationens tecken. I Blomstermåla hade vi en allianskonferens där Länsstyrelsen gav oss fakta om invandring i Sverige och i Kalmar län. Kalmar län har relativt få utrikes födda, svag beflkningsökning och samtidigt en åldrande befolkning som vi måste bli fler för att ta hand om. Det är tydligt att Kalmar län behöver befolkas! Därför är det viktigt att nyanlända invandrare ska känna sig välkomna och deras kompetens ska tas tillvara.

Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) talade om hur asylsökande i Sverige förr i tiden var förbjudna att jobba(!) Alliansregeringens linje är istället att de ska få kontakt med arbetsmarknaden från dag ett. Jobb och språk är de viktigaste verktygen för att bryta utanförskapet. Och även om mer behöver göras så har Sverige en jämställd arbetsmarknad. ”Utrikes födda kvinnor i Sverige jobbar mer än italienska kvinnor gör i Italien.”

Efter en frågestund åkte jag och Erik till Kolbodabaden i södra Kalmar för att se situationen i praktiken. Där har de nyss tagit emot flyktingar från Syrien. Jag fick bland annat prata med tre bröder, som alla var läkare av olika slag i sitt hemland. Jag möttes av en stark vilja att få lära sig språket, jobba och bli som vilka medborgare som helst. Detta är den attityd som vi måste se till att ta tillvara!

Barometern i lördags

Ge barnen ledigt på religiösa helger

Nasim Malik (S) föreslår att skolorna lägger sina studiedagar på muslimska helgdagar så att muslimska barn får ledigt då, läser jag i Barometern (ej online).

Det låter som ett bra förslag, tycker jag. Olika personer har olika traditioner och vill därför ha helg på olika dagar. Men kalendern vi har idag är helt utformad efter kristna och hedniska helgdagar.

För några år sedan föreslog jag att Sverige borde avskaffa alla sådana röda dagar och istället ge varje människa ett eget ”röddagskonto” så att var och en får bestämma själv när på året man vill vara ledig. Maliks förslag känns som ett litet steg framåt baserat på samma insikt, om än utan valfrihet.

När jag följde en lärare på Dörbyskolan i tisdags så var många barn lediga på grund av den muslimska högtiden eid al-adha. I och för sig förståeligt – om jag gick i en skola som hade lektioner på julafton, skulle jag också be om att få ledigt då. Men det är synd att många elever ska behöva missa undervisning, och att det de facto mest ska drabba barn med invandrarbakgrund, som behöver all tid i skolan de kan få. Maliks förslag är inte perfekt, men det skulle hjälpa rätt många och låter lättinfört.

Hur gör vi verklighet av praktikplatserna för SFI-studerande?

I eftermiddag sammanträder kommunfullmäktige. Inför interpellationsdebatterna har jag skickat in denna fråga, som jag kommer att diskutera med kommunalrådet Anette Lingmerth (S).

Jag har sedan tidigare följt upp kommunens mål att erbjuda 150 praktikplatser till SFI-studerande invandrare. Att som nyanländ i ett land snabbt få kontakter med arbetsmarknaden är viktigt både för språkutvecklingen och för att motverka att man fastnar i långvarigt utanförskap och bidragsberoende. Det är viktigt både för samhällsekonomin och för den enskilda människans livskvalitet. Därför har vi i Folkpartiet liberalerna i många år krävt att kommunen ska föregå med gott exempel och ordna praktikplatser åt SFI-studenter.

Den senaste årsredovisningen visar att kommunen till slut har uppnått målet att erbjuda 150 platser, och det är förstås ett steg framåt. Men så länge inte platserna även besätts så har det gjort föga nytta för människorna ifråga. Jag har inte sett några siffror om detta i tryck, men enligt muntligt besked från gymnasieförbundet i januari så hade knappt 40 platser besatts under 2012. Samtidigt har jag hört om flera SFI-studerande som beklagat att de inte fått någon praktik, så efterfrågan verkar det inte vara något fel på.

