Annan nyhetsvärdering när det rör just Israel/Palestina

Sveriges Radio rapporterar än en gång bakvänt när det gäller Israel/Palestina-konflikten. Ur dagens morgoneko, ca 7:20 minuter in:

Tre palestinier sköts till döds när de idag attackerade israeler på västbanken, det uppger den israeliska armén. Två av dem öppnade eld vid en busstation och den tredje rammade ett militärfordon.

Huvudsatsen här blir att palestinier (inte "terrorister", eller "beväpnade män", utan "palestinier") sköts till döds. Att de var terrorister som hade öppnat eld mot israeler blir bara en bisats. Hur det gick för de attackerade israelerna får vi inte veta alls.

Tycker du att jag hänger upp mig på detaljer? Tja, jämför då med hur annorlunda samma nyhetsuppläsare presenterade nyhetsrubriken omedelbart innan, bara 25 sekunder tidigare:

Minst 16 människor dödades i en terrorattack mot en badort i elfenbenskusten i Västafrika igår. Det var minst sex beväpnade män som skjöt mot människor på stranden vid hotell.

Här ligger huvudsatsen rätteligen på offren. Attackerarna beskrivs direkt som terrorister, snarare än bara medborgare av en viss nation.

Hur medier väljer sina ord och formuleringar påverkar hur vi uppfattar nyheter, och vilken sida vi sympatiserar med i en konflikt. Dagens Eko är en mycket tung nyhetsrapportör med många interna kontrollstationer; de formulerar inte inte sina rubriker så här bara av misstag. Det skrämmande är att när man väl lärt sig att vara på sin vakt mot sånt här, märker man att Sveriges public service gör såna här vinklingar hela tiden när de ska rapportera om just palestinska attacker mot israeler.

Huvudnyheten blir alltid att Israel har attackerat palestinier. Först i en bisats i slutet nämner man att det berodde på att de svarade på en attack från palestinier. Finns det någon annan konflikt som så konsekvent beskrivs på detta bakvända sätt i svenska nyhetsmedier?

Mitt tal på Syrien-manifestationen

I lördags anordnade kurdiska föreningen en manifestation i Kalmar mot det pågående förtrycket i Syrien. Det blev en lyckad tillställning. Jag fick äran att säga några ord för Folkpartiets räkning. Det gick ungefär så här:

Den arabiska våren kunde i förrgår vända ett stort blad i sin ständigt pågående krönika, en historiebok som fortfarande skrivs. Muammar Gadaffi, den kanske i särklass galnaste och farligaste despoten i Afrika, dödades, enligt uppgift, av sitt eget folk. Även Libyen kan nu börja den långa, skakiga, men nödvändiga vägen mot demokrati och frihet.

Men Libyen ska inte, får inte, vara det sista landet som befrias från sina plågoandar. Vi har samlats här idag för att hedra samma kamp som förs i Syrien. Landet som har haft undantagstillstånd sedan 1963. Det är nästan femtio år - mer än hälften av en människas liv. Om majoriteten av det en människa hinner uppleva under sitt liv är ett "undantag" - vad är då det normala?

Det är förstås väldigt praktiskt för landets ledare att ha det så här. Den internationella pressen slutar skriva om det efter bara något år - för det är ju inte någon nyhet längre. Inte för oss utanför. Men för folk som lever i undantagstillståndet, är det ett nytt helvete varenda dag.

När förtrycket blir konstant, minskar pressen på omvärldens ledare att göra något åt det. Det uppstår en pervers syn på förtrycket som något stabilt, och därmed positivt, eftersom det är mindre oroligheter än alternativet. Jag har i Sverige haft oturen att företrädas av ministrar av såväl röd färg som blå, som talat sig varma för "stabiliteten" i olika diktaturer. Som tycker att det är diplomatiskt och statsmannamässigt att anamma "neutralitet" inför konflikter. Men neutralitet innebär ju även att inte ta ställning mellan demokrati och diktatur!

Vi har samlats här för att visa att vi *tar* ställning - för rätten att starta politiska partier (och rösta på dem) - för lika rättigheter mellan kurder och andra folkgrupper - för rätten att tala sitt eget språk - för rätten att föra vidare sitt släktnamn till sina barn - för pressfrihet - för samlingsfrihet - för yttrandefrihet.

