Bättre skola genom aktivt skolval och gemensamt kösystem

Alla föräldrar i Kalmar ska få välja vilken skola deras barn ska gå på, istället för att kommunen bara tilldelar dem en skola utifrån var de bor. Det föreslår jag i en motion tillsammans med Måns Linge (M) och Christopher Dywik (KD).

Den svenska skolan innebär en fantastisk möjlighet att ge varenda unge en chans att hitta sin väg och uppnå sin dröm, även om starten i livet ser olika ut.

Det fria skolvalet är viktigt. Det ger alla elever möjlighet att välja den skola som passar dem bäst och är ett medel för att bryta segregationen. Det visar sig också att elever som går i den skola de valt i högre grad är nöjda med sin skola. Men samtidigt har den ökande boendesegregationen i Sverige de senaste decennierna bidragit till växande klyftor. Därför har det fria skolvalet inte brutit segregationen i den utsträckning som vi skulle önska.  Nu måste mer göras för att elever med olika bakgrund oftare ska hamna i samma klassrum.

Skolkommissionen har granskat orsaker till skolsegregation samt förutsättningarna för att välja skola. Bland annat erfar man att det finns många invandrare som inte känner till att det är gratis att gå på fristående skolor i Sverige. Man tror att det handlar om privatskolor med höga avgifter. (s296) Om föräldrar från olika socioekonomiska förhållanden har olika tillgång till information om hur skolvalet fungerar och vilka urvalsgrunder som tillämpas, kan segregation uppstå. Skolval kan dock även vara ett verktyg att för elever att bryta sin boendesegregation genom att välja bort skolan i närområdet och därmed bryta den segregation som uppstår i och med närhetsprincipen. (s292)

Med ett så kallar aktivt skolval måste kommunen låta elever och deras familjer välja skola. Kommunen kan inte förutsätta att elever vill gå på den skola som ligger närmast, utan måste se till att varje elev gör ett aktivt val baserat på god information om olika alternativ. Därmed får även familjer som inte övervägt eller ens känt till skolvalet en tydlig signal om att de förväntas utvärdera alternativen och ta ställning utifrån vad som är bäst för deras barn. Detta har prövats framgångsrikt i bland annat Botkyrka och Nacka.

Flera undersökningar (Skolverket 2005, ”Mer kunskap för pengarna” eller IFAU 2012, ”Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt?”) har visat att när konkurrensen mellan grundskolor ökar så ökar även skolornas ekonomiska effektivitet, elever lär sig mer och fler går vidare till högre utbildning. Med ett aktivt skolval kan vi räkna med att skärskådningen och konkurrensen mellan skolor ökar än mer, vilket kan tänkas förstärka dessa positiva effekter ytterligare.

När Barn- och ungdomsnämnden har yttrat sig till Skolkommissionen (BUN 2017/0558) har den bland annat pekat på att ett förstärkt skolval fordrar en översyn av reglerna för skolskjuts. Elever i glesbygd riskerar att i praktiken inte ha något aktivt skolval med nuvarande regelverk runt skolskjuts. Vi bör se över vilket utrymme nuvarande skollag ger kommunen (och fristående aktörer i kommunen) att erbjuda bättre möjligheter till skolskjuts vid val av en skola långt ifrån hemmet.

För att alla elever och föräldrar ska kunna göra ett genomtänkt och välgrundat val, måste det finnas tydlig information som gör det lätt att jämföra olika skolors kvalitet och kunskapsresultat. Man behöver inte uppfinna hjulet på nytt för detta. Den nationella satsningen www.väljaskola.se är ett bra verktyg att hänvisa till, likaså de jämförelseskrifter som Barn- och ungdomsförvaltningen tar fram årligen, som ”Måluppfyllelse i fokus” och ”Elevernas och vårdnadshavarnas syn på verksamheten”. Det är dock viktigt att informationen om såväl skolval som de olika alternativen presenteras lättillgängligt för alla och översätts till flera språk.

Dagens kösystem med separata köer till kommunala och fristående skolor innebär att elever och föräldrar har svårt att få en överblick över vilken skola de har möjlighet att komma in på. Teveprogrammet Uppdrag Granskning visade härom året att bristen på transparens gjort det möjligt för fristående skolor att under vissa förutsättningar ”välja sina elever” istället för tvärtom. För att förebygga detta samt underlätta det aktiva skolvalet för alla bör kommunen undersöka möjligheten att införa ett gemensamt administrerat kösystem till kommunens alla skolor, fristående som kommunala. Ett sådant system finns till exempel i Stockholms kommun.

Med anledning av detta föreslår vi kommunfullmäktige att besluta

1. att Kalmar kommun inför ett aktivt skolval för alla.
2. att elever och föräldrar inför skolvalet ska ges utförlig, jämförande information om utbudet av skolor.
3. att information inför skolvalet ska erbjudas på de vanligaste språken i kommunen.
4. att se över möjligheterna att inom ramen för nuvarande lagstiftning förbättra möjligheten till skolresor och skolskjuts vid val av skola långt ifrån hemmet.
5. att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för att införa ett transparent och gemensamt administrerat kösystem till alla skolor i Kalmar, fristående såväl som kommunala.

Björn Brändewall (L)
Måns Linge (M)
Christopher Dywik (KD)

Lotta inte bort det fria skolvalet, Fridolin!

Idag besöker Fridolin Kalmar län för regionala samtal kring skolan. Jag skriver i Barometern tillsammans med allianskollegor från länets kommuner om vad vi ser fram emot att diskutera, och vad vi inte vill montera ned.

Vi hoppas på konstruktiva samtal för att tillsammans bygga vidare på förra regeringens skolreformer. Men vi oroas av utspelen om att på olika sätt bekämpa friskolor och det fria skolvalet, som i förra veckan. Med illa dold entusiasm vill Fridolin minska familjernas frihet och istället lotta om vilka skolor elever ska få gå på. Det kan skada reformen i grunden.

