Himmelska Fridens Torg och vad jag tycker om vapen i händerna på diktaturer

Idag är det 25 år sedan massakern på Himmelska fridens torg. Kinas kommunistparti slog brutalt ihjäl studenter som demonstrerade för frihet och demokratiska rättigheter, och samma vidriga regim förtrycker än idag landet.

När man tittar på den där berömda bilden ska man veta att det inte ”bara” var soldaterna i fyra stridsvagnar som den modige studenten fick att tveka. Det finns en större bild som visar att han tittar på ett tåg med tiotals stridsvagnar när han ändå bestämmer sig att ställa sig ivägen för dem.

Jag skulle inte vilja att några av de där stridsvagnarna var köpta från Sverige. (Det kanske de var, men det vet jag inte.) Därför känns det passande att just idag så publicerar www.vapenvalet.se mina svar på deras enkät till riksdagskandidater. Där säger jag vad jag tycker om Sveriges import och export av vapen.

För mig är det viktigt att Sverige bara exporterar vapen till demokratier som respekterar mänskliga rättigheter. Krigsmateriel är ett nödvändigt ont så länge det finns aggressiva diktaturer som vi måste kunna försvara oss mot.

Långsiktigt måste vi lösa problemet genom att verka för att diktaturer förvandlas till demokratier - här spelar EU och den globaliserade frihandeln nyckelroller. Kortsiktigt ska vi hjälpa demokratier att skydda sig mot angrepp.

Bonus: SVT:s Folkets Främsta Företrädare har lite mer att säga om vapenexport och neutralitet. Komik med bitter eftersmak.

Mitt tal på manifestationen idag

Jag har nog aldrig deltagit i ett så långt demonstrationståg förr. Enorm uppslutning!

Det är en ära för mig som liberal att få stå här idag och tala om det jag tror mest på: ALLA människors LIKA värde!

För alla är vi människor med lika värde, oavsätt vart vi kommer ifrån, vilken hudfärg vi har, om vi är man eller kvinna, ung eller gammal, sjuk eller frisk!
Alla är vi människor med samma ursprung, vilket modern forskning kan bevisa idag.

Forskning visar även att vi blir bättre på att lösa problem om vi är i blandade grupper. Det annorlunda kan störa och irritera - men det är också därför det behövs. Om en grupp är för likartad, så arbetar de visserligen smidigt och bekvämt, men drabbas lätt av grupptänk - ingen kommer med invändningar, ingen utforskar alternativ, oliktänkande vågar inte säga sin mening, och man försöker bara bekräfta de egna perspektiven. Då är det inte konstigt att det i sådana miljöer har kunnat uppstå sjuka idéer som de om rasism och nazism, eller nationalsocialism.

Rasism är nonsens. Vi hör alla till samma ras, och vi blandar oss hela tiden. Vi människor har alltid rest runt och sökt nya platser. Det är genom resandet över gränser mellan olika nationer, kulturer och synsätt som vi kan och har berikat oss med kunskap.

Adolf Hitler fattade inte detta. Han ledde Nationalsocialistiska Tyska Arbetarepartiet med en tro på nationen som grund för folkets samhörighet och förvirrad renodling av de påhittade raserna. Men samhällen byggs inte av nationer; samhällen byggs av enskilda människor, som får röra sig och blanda sig fritt.

Ställ dig själv en fråga, nästa gång någon pratar om reglerad invandring. Ställ dig frågan varför gränserna ska vara just nationella. Varför inte sätta upp gränser mellan regioner i landet, eller mellan kommuner? Ska vi kalmarpolitiker sitta och säga bu eller bä när någon vill komma hit från Färjestaden och jobba?

Nej, det ska vi inte. För att samhällen som sätter upp gränser och slutar blanda sig, förfaller. Det var med sådana politiska beslut som Kina från 1400-talet gick ner sig totalt, från världens supermakt, till ett av världens fattigaste länder. Vi behöver ett ständigt blodomlopp av nya idéer och kulturintryck i samhället för att utvecklas.