Med anledning av detta undrar jag:

• Hur kommer kommunen att se till att de 150 erbjudna platserna verkligen leder till praktik för de SFI-studerande?

Björn Brändewall
Folkpartiet liberalerna

Nyinvandrade barn ska få mer tid i skolan

En viktig anledning till att skolresultat har sjunkit är att barn med utländsk bakgrund kommer till Sverige allt senare i livet, vilket ger lärarna allt färre år att utbilda dem. Alliansregeringen föreslår mer undervisningstid, tidigare språkinlärning och i vissa fall förlängd skolplikt för nyanlända.

I Barometern skrev jag och mina allianskollegor i Barn- och ungdomsnämnden igår om detta. Även nyanlända elever måste få tillräckligt många år i skolan för att lära sig det de ska.

Nu i eftermiddag ska Barn- och ungdomsnämnden lämna remissvar på promemorian ”Utbildning för nyanlända elever, Mottagande och skolgång”, som tar upp dessa förslag.  Jag tror att denna reform kommer att göra stor skillnad för dessa elevers livschanser om några år!

Vi i alliansen ställer oss dock frågande till att definitionen ”nyanländ” begränsas till fyra år, och kommer att föreslå att även barn som börjar skolan så sent som i slutet av årskurs 5 ska kunna få förlängd skolplikt. Jag har varit i kontakt med handläggaren de senaste dagarna och fått framformulerat ett tillägg till yttrandet, som jag har stora förhoppningar om att få med mig hela nämnden på.

Bra början på nytt partiprogram

Idag ska förslaget till nytt partiprogram för Folkpartiet liberalerna presenteras, säger ryktet. Programgruppens ordförande Christer Nylander bjuder oss idag på ett smakprov på DN debatt. Jag har lite mycket att göra just nu och antar att jag inte kommer att hinna läsa sätta mig in i programförslaget än på någon dag, men här är några korta reflektioner kring det som släppts hittills.

Programförslaget visar att "det glömda Sverige" skulle få fler jobb om regeringen leddes av Folkpartiet. Med en flexiblare arbetsrätt kan ungdomar och invandrare äntligen få in en fot på arbetsmarknaden och visa vad de går för, och arbetsgivarna vågar anställa fler. Det är dags att minska klyftan mellan de som har och inte har jobb.

Värnskatten förslås avskaffas och inkomstskatten bli plattare. Det är bra att programgruppen vågar ta de rätta besluten, snarare än de mest populistiska, för att säkra jobben och välfärden. Det är så man skiljer ut ledare från vindflöjlar. Värnskatten, "skatten för de rikaste", är ju kontraproduktiv och står bara för 0,3 % av statens skatteintäkter. Däremot är den en tröskel som hindrar folk från att höja sin inkomst genom vidareutbildning eller mer arbete. Flit och utbildning ska alltid löna sig, och ju mer vi tjänar desto mer skattepengar får vi till den gemensamma välfärden.

Det är bra att programet föreslås heta "Liberalism i globaliseringens tid". Det som kallas globalisering är ju att nästan alla länder idag deltar i marknadsmässig frihandel. Det är en gigantisk seger för liberala värderingar, så det är naturligt att Sveriges liberala parti omfamnar och tar avstamp i globaliseringen. Med det sagt, så tycker jag att debattartikeln var ganska sparsmakad med just de internationella idéerna, fastän jag vet att dessa har diskuterats mycket i programgruppen. Det är väl bara att hålla utkik efter dem i det kompletta förslaget när det publiceras!

SvD

Nystart för LUF Kalmar!

I förrgår hade Liberala ungdomsförbundet i Kalmar län årsmöte. Jag fick äran att årsmötestala, och på det välkomna ämnet ”integration” dessutom. Mötet valde Pontus Ydström (bilden) till ordförande för det kommande året. Grattis!

Förbundet antog ett årmötesuttalande som rimmade väl med temat för kvällen. Kalmars löfte om praktikplatser för SFI-studerande invandrare måste bli mer än bara vackra ord. Kommunen ska inte bara tillhandahålla 150 platser, SFI måste även se till att de tillsätts, annars gör de ju ingen nytta!