Svensk skola har sedan årtionden flera problem. Men det fria skolvalet är inte ett av dem, hur ofta vänstern än försöker påstå det. Tvärtom, i åratal har forskning från svenska myndigheter konstaterat att skolvalet, och konkurrensen från friskolor, är bra även för kommunala skolor. Vi får mer skola för skattepengarna, eleverna lär sig mer, och fler läser vidare på högskola. Detta är bra saker!

Läs hela!

Svarar vänstern om Karl-Oskarskolan

Efter Vänsterpartiets senaste påhopp på Karl-Oskarskolan så har vi från FP, M, C och KD sagt åt dem att skärpa sig:

Kommunalrådet Bertil Dahl (V) med flera går till attack med budskapet att de vill ta över skolan – samma dag som eleverna har skolavslutning! Hur stor oro tror ni inte att det skapar inför sommarlovet? Har ni varken hjärta eller hjärna?

Lyckligtvis är det inte så enkelt att kommunen bara kan säga ”nu tar vi över skolan”. Det finns lagar som skyddar mot vänstervridet översitteri. Men det vet ju inte alla de som tar del av era utspel.

Läs hela!

Även skolan själv har replikerat mot vänstern och klargör att snacket om vinstuttag är ett (v)illospår:

Föräldrar ser att vi sätter elevernas utbildning i första hand och att vi ständigt levererar bättre kvalitet eftersom vi återinvesterar största delen av vinsten tillbaka till verksamheten. Av våra intäkter går cirka 94 procent till verksamhetskostnader såsom löner, hyror, läromedel och skolmat. Fyra procent återinvesteras i verksamheten som fastigheter och nya skolor.

Vi betalar all vår skatt i Sverige och 1,7 procent av omsättningen utgörs av skatt på vår vinst. 0,4 procent av omsättningen utgörs av utdelning till vår ägare.

Jag hoppas med detta samt svaret jag fick från S i måndags att de elever, föräldrar och lärare som blivit uppskrämda av vänsterns utspel nu slipper oroa sig och kan njuta av ett tryggt sommarlov.

Ja till valfrihet i välfärden!

Jag och Mikael Petersson (FP) skriver idag i Vimmerby tidning (dock inte med en rubrik som jag själv skulle ha valt) om hur de rödgrönas vinstförbud inte bara skulle slå hårt mot kvaliteten i välfärden, utan helt hota existensen för den enda skolan i hela Virserum.

Vänsterpartiet går inte bara till val på att stoppa vinster, utan de vill stoppa hela det fria skolvalet. Du ska inte ens få välja en annan kommunal skola än den som ligger närmast hemmet. Om det inte passar, eller om skolan brister för ditt barn ska du inte få byta. 

(...) 

Socialdemokraterna vill även att ett kommunfullmäktige med ett enkelt majoritetsbeslut, när som helst, ska kunna förbjuda vinstdrivande friskolor i kommunen. Vem vågar satsa långsiktigt då? 

Läs hela!

Skolor i Kalmar län som kan läggas ned vid ett regeringsskifte

Jag besökte friskolan Prolympia, som är den enda skolan i Virserum, och som hotas att stängas om vi får rödgrön regering och vinstförbud. I landsbygd är en skola lokalsamhällets livsnerv, och nödvändig för att familjer ska vilja bosätta sig där. Ytterligare 15 populära skolor i länet hotas – skolor som över 1800 elever aktivt har valt. Detta varnar jag för i OT och Nyheterna idag.

Vinster i välfärden är inte ett stort samhällsproblem, men ser ut att bli en fråga som kan avgöra riksdagsvalet om två veckor. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har i olika utsträckning lovat att förbjuda vinsterna om de får makten. Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt vädrar ministerposter och är den som är mest uppriktig med vad som väntar välfärdsföretagen: ”Lämna branschen så fort som möjligt. Det är snart slut”, uppmanade han nyligen i en intervju. Men den icke vinstdrivande bolagsformen han vill se istället har milt uttryckt inte varit någon succé.

Socialdemokraterna har inte stuckit ut hakan lika flitigt, men även de hotar valfriheten. S-kongressen i fjol slog fast att det ska räcka med ett enkelt majoritetsbeslut i kommunfullmäktige, när som helst, för att kräva att upphandlingar och valfrihetssystem ska riktas till enbart nonprofit-aktörer och därmed utesluta de vanligaste friskolorna. S-kongressen beslutade även att ”Kommunerna ska ges ett avgörande inflytande vid nyetableringar” när det gäller friskolor, d v s ett veto. För den som vill skapa en bra fristående skola betyder S-politiken givetvis ökad osäkerhet, och det kan bli svårare att etablera långsiktiga aktörer.

Men vad vill Folkpartiet själva, då? Ja, vi vill inte att skolor som Prolympia ska lämna branschen - tvärtom. Vi vill värna valfriheten. Flera studier har visat att det fria skolvalet och konkurrensen från friskolor ökar effektiviteten och höjer kunskapsresultaten, inte minst för barn till låginkomsttagare, även i kommunala skolor. Politiker som är intresserade av att skattepengar används effektivt borde studera och uppmuntra de bra friskolorna, i stället för att skälla på dem.

Däremot vill vi fokusera på hög kvalitet i skolan, oavsett huvudman. Vi har inrättat Skolinspektionen som egen myndighet och gett dem ökade resurser och befogenheter för att kontrollera att såväl kommunala som fristående skolor håller god kvalitet. Jag vill som riksdagsledamot förstärka Skolinpektionen ytterligare, bland annat kvalitetssäkra elevernas läromedel.