Vi lever nu i globaliseringens tid. Det är bra. Globaliseringen är nämligen nationalsocialismens raka motsats - ett utsuddandet av nationsgränserna och en global marknadsplats med den kapitalism som Hitler så djupt hatade, där det inte spelar någon roll hur du ser ut, utan vilka nya idéer du har att tillföra.

Detta lyfter människor ur fattigdom. När jag föddes befann sig hälften av världens befolkning i u-länder i extrem fattigdom. De kunde inte få mat för dagen. Med global handel så har det idag minskat till en fjärdedel. Det har aldrig skett något liknande i världshistorien. Vi ska vara väldigt glada att nationalsocialismen inte gick segrande ut ur andra världskriget.

Som svenska medborgare bör vi komma ihåg att det är bara 40 år sen vi slöt gränserna för folk som ville arbeta här, vi lät i princip bara lät flyktingar komma hit. Nu är gränserna öppnare igen men hur bemöter vi dem som kommer hit? Ärligt, hur möter vi dem som kommer hit?
Är vi bara välmenande, eller är vi även nedvärderande, när vi tror att den som jobbade som kirurg i ett annat land inte kan jobba på ett svenskt sjukhus, utan får köra taxi istället? Vi skapar en grogrund för farligt grupptänk när vi sätter upp specifika krav för att få jobba på en svensk arbetsplats, och inbillar oss att vi svenskar alltid redan har de bästa lösningarna. Som sagt: grupper är bättre på att lösa problem om de är blandade.

Det är inte här på Larmtorget som vi besegrar rasismen och främlingsfientligheten. Kampen för ett tolerant samhälle för var och en av er ni går hem och åter till era dagliga möten i vardagen. När ni säger ifrån när ni hör fördomar i fikarummet, eller vid släktmiddagen. När ni ger en utländsk arbetssökande en chans att visa vad hen går för på ditt jobb. Eller när du helt enkelt stiger utanför din komfortzon och umgås, bara umgås, med människor med en helt annan bakgrund än din egen.

Låt EU-flaggan vaja sida vid sida med den svenska flaggan!

På gårdagens kommunfullmäktige ställde jag följande interpellation (fråga) till Johan Persson (s), kommunstyrelsens ordförande:

För några år sedan valde Kalmar kommun på förekommen anledning att hissa den svenska flaggan sida vid sida med den kinesiska – symbolen för världens största diktatur. Som liberal gjorde åsynen ont i magen på mig, alla löften om framtida samverkan till trots. Och så gick det ju inte så bra sen, heller.

Något som däremot har gått bra är vårt snart femtonåriga medlemskap i en av världens största demokratier – den europeiska unionen. EU har givit oss ökad tillväxt och bredare horisonter, samtidigt som svenska europaparlamentariker har drivit igenom bättre djurskydd, öppnare demokrati samt avskaffat dödsstraffet i gamla öststater.

I andra EU-länder är det naturligt att ha EU-flaggan sida vid sida med det egna landets flagga. Vi är ju faktiskt lika mycket en del av EU som en del av Sverige. Men av någon anledning är det inte alls särskilt vanligt att se EU-flaggan vaja i de svenska vindarna.

För demokratikämpar i Europas sista diktatur, Vitryssland, symboliserar EU-flaggan alla de friheter och rättigheter som de kämpar för, och den gemenskap de hoppas få bli en del av en dag. Men här i Sverige verkar vi inte alltid känna den stolthet som vi förtjänar över vår delaktighet i det europeiska samarbetet.

Kalmar, med hela Östersjön som sin horisont, bör självklart stå rak som en flaggstång i bejakandet av vår identitet som européer. EU-flaggan bör vaja sida vid sida med den svenska flaggan, inte bara på Europadagen 9 maj, inte bara utanför stadshuset, utan närhelst kommunen flaggar med eller hänger upp en svensk flagga någonstans!

Med anledning av detta undrar jag:

• Vilken policy har kommunen för närvarande vad gäller flaggning med EU-flaggan?
• Delar du åsikten att Kalmar kommun bör ha EU-flaggan sida vid sida med den svenska flaggan i alla lägen?
• Avser du vidta några åtgärder för att öka förekomsten och frekvensen av EU-flaggan, och i så fall vilka?

