PISA lyfter, right on schedule!

Nu ser vi de första effekterna av Liberalernas och den tidigare Alliansregeringens skolreformer. Vi lär få se ännu mer 2019 och 2022. (Så länge Fridolin inte ändrar kursen.)

Dagens presentation av PISA-undersökningen visar på ett stort trendbrott för Sverige. Från att ha haft en skola i fritt fall, går nu kunskapskurvorna kraftigt uppåt och hamnar i flera fall över OECD-snittet. I många fall ser vi att lågpresterande elever lyfter extra mycket. Även TIMMS-undersökningen förra veckan visade att svenska elever äntligen lyfter.

Jag är så glad för alla elevers och lärares skull! Äntligen får vi bekräftelse på att vi är på rätt väg!

Lite skönt är det också att äntligen få upprättelse. För skolresultat tar verkligen tid att ändra på. Detta är den första gången som PISA mäter kunskaperna hos elever som gått i ”Björklunds skola”. Bottenresultaten som chockade Sverige för tre år sedan gjordes på den allra sista elevkullen som hade gått hela sin skolgång i den så kallade ”flumskolan”. Diverse oseriösa politiker försökte då skylla allt på dåvarande utbildningsminister Jan Björklund, fastän var och en som var insatt i frågan visste att de här eleverna omöjligen kunde ha fått ta del av de stora reformerna under sin skoltid. Redan då var jag tydlig med att en vändning tidigast kunde komma i nästa mätning.

Nu ser vi till slut att de liberala reformerna var rätt. Eleverna som gjort de här PISA-proven har fått gå år 6–9 enligt den nya läroplanen, med tydligare kursplaner och mer lärarledd undervisning. Detta är även den första årskullen som har fått tydligare och tidigare betyg.

Samtidigt vet vi att det är de första skolåren som är de mest avgörande, och dagens resultatvisar bara vad reformerna har gjort för elever i de sista åren. I nästa PISA-mätning 2019 kommer vi att få se elever som gått 7 år av 9 i den nya grundskolan, år 3–9, och då bör resultaten bli ännu bättre. Då kommer även de nya lärarna – de som gått den nya lärarutbildningen som vi sjösatte – att ha funnits ute i klassrummen i flera år. Bra, välutbildade lärare är avgörande för att lyfta eleverna!


Årets PISA-mätning visar även på fortsatta utmaningar för Sverige, inte minst hur vi ska hantera likvärdigheten när allt fler elever är nyanlända och socioekonomiskt utsatta. Det kommer vi att få analysera djupare de kommande månaderna. Mycket tyder på att vi behöver fortfarande förstatliga skolan och satsa extra mycket på lärare i utanförskapsområden.

Liberal kraftsamling på landsmötet i Stockholm

Så kom då landsmötet då Folkpartiet liberalerna bytte namn till Liberalerna, uttalade att vi måste förnya oss, och valde Jan Björklund till partiledare för femte gången. ;)

När jag och mina kollegor från Kalmar län nådde riksdagshuset för landsmötets öppnande i fredags, hade höstkylan övergått i vinterkyla, och alla deltagare genomgick poliskontroll för att garantera säkerheten i och med det höjda terrorhotet.

Ombudsdelegationen från Kalmar län! + Basse

Veckan innan hade vi i länsförbundets styrelse kallat alla medlemmar till minilandsmöte i Oskarshamn. Under en intensiv lördag delade ett drygt 20-tal folkpartister upp sig i temagrupper och gick igenom hundratals inkomna motioner till landsmötet. I sammanfattande diskussioner fick alla tycka till i frågor som seglat upp som viktiga. Syftet var att alla medlemmar skulle ges möjlighet att påverka hur vi ombud ska rösta på landsmötet.

Det är svårt att sammanfatta alla hundratals beslut ett landsmöte tar, och hur starka känslor man kan ha kring vissa av dem. I en del frågor intog partiet en i mitt tycke bättre hållning. I en del håller man fast vid en dålig. Men jag kan inte komma på något beslut som faktiskt markerade en förändring till det sämre. Ett gott betyg!

Sammantaget upplevde vi att vi vann många segrar mot partistyrelsen i frågor som Liberalerna Kalmar län driver.

• Partiet är nu för gårdsförsäljning av egenproducerat öl och vin. 
• Vi är för ett förbättrat reseavdrag mellan hem och arbete där kollektivtrafik saknas, vilket länsförbundet drivit sedan 2013 efter en motion från Mikael Petersson, Hultsfred. 
• Slutligen så rodde undertecknad hem ett beslut om att vigselförrättare som diskriminerar ska fråntas vigselrätten, vilket minilandsmötet hade gett oss i uppdrag att driva.