Blöjnivå från Borzoo Tavakoli

Nationaldagen till ära har Borzoo Tavakoli skrivit om sin relation till Sverige. Det börjar som en känsloladdad text om hans uppväxt i och flykt från Iran, och hur väl han togs emot i Sverige. Men sen går det över i att bli en vanlig vänsterpropaganda i syfte att byta ut alliansregeringen.

En sådan är han förstås fri att skriva, men då ska han hålla sig till sanningen. Tavakoli sprider dock mängder av seglivade vänstermyter och sjunker kraftigt i mina ögon. Tillåt mig rätta några av de värsta skitsnacken:

1. Gamlas nedkissade blöjor återanvänds inte! Blöjor vägs i såväl kommunal som privat äldreomsorg. Det är för att anpassa skydden för individen, inte för att sätta på dem blöjorna igen!
2. Ja, en fristående förskola serverade under en period för lite mat och det försvarar jag inte, det händer tyvärr även i kommunala förskolor utan att Borzoo Tavakoli beklagar sig över det. Men det berodde inte på att ägarna hade tagit ut 8 miljoner i vinst. Åren innan hade samma ägare investerat 20 miljoner kronor i verksamheten.
3. Tavakolis skolanalys präglas av en salig blandning av äpplen och päron. Ja, kommunaliseringen har utvärderats och visat sig dålig för såväl likvärdighet som kvalitet. Men nej, det fria skolvalet har också utvärderats och visat sig ge både högre effektivitet och varaktigt högre kunskapsresultat för eleverna. Skolverket kan inte definitivt konstatera någon ökad skolsegregation beroende på det fria skolvalet, däremot på en växande bostadssegregation som drabbat Sverige de senaste årtiondena (sid 17–18). Trots detta har Sverige den fjärde minst segregerade skolan inom OECD. Att som Jan Björklund peka på att PISA-testet gjordes på elever som gått i den gamla skolan är ingen lös åsikt som man kan ”välja att tro på” – det är kronologiska fakta.
4. Olof Palme (S) var en medryckande talare, men hans bidrag till det svenska skolan kan mätas i ungefär en elev i varje klass, oftast från arbetarhem, som aldrig gick ut gymnasiet, på grund av Palmes avskaffande av betygen som hade det uttryckliga syftet att undvika att skolan inriktade sig på att meddela eleverna kunskaper och färdigheter.

Om man verkligen vill sitt land väl och vill hedra det på dess nationaldag, bör man granska det sanningsenligt. Sanningen är att det har gått riktigt bra för Sverige sedan alliansen tog över 2006. Vi har fått fler i jobb, högre andel sysselsatta i varje ålderskategori, lägre skatter med mer skatteintäkter, kraftigt ökade resurser till vård, skola och omsorg, lägre statsskuld, minskad barnfattigdom, kraftigt minskad materiell fattigdom, och i stort sett stoppat den ökning av inkomstskillnader som skedde när Göran Persson (S) regerade med stöd av V och MP. I de fall där saker ändå har blivit lite sämre i finanskrisens spår så har vi ändå hållit ställningarna fenomenalt bra jämfört med övriga EU.

Detta är saker vi bör vara stolta över – inte försöka trycka på bakåtknappen och vända utvecklingen för att man vill ha lite rosenskimrande Olof Palme-nostalgi.

Vill (S) i Kalmar hindra dig från att välja skola?

Jag diskuterar i eftermiddag denna fråga i kommunfullmäktige, som jag lämnat till Barn- och ungdomsnämndens ordförande Jonas Hellberg (S). Mötet är öppet för allmänheten.

Skolresultaten i Sverige har fallit under 20–25 års tid, det har inte minst visat sig i de PISA-rapporter som publicerats de senaste åren. PISA-rapportens slutsatser var tydliga att de åtgärder som krävs för att få ordning på svensk skola i många fall stämmer överens med de åtgärder som regeringen vidtagit.

PISA-rapporten med stöd av flera internationella forskare slår fast att det fria skolvalet har liten eller ingen effekt på de sjunkande skolresultaten i Sverige. Myndigheten IFAU har visat att det fria skolvalet gett elever i både kommunala och fristående skolor bättre kunskapsresultat, fler som avslutar gymnasiet och fler som läser vidare på universitet. Valfriheten har gett barn och föräldrar möjlighet att välja en skola som passar för just deras behov.

I Kalmar går 530 barn i förskoleklass och årskurs 1–9 i en friskola. Dessutom har många föräldrar aktivt valt en annan kommunal skola för sina barn. En undersökning från Demoskop visar att tre av fyra föräldrar vill ha kvar rätten att välja skola åt sina barn.

Folkpartiet liberalerna välkomnar att folk kan välja mellan olika skolor då vi ser att detta skapar mångfald och driver på och ökar kvalitén även i de kommunala skolorna.

Men Socialdemokraterna i Skåne, vilket är partiets största distrikt, fastslog den 12 april att man vill skrota det fria skolvalet, alltså att föräldrar inte ens ska få välja en annan kommunal skola än den som politikerna anvisat.

Socialdemokraterna har redan på riksnivå gett en försmak av hur de vill begränsa valfriheten. S-kongressen i fjol slog fast att det ska räcka med ett enkelt majoritetsbeslut i kommunfullmäktige, när som helst, för att kräva att upphandlingar och valfrihetssystem ska riktas till enbart nonprofit-aktörer och därmed utesluta de vanligaste friskolorna. S-kongressen beslutade även att ”Kommunerna ska ges ett avgörande inflytande vid nyetableringar” när det gäller friskolor, d v s ett veto. För den som vill skapa en bra fristående skola betyder S-politiken givetvis ökad osäkerhet, och det kan bli svårare att etablera långsiktiga aktörer i Kalmar. Socialdemokraterna i Skåne vill gå ett steg längre.