Johan Persson svarade att ”hör och häpna, det finns något som Kalmar inte har en policy för!” Han höll inte med om att EU-flaggan ska vaja sida vid sida med den svenska flaggan, utan ”vi hissar den när vi har officiellt europeiskt besök, precis som vi hissar den kinesiska flaggan vid officiella kinesiska besök”. Jag påpekade vänligt att vi har europeiskt besök här varje dag, eftersom vi är en del av EU!

Då hoppade kommunalrådet Bertil Dahl (v) upp i talarstolen och sa att EU är minsann inget bra, och började slänga ur sig lite vänsternationalistiska myter om samarbetet. Han tyckte att vi borde vara mer stolta över vårt medlemskap i FN, som han tycker gör så väldigt många bra saker.

Men efter att mötesordföranden fått påminna både Dahl och Thoralf Alfsson (sd) om att de ska hålla sig till ämnet i interpellationsdebatterna så begärde han inte ordet igen.

Kommunfullmäktige

I afton har det varit kommunfullmäktige. Inger frågade kommunalrådet Johan Persson (s) om han ville omvärdera något av de beslut som togs med anledning av Fanerduns etablering. Persson menade att man aldrig hade kunnat ana att företaget skulle investera ”100-tals miljoner” i ett projekt som de inte fullföljde. På frågan om exakt hur många dessa 100-tals miljoner var, började han räkna upp massvis med saker som kostat så mycket pengar. Jag antar att det enda som inte hade kostat något är alla timmar med handläggning för kommunens tjänstemän. Det har ju som bekant varit helt kostnadsfritt… not.

Folkpartiet liberalerna fick även svar på tre (!) motioner. (Tja, det är ju mest vi som lägger motioner här i Kalmar.) Roligast var den om att satsa på yrkesutbildningarna, där vi i princip fick medhåll, men vänstermajoriteten vägrade erkänna det. Tristast var den om att införa en plan för att minska kommunens enorma och riskfyllda borgensåtaganden, för det ville inte Johan Persson veta något av.

När det var dags att revidera Alkohol- och drogpolicyn för kommunens anställda så reagerade jag mot att den från och med nu även ska gälla för förtroendevalda. Det var inte en helt lätt åsikt att framföra, för det kan ju så lätt missuppfattas när en förtroendevald säger nej till alkoholrestriktioner för förtroendevalda – även om han själv inte dricker. Men mitt motstånd var helt principiellt utifrån min respekt för demokratin.* Förtroendeuppdraget är ett kontrakt mellan den förtroendevalde och väljaren – inte kommunfullmäktige. Vi är inte anställda av kommunen. Därför bör inte kommunfullmäktige reglera de förtroendevalda.

Jag får vara tacksam att denna policy inte fanns i Storbrittannien 1940. Winston Churchill hade haft svårt att bli premiärminister i ett sådant politiskt klimat, när folket behövde honom som mest. :/

---

* (Oj, vad det känns pretentiöst att använda så stora ord – även när det är sant!)

Alliansen tar kinesernas rättigheter på allvar

Statsminister Fredrik Reinfeldt har i sitt Kinabesök krävt att 13 fängslade människorättsaktivister ska friges. Däribland samtliga namn som Amnesty tagit upp. Diplomater har konstaterat att Reinfeldt gjorde helt rätt som inte offentliggjorde detta i förväg. Hade han gjort det, hade kanske mötet med Kinas president blivit inställt i sista stund.

En som inte har fattat detta är socialdemokraternas högsta talesman, Mona Sahlin. Hon har dels krävt att Reinfeldt skulle ta upp det i förväg. Sen har hon uttryckt sin förvåning över att han inte gjorde det - som om hon ville understryka för svenska folket att hon inte hade tänkt lära av sina egna misstag.

