26 mars 2014

Gott och blandat

Vårt förslag om betyg från årskurs fyra med mera har fått mycket medial uppmärksamhet.

P4 Eftermiddag rapporterade om förslaget om betyg, med början 1:13:35. Vid 1:23:50 intervjuas jag i några minuter.

Smålandsnytt frågade fjärdeklassare på Öland om betyg från årskurs fyra, och en majoritet av eleverna var positiva. Jag kommenterar kort i slutet.


I går skrev jag om förslaget tillsammans med utbildningsminister Jan Björklund (FP) i Östran (ej online).

* * *

Jag blev förbannad över Socialnämndens i Kalmar beslut igår om att dra in serveringstillståndet för K.M Sportsbar eftersom en gäst använt narkotika inne i ett mörkt hörn på restaurangen i oktober. Jag tycker att det är orimligt att lägga hela K.M Sportsbar till last för ett brott en gäst hade begått i smyg. Skönt att mitt parti inte ville ställa sig bakom ett sånt här dråpslag mot krogen. Det har nu startats en Facebookgrupp till stöd för K.M.

* * *

Idag så bär det av till Rockcity i Hultsfred, där jag ska vara med i en paneldiskussion om ungas möjlighet att påverka samhället. Jag har i Kalmar drivit flera exempel på vad man kan göra, till exempel möjligheten att yttra sig över sitt motionsförslag, som i fjol gjorde att en 15-årig tjej fick politikerna att ändra sitt beslut. Och så har vi ju Folkpartiets motion om att utlysa en tävling i medborgarförslagsskrivande för alla högstadieelever. Det är snart två år sedan kommunfullmäktige biföll den, men än har kommunen inte utlyst tävlingen…

24 mars 2014

Betyg från fyran och minskad läraradministration - äntligen!

Alliansens partiledare har idag presenterat ytterligare förbättringar för skolan, som de kan genomföra om alliansen vinner valet i höst:
  • Betyg från årskurs fyra
  • Central rättning av nationella prov
  • Minskad administration för lärarna
  • Läsgaranti i årskurs ett
Det här är väldigt efterlängtade förslag, och starkt genomslag för Folkpartiets skolpolitik! Jag ska kommentera dem steg för steg nedan.

Betyg från årskurs fyra

Betyg är en sporre att bli bättre och en varningsklocka när det inte går bra. Redan när Folkpartiet fick med sig regeringen om betyg från sexan så uttryckte jag att jag gärna hade velat gå längre. I de flesta industriländer ges betyg redan i årskurs ett eller två, så nu börjar vi äntligen närma oss de länder som slår oss i skolrankningen.

Ett smart grepp är också att man inte ska kunna få streck (underkänt) i fyran och femman. Det ger eleverna en mjukare och avdramatiserad introduktion till betygen.

I en fördjupad analys av de sjunkande PISA-resultaten 2012 (som var en utvärdering socialdemokraternas skolpolitik) har OECD understrukit att tidig utvärdering och uppföljning i skolan är mycket viktigt för att lyfta skolresultaten.

Men vi har en rödgrön opposition som ser väldigt annorlunda på betyg och på kunskap.

När Olof Palme (S) på 1970-talet försökte avskaffa betygen i svensk skola – och till stor del lyckades, tyvärr – var inriktningen tydlig. På sidan 83 i hans utredning kunde man läsa huvudargumentet: ”Betygen… medför att arbetet i skolan riskerar att få en inriktning mot att meddela eleverna kunskaper och färdigheter.” Och mycket riktigt så var det främst barn från arbetarhem som slogs ut när betygen sen försvann och kunskaper nedvärderades.

Det är bättre att tidigt få veta hur man ligger till, än att få en sitt första betyg när skolgången nästan är avslutad och det är försent att göra något åt det. Så var det när jag gick i skolan – efter höstterminen i åttan fick vi första betyget, med bara ett och ett halvt år kvar av skolan.

Vänsterpartiet år 2014 är inte mycket klokare. De vill inte ha något betyg förrän slutbetyget i årskurs nio. Du ska inte få något tydligt besked om hur det går förrän det är för sent att göra något åt det. Vilken fin start på livet de vill ge barnen.

Extern rättning av nationella prov

Regeringen föreslår att de nationella proven digitaliseras så långt det går och rättas externt. Det ökar likvärdigheten och rättssäkerheten för eleverna om proven rättas av någon annan än elevens ordinarie lärare. Central rättning är något som länge har praktiserats i alliansstyrda Uppsala kommun, och har inspirerat (S)-styrda Kalmar kommun som importerade konceptet för några år sedan. Det borde alltså finnas en bred politisk enighet kring detta förslag. Men vi får väl se vad Löfven, Sjöstedt och Fridolin säger nu.