Därför undrar jag:

• Avser Socialdemokraterna i Kalmar kommun att arbeta för att begränsa valfriheten för föräldrar att välja skola åt sina barn?
• Anser du som ordförande i Barn- och ungdomsnämnden att de sjunkande resultaten i svensk skola beror på de 6,6 % som har valt att ha sina barn i en friskola sedan friskolereformens införande? 

Björn Brändewall
Folkpartiet liberalerna

Om Uppdrag Granskning och Hälsans förskola

Bra att Uppdrag Granskning uppmärksammar brister på en förskola, även om det är tre år efter att kommunen hade gjort samma sak, och bristerna har åtgärdats.

Bra att vi har valfrihet, så att missnöjda föräldrar kunde välja bort förskolan för något bättre. Det hade vi inte haft om vänstern fått bestämma.

Men oseriöst av Socialdemokraterna att göra ett enda dåligt exempel till slagträ mot alla fristående förskolor. Fristående förskolor generellt rankas nämligen bättre än kommunala. Socialdemokraterna vill med anledning av denna förskola börja reglera så att personaltätheten i privata verksamheter inte får vara lägre än i kommunala. Ett totalt slag i luften, eftersom det är de fristående förskolorna som har högre personaltäthet än de kommunala, inte tvärtom.

För balansens skull hoppas jag att Uppdrag Granskning börjar syna missförhållanden i kommunalt driven välfärd också. Här i Kalmar hade vi t ex larm om missförhållanden på kommunalt äldreboende för ett år sedan. Välkommen hit, Janne Josefsson.

Och på tal om balans. En summa som kommer att upprepas många gånger de kommande dagarna är väl de sju-åtta miljoner kronor som förskolorna gjorde i vinst de senaste åren. En summa som inte kommer att nämnas lika många gånger är att ägarna själva har investerat 20 miljoner kronor i förskolorna...

Förstatligande av skolan är efterlängtat

Efter min artikel om statlig skola i Barometern har Jonas Hellberg (S) skrivit att han vill fortsätta ha det kommunalt. Idag svarar jag honom om detta. Svaret i tidningen är begränsat till 2000 tecken, men nedan brer jag ut resonemangen lite mer:

Folkpartiet liberalerna vill att staten tar över ansvaret för skolan igen. Det vill även 4 av 5 svenskar och lärare. Men det vill inte Socialdemokraterna, bekräftar nu Jonas Hellberg (S).

Härom veckan presenterade professor Leif Lewin sin utredning som konstaterade att kommunaliseringen som (S) drev igenom 1989 har sänkt studieresultaten, förstört förtroendet för läraryrket och bundit fast lärarna vid mekaniskt och resursslösande dokumenterande vid datorn – tid de kunde ha varit med eleverna. Jag hade hoppats att den massiva kritiken skulle få (S) att släppa på prestigen, men icke.

Socialdemokraterna styr i många av Sveriges kommuner och uppskattar säkert att få bestämma över en av de största budgetposter en kommun har. Lärarförbundets granskning i fjol visade att i de kommuner där (S) styr ger 2 av 3 lärarlöner under Sverigesnittet, som i Kalmar. Det är kanske detta som är de ”lokala avvägningar” som Hellberg vill slå vakt om.

Förra veckan var jag ute och pratade med lärare som arbetat i olika kommuner och tog del av deras erfarenheter av kommunaliseringen. Ett trick för kommuner att skära ner på skolan utan att det syns är att ta ut hög hyra för skollokalerna, som kommunen själv äger. På så vis får man tillbaka pengarna och kan lägga dem på annat än skolan. Men det är en dumsnål besparing, för man sparar in på barnens utveckling, som är den viktigaste investering ett samhälle kan göra!

Sin vana trogen vill Hellberg lyfta fram (S)-styrda Kalmar som ett föredöme, men han gör det med sedvanlig försåtlighet. Hellberg lyfter fram Kalmars satsningar på höjda lärarlöner som ett föredöme. Han nämner inte att dessa höjningar skett från en så låg nivå att Kalmar ändå knappt uppnått medianlönen för riket. De grundskolelärare som får störst lönelyft i år är nog de som får ta del av regeringens satsning på karriärtjänster.

Samma sak när Hellberg lyfter fram Kalmars skolresultat, som lyft från en låg nivå året innan. Han nämner inte att Kalmars meritvärden likväl är under rikssnittet! Och man ska nog vara försiktig med att dra stora slutsatser utifrån bara några hundra elever, som varierar från år till år.

Frågan är hur detta skulle vara ett argument för kommunalt styre, att peka på att kommuner sköter skolan olika bra? Det skiljer 50 000 kr per elev och år mellan de kommuner som satsar mest på skolan och de som satsar minst.

Hellberg vill inte kännas vid kommunaliseringens misslyckande och försöker istället skylla ifrån sig på friskolorna. Fastän han vet att det fria skolvalet har utvärderats flera gånger, och att man då funnit att det varit positivt för resultaten.

Hellberg försöker även skylla decenniers sjunkande skolresultat på Folkpartiet. Fastän han vet att larmen handlat om den gamla skolpolitiken som (S) lämnade efter sig, inte Folkpartiets reformer som trätt i kraft sedan dess.

Men nåväl, låt oss prata internationell forskning, då. Samma dag som Hellbergs debattartikel publicerades, presenterades en OECD-rapport där man gått igenom olika länders skolpolitik och analyserat vad som ger resultat för eleverna.

Folkpartiets och regeringens skolpolitik får överlag starkt stöd av forskningen. Tidigare betyg är ett område som är viktigt för skolutvecklingen men där Sverige ligger efter. Likaså studiedisciplinen, som vi också vill öka.