Bashar al-Assad, Syriens så kallade ledare - jag säger "så kallade", för om en ledare måste öppna eld mot sitt eget folk, så slutade han vara ledare för länge sedan. Bashar al-Assad, Syriens så kallade ledare, har nu ett val att göra. Vill han gå samma väg som Hosni Mubarak, som Ben Ali, eller Muammar Gadaffi? För en sak är säker, förändringens vindar är här för att stanna.

För drygt hundra år sedan existerade demokratin på jorden bara i form av några få ljuspunkter i en i övrigt mörk värld. Men nu håller demokratin på att bli normen. De fria staterna är sammantaget helt överlägsna diktaturerna, militärt men framförallt ekonomiskt.

Trenden är tydlig. Demokratierna håller på att vinna, och stabilitetsfanatikerna håller på att förlora. Ingen inbillar sig att det kommer att vara en problemfri resa. Men hellre en måhända skakig väg mot demokrati och frihet, än ett "stabilt" förtryck.

Här stakas framtiden ut

Imorgon bär det av till Göteborg och till en politikers största höjdpunkt varje vartannat år – Liberala ungdomsförbundets kongress! I fyra dagar ska några hundra unga liberaler från hela landet debattera, motionera, sova på gymnasiegolv (vi är inte lika lyxiga som SSU ;) och anta ett nytt handlingsprogram!

Det är lite som att ta en titt in i framtiden. Många saker som vi idag tar för självklara i Sverige, som HBT-rättigheter och bistånd, ansågs radikala och heltokiga när LUF/FPU föreslog dem några årtionden tidigare. Det som vi tar strid för i år kan alltså vara det som blir verklighet nästa generation – eller ännu tidigare!

Nästan 200 motioner har kommit in från medlemmar i hela landet. Några intressanta frågor som vi kommer att ta ställning till är:

Jämställdhet

• Avskaffa föräldrapenningen
• Avskaffa sexköpslagen eller exportera den till EU?
• Anmälningsplikt för trafficking
• Sluta ställa krav på hur folk sätter ihop sina familjer

Makt

• Civil olydnad ska vara OK även mot privata företag
• Avveckla nämndemannaväsendet
• Avskaffa partistödet

Global solidaritet

• Arbetstillstånd för flyktingar, skolplikt för flyktingbarn
• Uppmuntra privata bistånd genom skatteavdrag
• Fattiga länder ska lättare kunna få skuldavskrivningar
• Nej till omskärelse av minderåriga

Ekonomi och välfärd

• All datakällkod ska ”öppnas” efter tre år
• Alla personer som har haft sex med en man som haft sex med en annan man borde få ge blod
• Avskaffa presstödet
• Sälj ut SR & SVT men bevara deras arkiv på webben
• Public Service ska inte finansieras med skatt, för det gör media beroende av politikers välvilja
• Ja till fildelning eller upphovsrätt?
• Avveckla AMS
• Gör avdragsrätten mer jämställd
• Förbud mot stridsåtgärder mot företag där man ej har medlemmar
• Osakliga löneskillnader som upptäcks inom offentlig sektor ska betalas igen retroaktivt. Med ränta!
• Synliggör arbetsgivaravgifter m m (”dolda skatter”) för löntagaren
• Avskaffa lagen om skatteflykt, för den är inte rättssäker
• Låt folk själva bestämma vart nån procent av deras skatt ska gå till
• Bort med alla avdragsrätter, in med platt skatt!
• Socialbidrag ska inte försvinna i samma takt som man börjar jobba.
• Tillåt lätt narkotika
• Privatisera ungdomsmottagningar mera och erbjud tolkar för invandrare

Utbildning och Kultur

• Nej till religiösa friskolor
• Varje skolämne ska delas upp i nivåer, istället för att varje klass delas upp i årskurser.
• Elever ska ha rätt att överklaga sina betyg.
• Höj och reformera studenters fribelopp
• Subventionera inte vuxnas idrottande
• Ja till gratis inträde till statens museer

Miljö

• Sverige bör bryta sitt eget uran
• Staten ska ge bidrag för forskning efter nya energikällor
• Konkreta åtgärder för att bekämpa klimatförändringar
• Öka djurskyddet

Disclaimer: en del av de här motionerna gillar jag, andra inte. Vi får se vilka som står sig när klubban har fallit.

VILL dom ens ha fred?

Det tog inte ens ett dygn, så hade Hizbollah brutit vapenvilan mot Israel. Suck.