Vitamininjektion på riksmöte i Västerås!

I helgen hade 700–800 folkpartister från hela Sverige ett härligt möte i Västerås, där vi hade vårt Liberala Riksmöte.

I en paneldiskussion med Manpower, Swedbank och Fihem diskuterade integrationsminister Erik Ullenhag hur vi kan främja integration och bekämpa arbetslöshet bland invandrare och unga. Bemanningsföretag har varit bättre på att fixa jobb åt dessa grupper – kanske för att de kan arbeta sig runt turordningsreglerna i LAS, som jag ser som en stor våt filt över arbetsmarknaden. Folkpartiet vill reformera LAS, men så vitt jag förstår det så hindrar Moderaterna detta från att bli verklighet i regeringen.

Våra Europaparlamentariker Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström talade om behovet av samarbete för att bevara freden i vår krigshärjade kontinent. När EU-opinionen blåser i motvind är det kanske bara vi liberaler som fortfarande står rakryggade för detta. Marit Paulsen berättade om reflektioner från en ung europé: "För mina far- och morföräldrar var fred i Europa en dröm. För mina föräldrar var det en process. För mig är det vardagen."

Engelsmännen har en historielös premiärminister som nu vill folkomrösta om utträde ur EU. Var det så här det lät på mötet, tro?


Jag deltog även på ett bra workshop om hur vi ska få fart på bostadsbyggandet, något som akut behövs i en stad som Kalmar. Det känns som att vår riksdagsgrupp har bra idéer på G. Vi behöver mer flexibilitet och kreativitet, smidigare överklagandeprocesser, och mindre stela regler!

Jan Björklund höll ett bra tal som inledde med att vi måste ha en flyktingpolitik som präglas av medmänsklighet när miljontals människor tvingas fly från Syrien till resten av världen. Vägen till frihet och demokrati är att bejaka globaliseringen, och där är våra huvudfiender såväl Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet:

Det finns de som vill att Sverige ska vara en liten konservburk som vi stänger locket på. Och i den instängda lilla lilla burken ska människor prata om färg på huden och om den enda guden man får tillbe på kvällarna. I den lilla burken som blir trängre och trängre ska vi prata allt mer och mer om hur det var förr och allt mindre och mindre om framtiden. (…) Den dagen Sverige blir ett stängt land så har vi också förlorat en del av vår framtid. (…) Jag läste vänsterpartiets internationella program. Jodå, ordet "globalisering" förekommer hela 14 gånger. Dock inte en enda gång som något positivt, utan enbart som skällsord. Det är en pinsam läsning. Innerst inne längtar de tillbaka till när liberala idéer kunde hållas borta med en mur.

Björklund öppnade även för att även arbetssökande och föräldralediga föräldrar ska ha rätt till minst 30 timmars förskola istället för bara 15. "Barn som lever i utanförskap behöver förskolan mest."

En Kalmardelegation som är stolt över att vara en del av ett parti med lösningar!

Något som andades över hela mötet var arbetet med att ta fram ett nytt partiprogram, och nu kommer programgruppen att presentera sitt förslag när som helst. Det ska bli spännande!

Skolplikt förlängs för nyanlända elever

Skolresultaten för elever som har invandrat till Sverige efter skolstart har sjunkit de senaste åren. Barnen kommer till Sverige i allt högre åldrar och får således färre år på sig i skolan. Detta förklarar stora delar av den sjunkande gymnasiebehörigheten i Kalmar och i riket. Undervisningstid och språkkunskaper är nödvändigt för att dessa elever ska hinna ikapp sina skolkamrater.

Folkpartiet och regeringen genomför därför nu flera åtgärder för att förbättra svenskaundervisningen för dessa barn och unga. Målsättningen är att eleven ska in i ordinarie undervisning snarast, högst ett år i förberedelseklass.