Men den enskilt viktigaste faktorn är lärarna och läraryrkets status. Det är just därför regeringen storsatsar på lärarlöner. Det är därför vi har reformerat lärarutbildningen och gjort den mer attraktiv. Och det är den viktigaste anledningen till att skolan behöver bli statlig igen. Professor Leif Lewin visade i sin utvärdering härom veckan att kommunaliseringen har varit förödande för lärarlönerna och för läraryrkets status.

Däremot underkänner OECD Socialdemokraternas främsta valfläsk. De sjunkande resultaten blir inte bättre för att man förbjuder friskolor. Inte heller satsningar på mindre klasser har något stöd i forskningen - det kan till och med försämra resultaten. Och för övrigt så har Sverige redan mindre klasser än de flesta av de framgångsrika skolländerna.

Ett förstatligande genomförs inte i en handvändning. Det handlar inte om att bara trycka på en ”ångra”-knapp och återvända till 1989. Det handlar om att se framåt och våga dra lärdomar av kommunaliseringens misslyckade experiment. Skolan har gått igenom många viktiga reformer sedan Alliansregeringen kom till makten, och i hög takt. Trots detta har ingen av alla lärare jag talat med varit reformtrött när det gäller att göra skolan statlig igen – tvärtom!

Läraryrket ett framtidsyrke igen

Debatten fortsätter. Medan min replik om skolresultaten väntade på att publiceras härom veckan, inkom ett annat inlägg från Birger Einarsson den 18/12. Mitt svar på Einarsson publicerades i lördagens Östran:

Birger Einarsson har lämnat en kommentar på min insändare 9/12 om skolpolitiken. Det höga tonläget förvånar, men blir kanske begripligt om man vet att Einarsson kandiderade för Vänsterpartiet i kommunvalet 2010. Jag tänker inte bemöta personangreppen utan fokuserar på sakfrågorna.

Einarssons inlägg är fyllt med fördomar som gång på gång har motbevisats, men som fortfarande sprids från vänstern. Tvärtemot Einarssons påstående så innebär skolvalet frihet för alla elever att välja - läs lagen! Istället för att haka upp sig på ägarformerna borde Einarsson titta på vad mångfalden faktiskt tillför klassrummen.

Som jag redan redogjort för i inlägg 21/12, visar forskning att 1990-talets friskolereform varit positivt för kunskapsresultaten, utan att ge någon försämring för elever "från resurssvaga hem". Utan det fria skolvalet hade alltså Sveriges internationella kunskapstapp varit större, inte mindre.

Något som däremot verkligen har slagit ut barn till lågutbildade är vänsterns paradgren, nämligen 1970-talets avskaffande av betyg i låg- och mellanstadiet. Detta visade myndigheten IFAU år 2010, i den största studie som gjorts kring de långsiktiga effekterna av borttagna betyg i grundskolan. Vi i Folkpartiet liberalerna vill ha tidigare och tydliga betyg i skolan så att alla elever ska ses och få lika möjligheter, oavsett bakgrund.

I en sak ska jag dock ge Einarsson rätt. Den avgörande reformen, viktigare än betyg, prov eller läroplaner, är kompetenta och engagerade lärare. Detta är samtidigt en utveckling som tar längre tid att vända än något annat. Och Vänsterpartiets partiprogram berör inte läraryrket med ett endaste ord.

Folkpartiet och regeringen har däremot storsatsat på lärarlönerna samt städat upp lärarutbildningen efter de rödgröna och gjort om den från grunden. Det har gett resultat - efter femton års nedgång ökar söktrycket till lärarutbildningen igen. Högskolorna kan välja ut de bästa studenterna istället för att tvingas anta alla som söker. Läraryrket börjar återigen ses som ett framtidsyrke med status.

De första studenterna som nu går denna utbildning kommer att vara redo att anställas från höstterminen 2015. Solen börjar gå upp. Men enligt vänsterns tideräkning antar jag att även denna reform bär skulden för resultaten hos de elever som gick i skolan 2003-2012.

Björn Brändewall (FP)
Vice ordförande i Kalmars Barn- och ungdomsnämnd

Ny sajt hjälper alla att välja skola

Igår lanserade Friskolornas Riksförbund, SKL, och Svenskt Näringsliv sajten www.grundskolekvalitet.se. Här kan folk jämföra olika skolors provresultat och betyg, och nästa år kommer även saker som elevernas nöjdhet att redovisas. Genom att öka informationen inför de skolval som elever och föräldrar gör stärks det fria skolvalet, och ökar incitamenten för kvalitetsarbete hos både kommunala och privata utförare.

Som jag tidigare skrivit om, är konkurrensen mellan olika skolor i en kommun en viktig faktor för att höja elevernas resultat. Man kan även trivas bättre om man hittar en skola som passar. Men för att konkurrensen ska ge dessa positiva effekter fullt ut är det viktigt att så många familjer som möjligt utnyttjar möjligheten att välja. Det finns en tendens att familjer med låg utbildningsbakgrund inte utnyttjar denna rätt, och att familjer med utländsk bakgrund inte känner till sin rätt att välja skola. Detta har jag och Folkpartiet bedrivit upplysningskampanj i Kalmar för att öka medvetenheten.

Grundskolekvalitet.se gör denna jämförelse ännu enklare, och jag hoppas att det kommer att få fler att göra aktiva jämförelser och visa skolorna att man ställer krav och har höga förväntningar för sina barn.

Vår budget för 2014: Frihet att växa och välja!

Idag presenterar vi i Folkpartiet i Kalmar den budget som gett oss många sena kvällar och helgarbete de senaste veckorna. Jag tycker att vi har lyckats väldigt bra!

Vi vill göra Kalmar mer attraktivt att flytta till och bo i genom att sänka den höga kommunalskatten och satsa mer på skolan och på valfrihet i välfärden. Vi minskar på administration och politikerarvoden och fokuserar på kärnverksamheten snarare än fester. Det är uppdraget vi har från väljarna.