Sahlin har med detta visat att hon själv inte skulle vara kompetent att utföra en statsministers diplomatiska uppgifter. Hon har även visat att hon inte har något emot att riskera politiska fångars öde, så länge hon kan knipa lite billiga inrikespolitiska poäng. Tanken att Mona Sahlin en dag skulle kunna bli statsminister skrämmer verkligen. Jag hoppas att Sverige fortsätter ledas av folk som kan ta demokratikampen i Kina på allvar. Gör regeringen till en (s)-fri zon!

Vägra OS för demokratins skull

Om du också tycker att Sverige borde bojkotta OS i Kina så kan du säga åt kungahuset, regeringen m fl att stanna hemma med denna namninsamling.

Bojkottar Stefan Holm OS i Kina?

Det kan inte vara lätt att vara idrottaren Stefan Holm just nu. I Liberala ungdomsförbundet tycker man att Sverige borde bojkotta OS i Peking – särskilt i ljuset av det våld och politiska censur som regimen nyligen utövade mot protestanter i Tibet. Holm tror inte att en bojkott skulle förändra något. Men Lufs Frida Johansson Metso uttryckte det såhär i en radiodebatt med honom:

”Jag tror att Stefan Holm är en god människa, och goda människor åker inte till diktaturer och hoppar runt i idrottsarenor som tidigare har varit arenor där människor slaktats. (...) 1993 valde man att inte ge Kina OS, därför att då var det för nära Himmelska fridens torg. Nu dödas människor på öppen gata fem månader innan. Ska inte det få några konsekvenser?”

Man får ju förstå Holms frustration. Här har han sitt idrottskarriärs höjdpunkt framför sig, i en bransch där karriären är mycket, mycket kort. Och så måste det svärtas ned av att man då stödjer en mördarregims propagandaapparat. Bäst vore ju om Kina aldrig hade fått OS över huvud taget.

Så Holm ställde ett ultimatum i debatten, men fick nog inte det svar han hade förväntat sig:

Holm:

Det är så otroligt enkelt som politiker att sitta och kräva en bojkott av en idrottsman. Själv så behöver man inte göra ett dugg annat än att sitta hemma och tala om hur viktigt det är. Jag menar, vad är Frida själv redo att offra? Är hon redo att offra sitt livs största idrotssupplevelse?

Metso:

Absolut! Ge mig nånting jag kan offra så offrar jag det!

Holm:

Jamen avgå som LUFs ordförande här och nu då om du tror att det hjälper Kina.

Metso:

Ja, det kanske jag ska göra. Avstår du från OS om jag avgår?

Vad tror du Holm svarade? Lyssna själv på debatten. Eller slå på teven om fem månader…

Diktaturpingis i Sverige tål inte mänskliga rättigheter

Liberala ungdomsförbundet stod tyst vid Swedish Open Championships (SOC) och höll upp skyltar med orden ”mänskliga rättigheter” skrivet på kinesiska. Då togs skyltarna ifrån dem av svenska funktionärer och ungliberalerna blev portade ifrån evenemanget.

”Mänskliga rättigheter” är uppenbarligen ett för provocerande budskap för att kunna skymtas förbi i direktsänd teve i Kina. Och i Sverige är det alltför få som är redo att stå upp rakryggade mot diktatur.

”(V)i har ett ansvar att inte behandla diktaturer som vilka länder som helst. Jag vill att de ska veta att människor protesterar mot förtrycket som pågår i Kina. Idrottsvärlden sa i burmadebatten att de skulle ta ansvar. Än så länge har vi inte sett annat än oro för att stöta sig med Kina”, säger Frida Johansson Metso, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet.

Vi kan ingenting, men det kan asiaterna

Fängslande Fredrik Härén höll ett föredrag inför den intellektuella gräddan på Kunskapens dag. Med några enkla allmänbildningsfrågor konstaterade han att vi svenskar vet skrämmande lite om vad som händer utanför vår lilla västvärld. Testa själv och se hur många av frågorna du kan svaret på (jag kunde 1):

För ett år sen så presenterade man en undersökning – ”Hur får svenska folket kunskap?” Det vanligaste svaret är att vi hämtar vår kunskap via tidningar och teve, dvs media.