Minskad administration för lärarna

Sammantaget innebär satsningarna ovan att lärarna får mer tid för eleverna.

När betygen börjar i årskurs fyra så behöver lärarna inte längre hålla på med de omständliga individuella utvecklingsplaner (IUP) som socialdemokraterna införde.

När vi i Kalmar frågat lärare vad som stressar dem mest, så är det rättandet av nationella prov. Att rätta proven centralt avlastar lärarna kraftigt och gör istället provet till ett tillfälle att se hur en utomstående lärare bedömer den elev som man dagligen träffar.

Läsgaranti i årskurs ett

Ett nytt kunskapsmål sätts upp: Alla elever i årskurs ett ska kunna läsa och förstå enklare texter. Att kunna läsa är grundläggande för hela den fortsatta skolgången. Genom ett nytt mål om läsförståelse för alla förstaklassare säkerställer vi att eleverna tidigt får hjälp.

För att tidigt identifiera de elever som behöver mer stöd arbetar skolor med olika typer av bedömning av eleverna i ettan. Skolverket har fått ett uppdrag av regeringen att ta fram nationellt bedömningsstöd för de allra viktigaste baskunskaperna: läsa, skriva och räkna.

21 mars 2014

Vandring för gemenskap och respekt

Lördagen den 29 mars är vi flera människor som anordnar en vandring genom stan. Samling vid Lilla Torget (sjöjungfru-fontänen) klockan 12.

Vi går tillsammans för ett samhälle som präglas av gemenskap och sammanhållning. För ett Kalmar där alla är välkomna, oavsett om man kommer från Kairo, Kabul eller Kalmar. Vi är Tillsammans Kalmar. Vi vandrar för det samhälle vill ha!

Hoppas att jag får se dig och några vänner då!


20 mars 2014

Om Uppdrag Granskning och Hälsans förskola

Bra att Uppdrag Granskning uppmärksammar brister på en förskola, även om det är tre år efter att kommunen hade gjort samma sak, och bristerna har åtgärdats.

Bra att vi har valfrihet, så att missnöjda föräldrar kunde välja bort förskolan för något bättre. Det hade vi inte haft om vänstern fått bestämma.

Men oseriöst av Socialdemokraterna att göra ett enda dåligt exempel till slagträ mot alla fristående förskolor. Fristående förskolor generellt rankas nämligen bättre än kommunala. Socialdemokraterna vill med anledning av denna förskola börja reglera så att personaltätheten i privata verksamheter inte får vara lägre än i kommunala. Ett totalt slag i luften, eftersom det är de fristående förskolorna som har högre personaltäthet än de kommunala, inte tvärtom.

För balansens skull hoppas jag att Uppdrag Granskning börjar syna missförhållanden i kommunalt driven välfärd också. Här i Kalmar hade vi t ex larm om missförhållanden på kommunalt äldreboende för ett år sedan. Välkommen hit, Janne Josefsson.

Och på tal om balans. En summa som kommer att upprepas många gånger de kommande dagarna är väl de sju-åtta miljoner kronor som förskolorna gjorde i vinst de senaste åren. En summa som inte kommer att nämnas lika många gånger är att ägarna själva har investerat 20 miljoner kronor i förskolorna...

19 mars 2014

Webbsända möten, javisst - men inte förrän de plockat bort viktiga beslut

Jag fick mail tidigare idag. Kalmar kommunfullmäktige ställs in i mars, ”på grund av för få ärenden”. Ja, tro det, när den rödgröna majoriteten låter alltfler tunga ärenden stanna i kommunstyrelsen! Några färska exempel, som aldrig togs upp i kommunfullmäktige:
  • Markreservationen för modulhus, där de rödgröna hoppade över detaljplanprocessen och de boendes rätt att få tycka till.
  • Kommunens upphandlingspolicy, som säkert hade mått bra av en debatt där företag som vill lämna anbud hade kunnat göra sina röster hörda.
  • Avsiktsförklaring Kalmar City, där de rödgröna bland annat vill tvinga redan pressade småbutiksägare att hålla öppet på söndagar, så att vissa aldrig någonsin kan ta ledigt.

(För den oinvigde: kommunfullmäktige är Kalmars högsta demokratiska församling. Kommunstyrelsen är en mindre grupp, där inte alla partier finns representerade; ett beredande organ för kommunfullmäktige, den "sista anhalten" innan ett ärende beslutas i kommunfullmäktige.)

Jag läser vidare i mailet:
Presidiet ser gärna att ett eventuellt överskott i fullmäktiges budget på grund av detta används för vidare utredning eller inköp av utrustning för att webbsända kommunfullmäktige.

Så lämpligt! Det har inte ens gått en månad sedan Socialdemokraterna och de andra rödgröna avslog min motion om att bland annat webbsända sammanträdena. Min motion fick ett sånt där ”anses besvarat”-svar som innebar att de avslog mina förslag punkt för punkt.