Särskilt nöjd är jag med våra satsningar för att skolan ska leda till jobb. Elever måste tidigt få forma sina drömmar om vad de vill göra med sina liv, så att de kan sätta mål och medvetet arbeta för att nå de målen. Skolan och förskolan ska därför präglas av fler tidiga och täta kontakter med det lokala yrkeslivet för att skapa dessa drömmar och visa att man inte behöver flytta ifrån Kalmar för att hitta ett bra jobb. Vi satsar på fler utbildade studie- och yrkesvägledare för att ge eleverna den vägledning de behöver för att välja yrkesvägar där det faktiskt finns jobbchanser. Det kommer att leda till färre kostsamma avhopp och programbyten på gymnasiet, vilket i sin tur leder till att ungdomar tidigare kan komma ut i arbetslivet.

Du ska vara fri att växa. Om ditt företag kan utföra en verksamhet bättre och billigare än kommunen, ska du ha rätt att ”utmana” kommunen och ta över! Kommunen ska vara mer generös att bevilja bygglov. Nyckelfunktioner som hamn, tågstation och nyckelleder måste också ha utrymme att växa istället för att byggas igen. Annars har vi inte kapacitet att bli fler invånare.

Du ska vara fri att välja – även den dag du inte kan ta hand om dig själv. Du ska kunna välja både vem som ska utföra din hemtjänst och vilken mat du vill äta. Det blir en vinst i välfärden både för dig och för leverantören!

Vi måste få fart på bostadsbyggandet! Det räcker inte att bara säga att man planerar och planerar. Vi vill se åtgärder för att få planer att leda till faktiska bostäder, och särskilt enkla, billiga bostäder som våra studenter kan ha råd med.

Fördubbla satsningen på bredbandsutbyggnad i kommunen med särskild bredbandsstrategi för Södermöre. Det är viktigt för att möjliggöra företagande och tillväxt på landsbygden och minska avstånden utan att öka bilåkandet.

Läs budgeten i sin helhet.

Läs även vår debattartikel på Barometern.

Varför ringde Uppdrag: granskning bara till friskolor?

Många har med rätta blivit upprörda över Uppdrag: gransknings reportage i veckan, där en stor del (långtifrån alla) av de friskolor som de ringde runt till nekade till att ta emot en ”besvärlig pojke” men hade plats för en ”skötsam flicka”. Reportaget har bland annat lett till att en rektor som verkligen inte hade lämpliga värderingar har sagt upp sig med omedelbar verkan. Good riddance.

Först och främst ska vi konstatera att det som dessa skolor har ägnat sig åt är ett lagbrott. Inga skolor har rätt att neka elever plats utan giltiga skäl, och brott mot detta kan leda till (om det är en friskola) att skolan stängs ned.

Vi ska även konstatera att det är Skolinspektionen som har ansvar att bedriva tillsyn för att se till att alla skolor i Sverige följer lagen. Sedan Folkpartiet liberalerna fick ansvar för skolpolitiken i Sverige har vi fördubblat anslagen till Skolinspektionen och gett den ökade befogenheter att granska skolorna. Så viktigt tycker vi att detta är.

Skolinspektionen har trots detta inte kunnat se något mönster i hur skolorna följer lagen med antagningarna, men de har å andra sidan inte något att gå på så länge ingen anmäler någon skola. Så länge många föräldrar låter sig nöjas med det muntliga beskedet ”vi har inte plats” och aldrig formellt ansöker om platsen, finns det inget beslut att säga bu eller bä om.

Samtidigt visar efterspelet att detta – tvärtemot vad Vänsterpartiet påstår – inte är ett resultat av att det finns friskolor som tillåts gå med vinst. Sedan sändningen har Uppdrag: granskning nämligen överrösts med tittarreaktioner från föräldrar som haft liknande historier att berätta – även hos kommunala skolor! Man glömmer ofta att även kommunala skolor har ett ”vinstintresse”, fast det heter istället ”håll budget”, i vissa kommuner så att politikerna ska kunna använda skattepengar till bröd och skådespel istället, eller höja sina arvoden.

I likhet med t ex Maria Wetterstrand på Twitter så tror jag att det finns problemskolor även bland de politikerstyrda offentliga, och det alltid är nyttigt med avslöjanden av de som bryter mot regler. Det är så vi identifierar hur vi kan göra saker bättre. Med den bakgrunden kan man ju fråga sig varför Uppdrag: granskning från början hade valt att ringa runt till friskolor men inte till en enda kommunal skola?

Efter tittarreaktionerna så diskuterar Uppdrag: granskning om de ska göra en uppföljning på det temat till våren. Det vore klädsamt, informativt och konstruktivt om de gjorde det.

LOV splittrar sossarna – fördröjer införandet i Kalmar?

Den dag du är så gammal eller sjuk att du behöver hemtjänst för att klara vardagen, ska du själv kunna bestämma vilka som ska få släppas in i ditt hem varje dag. Det är en fråga om integritet, om värdighet och om livskvalitet. Denna rättighet har vi i Folkpartiet kämpat för i Kalmar, i motioner och interpellationer, sedan åtminstone 2007. Genom Lagen om valfrihet (LOV), som tagits fram av alliansregeringen, vill vi möjliggöra detta. Det innebär även ökad frihet för omsorgspersonal som vill starta eget eller kunna välja mellan flera arbetsgivare än bara kommunen.

Men rätten för Kalmarbor att välja vem som ska utföra deras hemtjänst splittrar Socialdemokraterna. När LOV skulle införas i Kalmar ville majoriteten ha några specialregler för just Kalmar – en ”Kalmarmodell”. Framför allt införde de ett tvång på kollektivavtal, men inte ens detta kunde förhindra att nästan hälften av S-politikerna i kommunfullmäktige gick emot sin starke man Johan Persson (S) och röstade nej till LOV. Beslutet gick dock ändå igenom, eftersom vi och andra borgerliga partier röstade för.

