13 juni 2018

Nya rön om bristande studiero i kommunens skolor

UPPDATERING 2018-06-14: Rättat vilken myndighet det är som ligger bakom frågorna.
Interpellation inlämnad till Lasse Johansson (S), Barn- och ungdomsnämndens ordförande:

Barn- och ungdomsförvaltningen ger årligen ut broschyren "Elevernas och vårdnadshavarnas syn på verksamheten", som redovisar resultaten av olika trivselenkäter. I 2018 års upplaga , som nyligen blev klar, har man samordnat enkätfrågorna med SCB:s Skolinspektionens nationella enkäter. Därmed kan vi nu se svaren på ett antal frågor som tidigare inte ställts till elever och vårdnadshavare i Kalmars skolor.

Flera av de nya frågorna berör ordning och studiero i klassrummet, och bland dessa frågor hittar vi flera oroande svar. Nästan hälften av eleverna i åk 7–9 anser inte att elever på skolan följer de ordningsregler som finns. Mer än hälften av dem anser att andra elever stör ordningen i klassrummet på lektionerna. Över 70 % av tjejerna i åk 7–9 anser att de inte har studiero!

Desto fler anser dock att lärarna gör vad de kan. De flesta håller med om att lärarna ser till att ordningsreglerna följs och att det är studiero på lektionerna. Men var och en anser alltså inte att hen själv har studiero. Vi behöver göra djupare analyser för att förstå dessa svar fullt ut.

Även vårdnadshavarna ser problemen. En majoritet håller med om påståendet ”Mitt barn uppger ofta att det är svårt att arbeta i klassrummet för att det är så hög ljudnivå”. Nästan 30 % anser att deras barn inte har studiero under lektionerna.

Liberalerna prioriterar frågan om ordning och studiero i skolan högt. Skolan är elevernas arbetsplats. Har man inte god arbetsmiljö, kan man inte koncentrera sig på lärandet. Det slår hårdast mot de som behöver kunskapsskolan mest.

Ett omtalat störningsmoment är mobiltelefoner. Mobiler är fantastiska, men de hör inte hemma i klassrummet. En studie från London School of Economics and Political Science undersökte hur mobilfria klassrum på brittiska skolor påverkade kunskapsresultaten. Det visade sig att eleverna i skolor med mobilfria lektioner förbättrade kunskapsresultaten; de lågpresterande eleverna förbättrade sina resultat allra mest!

Ett antal skolor i Kalmar har provat mobilfrihet på sistone, däribland Kalmarsundsskolan, som har noterat flera positiva bieffekter. Bland annat minskar skolket när eleverna vet att de måste stanna kvar till skoldagens slut för att få tillbaka sina telefoner. Detta kan vara en av flera insatser som vi behöver sprida för att förbättra studieron. Normalfallet bör vara att skolan är mobilfri, så länge inte rektor har beslutat om något annat.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga:
  • Vilka åtgärder tänker du vidta för att förbättra ordningen, ljudnivån och studieron på kommunens skolor?
  • Är du beredd att verka politiskt för att kommunen ska stödja rektorer att göra fler skolor mobilfria?

Björn Brändewall (L)

”Botemedlet” för förskolans vistelsetider kan ge motsatt effekt

Interpellation inskickad till Johan Persson (S), kommunstyrelsens ordförande:

Allt fler barn i förskolan lämnas tidigt på dagen och hämtas sent. Dessa vistelsetider är nu högre än vid någon tidigare mätning i Kalmar kommun. Barn- och ungdomsförvaltningens senaste prognos för 2018 ger ett snitt på 34,1 timmar per vecka, över budget, vilket innebär en ökning med nästan 18 % sedan 2004.

Detta kräver mer personal, men förskolorna har under denna period bara fått pengar från Kommunfullmäktige för antalet barn, oavsett vistelsetid. Resurserna till Kalmars förskolor har således urholkats under lång tid.

Barn- och ungdomsnämnden har i flera år efterfrågat förändringar, med intentionen att förskolorna ska kompenseras för den urholkning av resurser som vistelsetiderna inneburit. Det är därför positivt att kommunfullmäktige i senaste budgeten har beslutat om att införa ett förändrat resursfördelningssystem, som från och med nästa år ska ta hänsyn till förändrade vistelsetider. Däremot är det inte positivt att 2018 enligt uppdraget kommer att användas som ”basår” för dessa beräkningar.

Redan när beslutet togs var vi flera som var oroliga över att 2018 skulle bli basår, och den nya prognosen ger oss ytterligare kött på benen. Om 2018 års nivå börjar betraktas som en normalnivå, när den i själva verket sannolikt blir en ”all time high”, innebär det att förskolorna dels inte kommer att kompenseras för nämnda urholkningar, dels rentav kan se minskade resurser om vistelsetiderna återgår till en mer normal nivå framöver. Det skulle alltså få helt motsatt effekt mot det nämnden har efterfrågat.

Jag vill uppmana kommunledningen att revidera uppdraget till ett tidigare basår. Alternativt skulle ni kunna ange basnivå utifrån genomsnittet av till exempel de senaste 10 årens vistelsetider. Det skulle ge förskolan åtminstone en viss återställare.

Ökade vistelsetider är rimligen i någon utsträckning ett resultat av att barnens vårdnadshavare tillbringar mer tid på sina jobb. Det innebär större inkomster och större skatteintäkter som främst kommer kommunen till del. Det är i det sammanhanget en rimlig tanke att kommunen återför en del av dessa resurser till förskolan så att den kan utföra sitt växande åtagande.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga:
  • Är du villig att revidera uppdraget om nytt resursfördelningssystem till förskolan, så att den utgår ifrån en lägre basnivå än 2018 års nivå?



Björn Brändewall (L)