Ljudinspelningar görs redan på kommunfullmäktige. Jag ville att man skulle direktsända det på nätet. Det kräver knappt någon utrustning alls, det räcker med första bästa dator. Men nu vill de direktsända med video, inte bara ljud. (Något de rödgröna avslog i en annan motion för drygt ett år sedan.) De får de förstås gärna göra, men det är dyrare och då ser jag hellre att man lägger resurserna på att spela in ljud i kommunstyrelsen. Allt fler tunga beslut stannar som sagt där, utan att någonsin komma upp i kommunfullmäktige. Det borde medborgarna få mer insyn i.

Det är kanske det som är själva planen? Gå med på att webbsända kommunfullmäktige, men först etablera en ordning där stora och kontroversiella beslut tas någon annanstans, så att det inte finns något att diskutera i fullmäktige?

I och för sig inte första gången de styrande i Kalmar avslår en motion för att sedan lägga förslaget själva

18 mars 2014

Allianssatsning öppnar för fler speciallärare i lågstadiet

Sedan regeringen presenterade sin storsatsning Lågstadielyftet har Socialdemokraterna försökt hävda att det är en rak kopia av deras (ofinansierade) löfte om mindre klasser. Sossarna borde läsa på lite bättre.

I Barometern idag reder jag ut skillnaderna mellan förslagen och vad jag vill se att regeringens statsbidrag leder till i Kalmar. Väljare som vill ha tydliga alternativ mellan partierna behöver således inte oroa sig.

Här kommer en lite längre version.
Alliansen fortsätter att prioritera skolan. I dagarna presenterade regeringen Lågstadielyftet, som är den enskilt största satsningen i vårbudgeten. 2,3 miljarder kronor i permanent statsbidrag till landets kommuner för att höja kvaliteten i lågstadiet.

Jag är så glad att man satsar på lågstadiet. Insatser och stöd är viktigast i de första åren. Att tidigt lära sig läsa, skriva och räkna lägger grunden för all framtida inlärning. Har du inte lärt dig grunderna tidigt och blivit trygg i dig själv, kan du inte hänga med på lektionerna i resten av skolgången.

Med Lågstadielyftet får skolorna stor frihet att själva bestämma hur de vill använda pengarna, utifrån sina egna förutsättningar och behov. Exempelvis kan pengarna användas för att ha fler lärare i klassrummet, minska storleken på klasserna, ha fler halvklasstimmar eller anställa fler speciallärare. Därmed visar Alliansen på ett tydligt och liberalt alternativ till t ex Socialdemokraternas vallöfte, som blint riktar in sig på mindre klasser utan att ta hänsyn till om det är det som verkligen behövs på en skola.

För Kalmar kommuns skolor vill jag att Lågstadielyftet framför allt ger en satsning på fler speciallärare – lärare som tar sig an eleverna med störst behov. Barn i behov av särskilt stöd blir allt vanligare, ändå får svenska elever mindre särskilt stöd än i t ex den framgångsrika finska skolan.

Det råder brist på speciallärare i Sverige idag. Socialdemokraterna lade ner speciallärarutbildningen för cirka 20 år sedan. (S) tyckte att förekomsten av speciallärare pekade ut vissa elever som svaga. Tydligen ansågs det bättre att sudda ut olikheterna (på pappret) så att eleverna inte fick den hjälp de behövde. Ännu ett exempel på hur socialistisk likriktning gått ut över de svagaste eleverna.

Men läget är inte nattsvart. Alliansregeringen startade speciallärarutbildningen igen 2008, och nu fördubblar vi antalet platser och inför en premie för att få ännu fler att utbilda sig. Totalt får högskolan mer än 10 000 fler utbildningsplatser, nästan alla inom lärarutbildningen.

Med tidiga betyg och omdömen upptäcker vi tidigt elever som behöver stöd, men sen måste det ju finnas något stöd att sätta in! I Kalmar har Folkpartiet liberalerna årligen lagt finansierade budgetförslag om att rekrytera fler speciallärare, men Socialdemokraterna har stoppat satsningarna varenda gång. En nyligen pensionerad lärare beskrev det som att ”det var nästan skottpengar på speciallärare” när hon jobbade i Kalmars skolor.

Barn i behov av särskilt stöd ska inte gömmas eller glömmas – de ska stödjas och lyftas!
Björn Brändewall (FP)
Vice ordförande i Kalmars Barn- och ungdomsnämnd

17 mars 2014

Öppet brev till Nordea i Kalmar

 
Kalmar 2014-03-16.

Förra veckan mottogs jag av beskedet att ni avser att göra era kontor kontantfria, dvs upphöra med manuell kontanthantering till era kunder. Detta är inte det första steget mot minskad kontanthantering gentemot era kunder, men kanske det mest definitiva.