Jag ställde en skriftlig fråga till Johan Persson tidigare i år. Där pekade jag på att framförallt tvånget på kollektivavtal inte var förenligt med principerna om ickediskriminering, och redan hade dömts ut av Länsrätten i Skåne. Jag ville veta om detta skulle få honom att säga nej till att införa LOV i Kalmar, men kan väl inte säga att jag fick något jättetydligt svar.

Idag rapporterar Östran (ej online) att dessa krav inte kommer att kunna ställas. Införandet har försenats kraftigt och omsorgsförvaltningens ansvarige tjänsteman varnade redan i januari för samma saker som jag, och får stöd från Konkurrensverket.

Kollektivavtal kan ha många fördelar, men en grundbult med det är att det är en frivillig överenskommelse mellan parterna. Alla respekterar dock inte det. För socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet är det en helig ko att få styra över andras arbetssituation. För mig är det inte det. Det viktiga för mig är att brukaren/kunden känner sig nöjd med sin hemtjänst, och om hen inte känner sig nöjd så tar hen sina skattepengar till någon bättre. Självreglerande!

Det är beklagligt att när Johan Persson för ovanlighetens skull vill gå på vår linje, så motarbetas han av det egna partiet. För Kalmarbornas och personalens skull är det angeläget att valfriheten införs snart. Den rödgröna majoriteten måste göra något åt sin splittring, annars är det upp till väljarna att göra något åt situationen i nästa val.

Välja mat – självklart!

Barometern idag.

Gamla ska få välja vad de ska ha till mat. Det föreslår idag mina kollegor Anna-Britt Wejdsten (FP) och Birgitta Nordlöw (FP) i en motion. Lagen om valfrihet (LOV), som vi äntligen fått med oss de flesta partierna på, ger utrymme inte bara för att välja vem som ska ta hand om dig när du blir gammal eller svag, utan även vem som ska laga maten du får hemlevererad.

Det är en skam att det inte redan är så. Förhoppningsvis kommer jag också bli gammal en dag, och då skulle det kännas helt otänkbart att jag, som vuxen, myndig människa i ett i-land, inte ska få välja vad jag vill äta. Med tanke på hur lång tid det kan ta för en del motioner i den här kommunen att bli verklighet, är det bra att den lämnas in redan nu.

Jämför med att gå på restaurang. Ingen krog med självaktning nöjer sig med en enda ”dagens rätt” och inget annat. Då går alla som inte gillar den rätten någon annanstans. På marknaden är det ju du själv som får bestämma, till skillnad från när du lever på kommunens nåder.

Jag hoppas även att en konkurrensutsättning kan öka lyhördheten och flexibiliteten. Sedan min gamla farmor hade blivit för gammal för att laga sin egen mat, behövde hon alltid planera sina sociala aktiviteter några dagar i förväg, eftersom hon måste meddela till hemtjänsten i god tid om hon skulle avbeställa maten eller beställa någon extra portion till gäster. Det förbluffade mig alltid att det måste planeras så långt i förtid, när vanliga matställen alltid har maten redo för sina kunder med några minuters varsel, oavsett om det kommer många eller få. Varför ska man inte få vara nyckfull och ändra vad man vill äta med kort varsel, bara för att man är gammal? Jag ser det som en frihetsfråga.

Mer om John Bauer

I Barometern skriver jag lite mer om Karl-Oskarskolans övertagande av John Bauer-gymnasiet, tillsammans med kollegorna Birgitta Nordlöw och Lene Polteg.

I Kalmar och i de flesta kommunerna ser John Bauer-gymnasiet ut att bli kvar, med en ny ägare. Men ett fåtal skolor läggs ned, och det är i sig inget konstigt. Det betyder ju egentligen att elever har hittat något bättre på andra skolor, tack vare att de fick välja.

Det här tycks ha skötts enligt reglerna, men en sak är viktig att påpeka. Till skillnad från eleverna så ska inte företag kunna hoppa in och ut ur skollokalerna när det passar dem. Vi vill ha långsiktiga åtaganden som sätter eleven i centrum. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) startade för två år sedan Friskolekommittén, som härom veckan kom överens om att Skol­inspektionen ska kunna kräva långsiktiga ägarambitioner för att ge tillstånd att driva skola, även när skolan byter ägare. Snart blir detta lag. Både elever och lärare ska kunna känna trygghet i sitt val av skola.

Läs hela!

Möjlig nystart när John Bauer blir Karl-Oskar

I SVT Smålandsnytt ikväll kommenterar jag som hastigast att John Bauer-gymnasiet i Kalmar byter ägare, när JB-koncernen ska sluta med skolverksamhet pga för få elever.

Jag tycker att det var synd att eleverna och föräldrarna inte fick höra detta från personalen, utan att någon skulle läcka i förtid och skapa osäkerhet. Vid alla förändringar i skolorganisationer är det viktigt att inte skapa onödig oro för elever och föräldrar. Det mår ingen bra av. Utom möjligen socialdemokraterna, som passar på att försöka profitera på människornas oro.

Samtidigt blev jag väldigt glad när jag hörde att det är Karl-Oskarskolan som vill ta över John Bauer-gymnasiet i Kalmar. Karl-Oskarskolan ryckte även in för några år sedan, när Kalmar kommun ville lägga ned sin skola Oxhagsskolan – pga för få elever. Karl-Oskarskolan såg till att skolan kunde drivas vidare och växa, har gjort ett fantastiskt jobb för elever med mycket olika bakgrund, och håller en bra dialog med Kalmar kommun. Om Karl-Oskarskolan får ta över känns det här mycket tryggt för eleverna.

