Allianssatsning öppnar för fler speciallärare i lågstadiet

Sedan regeringen presenterade sin storsatsning Lågstadielyftet har Socialdemokraterna försökt hävda att det är en rak kopia av deras (ofinansierade) löfte om mindre klasser. Sossarna borde läsa på lite bättre.

I Barometern idag reder jag ut skillnaderna mellan förslagen och vad jag vill se att regeringens statsbidrag leder till i Kalmar. Väljare som vill ha tydliga alternativ mellan partierna behöver således inte oroa sig.

Här kommer en lite längre version.

Alliansen fortsätter att prioritera skolan. I dagarna presenterade regeringen Lågstadielyftet, som är den enskilt största satsningen i vårbudgeten. 2,3 miljarder kronor i permanent statsbidrag till landets kommuner för att höja kvaliteten i lågstadiet.

Jag är så glad att man satsar på lågstadiet. Insatser och stöd är viktigast i de första åren. Att tidigt lära sig läsa, skriva och räkna lägger grunden för all framtida inlärning. Har du inte lärt dig grunderna tidigt och blivit trygg i dig själv, kan du inte hänga med på lektionerna i resten av skolgången.

Med Lågstadielyftet får skolorna stor frihet att själva bestämma hur de vill använda pengarna, utifrån sina egna förutsättningar och behov. Exempelvis kan pengarna användas för att ha fler lärare i klassrummet, minska storleken på klasserna, ha fler halvklasstimmar eller anställa fler speciallärare. Därmed visar Alliansen på ett tydligt och liberalt alternativ till t ex Socialdemokraternas vallöfte, som blint riktar in sig på mindre klasser utan att ta hänsyn till om det är det som verkligen behövs på en skola.

För Kalmar kommuns skolor vill jag att Lågstadielyftet framför allt ger en satsning på fler speciallärare – lärare som tar sig an eleverna med störst behov. Barn i behov av särskilt stöd blir allt vanligare, ändå får svenska elever mindre särskilt stöd än i t ex den framgångsrika finska skolan.

Det råder brist på speciallärare i Sverige idag. Socialdemokraterna lade ner speciallärarutbildningen för cirka 20 år sedan. (S) tyckte att förekomsten av speciallärare pekade ut vissa elever som svaga. Tydligen ansågs det bättre att sudda ut olikheterna (på pappret) så att eleverna inte fick den hjälp de behövde. Ännu ett exempel på hur socialistisk likriktning gått ut över de svagaste eleverna.

Men läget är inte nattsvart. Alliansregeringen startade speciallärarutbildningen igen 2008, och nu fördubblar vi antalet platser och inför en premie för att få ännu fler att utbilda sig. Totalt får högskolan mer än 10 000 fler utbildningsplatser, nästan alla inom lärarutbildningen.

Med tidiga betyg och omdömen upptäcker vi tidigt elever som behöver stöd, men sen måste det ju finnas något stöd att sätta in! I Kalmar har Folkpartiet liberalerna årligen lagt finansierade budgetförslag om att rekrytera fler speciallärare, men Socialdemokraterna har stoppat satsningarna varenda gång. En nyligen pensionerad lärare beskrev det som att ”det var nästan skottpengar på speciallärare” när hon jobbade i Kalmars skolor.

Barn i behov av särskilt stöd ska inte gömmas eller glömmas – de ska stödjas och lyftas!

Björn Brändewall (FP)
Vice ordförande i Kalmars Barn- och ungdomsnämnd