(Tystnad)

Nu vet jag att public service är här [i publiken].

(Mer tystnad)

Skäms, tamejfan.

Asiaterna däremot, har full koll på sin värld och vår, är minst lika välutbildade och är redo att göra våra jobb för en tjugondel av våra löner. Vem kommer att få designa Ericssons nya telefon?

Leijonborg noterade detta härom året i sin bok Globaliseringens utmaningar. Och sen så sade karln att Sverige inte ska konkurrera med lägre löner, utan med kunskap! Jag tyckte det var väldigt provocerande; jag tror inte att vi självgoda svenskar riktigt förstått hur långt efter vi redan ligger.

Man förstår att Leijonborg och partibrodern Björklund roffade åt sig både skol- och utbildningsposterna när de skulle bilda regering. Det är mycket som behöver göras inom skola och forskning om Sverige ska klara sig i den globala konkurrensen. De sjunkande kunskapstrenderna i skolan de senaste åren måste vändas, och det med råge!

Ingen reinkarnation utan blankett XYZ:3567-B!

Religion är ett opium för folket, ska kommunismens grundare ha sagt. Men det hindrar inte dagens kommunistdiktaturer från att i lag erkänna övernaturliga värden (när det passar dem). Kina-regimen förbjuder nu tibetanska munkar att reinkarnera sig utan statens tillåtelse(!)

Håll dig alltså väl med staten, om du vill ha ett efterliv. Det påminner en del om katolska kyrkans avlatsbrev för 500+ år sedan. Vi får hoppas att någon (kanske en reinkarnerad Martin Luther?) snarast uppenbarar sig på Himmelska fridens torg och spikar upp 95 teser mot stollig totalitarism.

Det går bra för Kalmar – trots vänsterstyret

Sossarna ökar sitt järngrepp om staden. De har haft en framgångsrik strategi att ta åt sig äran av andras politik genom att första säga nej och sedan lägga samma förslag själva. Exempel:

• Parkeringshuset på Kvarnholmen, som fp motionerade om i motvind i tre år innan det plötsligt blev valår och sossarna beslutade om det själva.
• Sälja Salvestaden, som fp (och bara fp) sa från första början, redan innan man hade facit om dunderförlusterna. Tänk, vad många miljoner man hade kunnat spara om man lyssnat från början. Då hade de kanske inte behövt lägga ned en massa äldreboenden.

Men jag är inte bitter. Uppenbarligen är det ju Folkpartiets politiska arbete som driver Kalmar framåt. Sossarna bara apar efter i brist på något eget. Vi behöver bara nå ut med detta till väljarna, så de kan välja ett parti som driver bra, liberal politik från början till slut – inte bara blåkopierar bra idéer då och då.

Då har jag inte ens nämnt IKEA (som enligt Ingvar Kamprad placeras ut i regioner med behov av vitamininjektion* – ett underbetyg till sossarnas näringslivspolitik här, alltså) och Fanerdun-etableringen (som är en färdigstekt svala som flög in i sossarnas mun efter att ha tillagats i flera år av det borgerligt styrda regionförbundet).

Men, allt som allt är det kul att det går bra för Kalmar – trots valresultaten.

*Inte ett ordagrant citat, för jag minns inte exakt hur han sade, men det var den andemeningen.

Min lilla hemstad får en egen chinatown!

Jag håller fortfarande på att försöka smälta att vi ska få en otroligt enorm Kina-etablering i Kalmar. Det är häftigt.

Lika svårsmält (men inte lika oväntat) är att Johan Persson (s), som blev kommunalråd för ett halvår sen, försöker ta åt sig äran i tidningen samma dag som det tillkännages. Vän av ordning skulle vilja påminna om att det är det borgerligt styrda regionförbundet som skött dialogen med kineserna sedan flera år tillbaka.

Visst, jag hörde väl inte till dem som trodde att regionförbundet nånsin skulle dra hem nåt sånt här, oavsett politisk majoritet. Jag är den förste att erkänna att jag underskattade dem. Men äras dem som äras bör, Johan.