Denna utveckling oroar mig. Kontanthantering är en viktig samhällsfunktion som påverkar landsbygden, ideella föreningar och rätten till personlig integritet. "Det kontantfria samhället" är varken realistiskt eller önskvärt.
  • När lokala bankkontor stängs eller helt slutar med kontanter innebär det att handlare på landsbygden i praktiken tvingas agera bank. De måste hålla sig med mycket kontanter för att klara detta vilket kostar mycket pengar att göra på ett säkert sätt. Rånrisken ökar och ensamarbete på kvällar blir mer utsatt. Ytterst kan detta bli ett hot mot lokalhandelns redan utsatta existens.
  • Ideella föreningar får ofta in pengar på olika aktiviteter - fika, lotterier, loppisar etc. Det kan vara ganska mycket pengar fast i små valörer, som ingen vill ta emot - utom möjligen till en avgift som äter upp hela föreningens förtjänst.
  • Ur integritetsperspektiv gör det kontantfria samhället att våra privatliv blir mer utlämnade. När våra köp alltmer bara kan betalas elektroniskt med kort uppstår möjlighet att kartlägga vår konsumtion av varor och tjänster över tid. Till synes oskyldiga köpmönster kan avslöja mer om människors privatliv än många anar.
Jag vill vädja till er att ompröva ert beslut. Att hantera människors pengar borde vara den primära uppgiften för en bank. Kontanter bör ses som en del av samhällets infrastruktur.

Genom våra avtal och samarbeten väljer vi vilket samhälle vi vill ha. Jag har varit kund hos Nordea hela livet, men om ni står fast vid denna förändring så måste jag följa mitt samvete och söka mig till en annan bank.
Om svar anhålles.

12 mars 2014

Regeringen storsatsar på lågstadiet

Igår presenterade regeringen den enskilt största satsningen i vårbudgeten, och den går till skolan. Lågstadielyftet är ett permanent statsbidrag på 2 miljarder kr som kommunerna kan använda till olika insatser för att höja kvaliteten i lågstadiet.

Det är en rimlig prioritering att satsa på lågstadiet. Insatser och stöd är viktigast i de första åren. Det säger både forskning och sunt förnuft. Att tidigt lära sig läsa, skriva och räkna lägger grunden för all framtida inlärning.

Även förskolan visar att tidiga insatser har betydelse för hela skolgången, så det här ligger i linje med storsatsningen på förskolan som regeringen presenterade förra veckan.

Framför allt glädjer jag mig över att satsningen öppnar för fler speciallärare, som tar sig an eleverna med störst behov. Socialdemokraterna avvecklade speciallärarutbildningen på 1990-talet, därför har vi stor brist idag. Alliansregeringen startade utbildningen igen 2008, och nu fördubblar vi antalet platser och inför en premie för att få fler att utbilda sig.

I Kalmar har Folkpartiet årligen lagt budgetförslag för att rekrytera fler speciallärare, men Socialdemokraterna har stoppat satsningarna varenda gång.


På P4 Eftermiddag igår debatterade jag förslaget på radion mot Lena Hallengren (S). Här kan ni lyssna på debatten, den börjar ca 40 minuter och 30 sekunder in i programmet.

08 mars 2014

Nordea slutar hantera kontanter - tänker (S) bara titta på?

I januari frågade jag ut kommunalrådet Johan Persson (S) om rätten att få använda kontanter, när bankerna lägger ner servicen allt mer. Kalmar kommun är en stor kund hos Nordea och borde kunna villkora fortsatt samarbete med krav på att Nordea ska tillhandahålla denna samhällsfunktion till kommuninvånarna.

Persson menade dock i sitt svar (lyssna på debatten här) att det inte var något problem eftersom bl a Nordea fortfarande erbjuder kontanthantering på sitt kontor på Kvarnholmen (dvs ett enda ställe i vår avlånga kommun). Jag frågade om och om igen varför han då inte vill ställa några krav på banken, om det ändå inte är något problem idag?

Nu har det blivit ett problem. I veckan fick jag som kund ett brev från Nordea, att de tänker sluta med kontanhantering även på Kalmarkontoret! Här hade kommunen kunnat göra skillnad, men Johan Persson tyckte inte att det behövdes. Nu blir frågan åter aktuell.


Utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle oroar mig. Kontanthantering är en viktig samhällsfunktion som påverkar landsbygden, ideella föreningar och rätten till personlig integritet. Om vi bara kan betala med kort går det att kartlägga individers konsumtion, och mönstren avslöjar mer om oss än vi må tro. USA-kedjan Target kunde genom att analysera helt vardagliga inköp räkna ut att en tonårsflicka var gravid, innan ens hennes pappa visste om det. Vill vi lämna ut all information om våra privatliv till företag och stat?