Läs mer: Barometern 1 | 2 | Östran

S skapar osäkerhet för elever i Kalmar

Insändare publicerad i Östran 2013-05-20:

Ska en kommunpolitiker kunna bestämma att en friskola inte ska få finnas? Trots att skolan lever upp till höga kvalitetskrav och trots att många föräldrar vill att deras barn ska gå i just den skolan? Socialdemokraternas svar på dessa frågor tycks vara ja.

Det är svårt att tolka beskedet från partiets kongress nyligen på annat sätt. S-kongressen slog fast att kommuner och landsting ska avgöra om upphandlingar och valfrihetssystem ska riktas till enbart nonprofit-aktörer och därmed utesluta de vanligaste friskolorna. Om rätten att driva verksamheten kan dras undan genom ett enkelt majoritetsbeslut i kommunen när som helst, tvekar nog den som annars hade velat satsa långsiktigt i ett S-dominerat län.

S-kongressen beslutade även att ”Kommunerna ska ges ett avgörande inflytande vid nyetableringar” när det gäller friskolor. För den som vill skapa en bra fristående skola betyder S-politiken givetvis ökad osäkerhet, och det kan bli svårare att etablera långsiktiga aktörer i Kalmar.

Hade dessa regler gällt för ett år sedan hade Socialdemokraterna till exempel fått stoppa etableringen av Västra skolan, som de hävdade skulle sno så många elever att kommunen skulle hotas lägga ned flera av sina egna skolor. Jag påpekade redan då att argumentet inte höll – de ökande elevkullarna skulle väga upp mot detta ”tapp”.

Lyckligtvis så lyssnade inte Skolinspektionen på S utan gav Västra skolan tillstånd att slå upp portarna nu till hösten. Och som väntat så blev det ingen nedläggning – tvärtom så letar kommunen nu efter pengar för att bygga ut sina skolor och få plats med alla nya elever. Tur för Kalmar att Socialdemokraterna kördes över!

Folkpartiet välkomnar att folk väljer olika skolor då vi ser att detta skapar mångfald och driver på och ökar kvalitén även i de kommunala skolorna. Om Socialdemokraterna däremot fick lagstifta om sitt kommunala veto efter valet 2014 så skulle detta vara hotat. Kalmars skolor och elever behöver långsiktighet, tydlighet och trygghet. Varför vill S försämra för de skolor som medborgarna själva valt?

Faller LOV utan krav på kollektivavtal?

Jag lämnade igår in den här interpellationen, som kommer att diskuteras inför allmänheten på kommunfullmäktige på måndag. Välkommen att lyssna!

Interpellation

till Johan Persson (S), kommunstyrelsens ordförande

På föregående kommunfullmäktigemöte fick vi då äntligen besluta om att införa LOV i Kalmar. Motionen om LOV besvarades positivt med den utredning som Omsorgsförvaltningen gjort om en Kalmarmodell för valfrihet i hemtjänsten. Jag ser fram emot att både omsorgstagare och omsorgsgivare ska kunna välja mellan olika alternativ och därmed få mer möjlighet att påverka sin vardag.

Det har dock uppstått en lokal debatt om huruvida denna Kalmarmodell ska innefatta krav på kollektivavtal, och om ett sådant krav är förenligt med lagen. I Östran 19 januari uttalade kommunstyrelsens ordförande att "vi kan skriva in kravet och så länge någon rättslig instans inte sagt att det är otillåtet så gäller det".

Enligt dom 5538-09 från Länsrätten i Skåne år 2009 är krav på kollektivavtal eller liknande i LOV-sammanhang inte förenliga med principerna om ickediskriminering, likabehandling och proportionalitet. Rättsläget är inte helt klart, men konkurrensverket drar slutsatsen att även om det går att ställa krav på kollektivavtalsenlig minimilön, så går det inte att kräva ”kollektivavtal eller motsvarande villkor”.

Med anledning av detta undrar jag:

• Vilka rättsliga problem ser du i införandet av en Kalmarmodell för valfrihet i hemtjänsten?
  
• Om kravet på kollektivavtal för företag som vill leverera hemtjänst inte håller rättsligt, kommer du då att avstyrka ett införande av LOV i Kalmar?
  

Björn Brändewall
Folkpartiet liberalerna 

Friskolereformen höjer kvalitén i alla skolor

Skolverket visade för några år sedan att när kommunala skolor får konkurrens från friskolor i en kommun så gynnar det båda skolformerna – något som Socialdemokraterna försökte dölja. Nu har även myndigheten IFAU kommit fram till liknande resultat. Efter att ha räknat bort en massa möjliga störningsfaktorer finner de att om andelen friskoleelever ökar med tio procentenheter så ökar elevernas kunskaper med 3–4 procent i grundskolan. Den ökade kunskapsnivån håller i sig även när eleverna går vidare till gymnasiet och högskolan. Fler läser vidare på universitet än de skulle ha gjort annars. Det tycks inte handla om betygsinflation, inte heller ökar det kostnaderna för skolverksamheten.

Jag gläds åt alla elever som får möjlighet att växa mer när skolorna inspireras av varandra eller sporrar varandra att bli bättre. Mångfald av idéer och valfrihet för individen är grundläggande värden i en liberal värld, och var vägledande när Folkpartiet liberalerna drev igenom friskolereformen för 20 år sedan.

I Kalmar försöker Socialdemokraterna och Vänsterpartiet allt som ofta att stå ivägen för utvecklingen. När friskolor ansöker om att få starta här så är svaret oftast att de röda så gärna bejakar friskolor, men inte just nu. Inte just den här skolan. Men jag kommer att fortsätta att kämpa för elevers och föräldrars frihet att välja – det är ju i förlängningen även att värna om eleverna som väljer kommunala skolor.

Skolvärlden