Regeringen ger kommunerna möjlighet att prioritera kunskaperna i svenska; lektionstid ska kunna tas från andra ämnen kunna användas för undervisning i svenska i maximalt ett år. Kommuner som tillsätter extra undervisningstid ska kunna få ett öronmärkt statsbidrag. Om eleven inte har nått målen i svenska förlängs skolplikten tills målen är uppnådda, eller eleven är 18 år.

Igår antog vi i Barn- och ungdomsnämnden årsredovisningen för 2012. Jag noterade särskilt att kalmarelevernas gymnasiebehörighet minskar, och det beror till stor del på de utmaningar som förberedelseklasserna för nyanlända barn står inför. Våra lärare kan göra underverk med eleverna, om de bara får tid på sig. Regeringens förslag om mer undervisningstid och fokus på språkundervisningen känns som helt rätt medicin för att ge dessa barn bättre livschanser!

Läs mer: DN | SvD

Rödbruna myter om invandrare och vinst i välfärden

Tre lästips som avlivar myter:

• Fler och fler invandrare får jobb: 2 av 3 av de 250 190 nya jobb som skapats mellan 2000 och 2010 har gått till utrikes födda.
• Friskolorna tar nästan inte ut någon vinst alls. Däremot investerar de hundratals miljoner varje år ur egen ficka.
• Carema tog aldrig ut några skattemedel i vinst, och under Caremas tid på Koppargården förbättrades vårdrutinerna jämfört med när kommunen hade drivit boendet.

Dessa fakta borde bli riktigt obekväma för Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, som lever på dessa myter. Åtminstone om du hjälper till att sprida dem, så att fler får veta hur det faktiskt ligger till. Uppenbarligen är det många i Sverige som har en helt felaktig bild av läget i dessa viktiga välfärds- och valfrågor.

Klargörande samtal om klyftor och segregation i Kalmar

Idag är det en mycket bra artikel i Barometern (ej online) där undertecknad tillsammans med Kajsa Hedin (M) och kommunalråden Johan Persson (S) och Anette Lingmerth (S) diskuterar kommunens välfärdsbokslut, som kartlägger invånarnas hälsa, inkomstfördelning m m. Det var bra att ha det samtalet, dels för att vi fick erkännandet från (S) att integrationen inte har fungerat, men det var även fokuserande för mig själv att sammanfatta vad jag vill göra för att förbättra i Kalmar.

Kommunen erbjuder äntligen språkpraktik för SFI-studenter, efter att vi i Folkpartiet liberalerna tjatat om det i jag-vet-inte-hur-många år. Nyanlända människor måste snabbt få kontakt med arbetslivet, och det är även så man lättast lär sig språket. Jobb och språkkunskaper är är avgörande för delaktighet i samhället.

Den geografiska segregeringen måste brytas tidigt, så att barn kan växa upp och se mer än bara sitt eget bostadsområde. Ett aktivt skolval, som jag uppmuntrat på olika sätt, gör det möjligt för familjer och elever att välja den skola som passar bäst, var som helst inom kommunen (ibland rentav utanför), och det ger även mer blandade klasser.

Man ska samtidigt inte glömma att det finns klyftor i Kalmar som inte syns vid den geografiska kartläggning som Barometern-artiklarna fokuserat på. Jag pratar om HBT-personer och människor med funktionsnedsättning, som finns överallt men som som grupper har mycket sämre hälsosituation än andra.

Johan Persson avslutade med vänsterkängan att det bara "skulle kosta ett jobbskatteavdrag att avskaffa barnfattigdomen", men det är en plattityd som helt saknar verklighetsförankring. Det känns inte ansvarigt att som kommunalråd förespegla fattiga familjer att en S-regering skulle kunna lösa deras situation med ett alexanderhuggg. Om det vore så enkelt att avskaffa barnfattigdomen, varför har inte socialdemokraterna gjort det en enda gång under sina drygt 80 år vid regeringsmakten?

Nåväl. Nu bär det av till Möre hotell i Söderåkra, där Folkpartilänet ska ha årsmöte idag. Det kommer att bli strålande solsken, för det blir det alltid när vi folkpartister sätter av en hel vårlördag för att sitta inne i ett sammanträdesrum!