Även om jag i alla år velat att partiet ska heta Liberalerna, känns det än så länge himla ovant att tänka (L) istället för (FP). Jag får se till att byta loggan här på bloggen snart.

Jag ska länka till några av mina anföranden bland videoinspelningarna från landsmötet i kommande inlägg, för den som är intresserad.

Med liberal bakgrund.

Folkpartiet självkritiskt efter valet

UPPDATERING 19:05: Länk till valanalysen.

Idag presenterar Folkpartiets valanalysgrupp sin analys av det dåliga riksdagsvalet, och Jan Björklund ger sin syn på saken i en debattartikel. De björklundska insikter som jag uppskattar mest:

• ”Vi har inte lyckats adressera människors oro för migrationens utmaningar.”
• ”Sverige är större än storstäderna.”
• ”Vi måste göra oss mer relevanta. Det politiska förhållningssättet handlar om att lyssna och lära, snarare än om att missionera.”
• ”Valfrihet och individens egna önskemål måste få vara av större betydelse för utformningen av vår välfärd.”

Framförallt de sista två hoppas jag kan öppna upp för en mer realistisk linje i sociala frågor snarare än präktig och moraliserande, som jag beskrev i gästkrönikan härom veckan. Björklund understryker att Folkpartiets politik behöver reformeras kraftigt – ”Folkpartiet 2.0” – och det görs inte över en natt.


Nästa fredag reser jag upp till riksdagen för att delta i Folkpartiets partiråd och ta ställning till valanalysen. Har du någon insikt du vill skicka med mig får du gärna lämna en kommentar.

Jämställda pensioner grundläggs redan vid föräldraledigheten

Östran har uppmärksammat problemet med att kvinnor ofta måste klara sig på en mycket lägre pension än sin make, vilket blir ohållbart när mannen går bort. Idag presenterar jag i Östran ett av Folkpartiets förslag för att långsiktigt minska inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor.

Under ett helt arbetsliv tjänar kvinnor i genomsnitt 3,6 miljoner kronor mindre än män. Den enskilt främsta anledningen till att män och kvinnor får så olika löneutveckling, och i slutändan skilda pensioner, är den skeva fördelningen i uttaget av föräldradagar. Därför föreslår Folkpartiet ytterligare en ”pappamånad” och fördubblad bonus till föräldrar som väljer att dela mer lika på föräldratiden.

Läs hela!

Jan Björklund presenterade även förslagen på sin sommartal i Göteborg i söndags: Feminism utan socialism! Han förklarade även varför de rödgrönrosas politik är den största kvinnofälla som någonsin gillrats.

Läsning i fokus för Jan Björklund i Kalmar

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) besökte Lindöskolan i Kalmar i fredags för att prata om läsning. Han fick träffa klass 3 B och läste högt för dem ur en sagobok. Han stannade upp då och då och frågade eleverna varför de trodde att karaktärerna i historien gjorde som de gjorde. Björklunds lästurné i landet handlar om att uppmuntra just till läsning, och till att diskutera det man har läst. Svenska elevers förmåga att ta till sig en längre text har dalat i många år, och denna utveckling måste vändas.

Jan Björklund pratade även med svensklärarna på Lindöskolan om hur de arbetar med läsförståelse. Kalmar har beviljats projektbidrag ”Läslyftet” av regeringen för att fortbilda sig kring detta. Det blev ett bra samtal med lärarna, men det bekräftade, med nästan obehaglig träffsäkerhet, den problembild som vi brukar diskutera i Folkpartiet, nämligen om lärarutbildningens förfall på 1990- och 2000-talet.

Lärare från olika generationer gav spontant sin syn på hur väl lärarutbildningen hade utrustat dem att möta barnen i klassrummen, och det var verkligen som natt och dag. Lärare från 1970-talet kände sig väl utrustade, men lärare som utexaminerats på 1990-talet, från den lärarutbildning som förra regeringen lämnade efter sig, har knappt fått någon utbildning alls i hur man lär barn att läsa! Detta fastän de ska jobba med de minsta barnen och fastän läsförmågan är skolans viktigaste uppgift.

Folkpartiets och alliansregeringens reform av lärarutbildningen har ställt detta till rätta nu. Men lärarna som gick den bristfälliga utbildningen arbetar ju fortfarande ute i skolorna. Därför behövs regeringens satsning på läspedagogik, och det visar hur gamla regeringars synder kan sätta spår som sitter kvar i skolorna i flera generationer om inget görs.

Det är i detta sammanhang som sossarna låtsas att de internationellt sjunkande skolresultaten i PISA 2012 beror på alliansens nya reformer, fastän de vet att det som utvärderades då var den gamla skolpolitik som Socialdemokraterna hade lämnat efter sig. Allt ska inte skyllas på gamla synder från sossarna, men en hel del hör rätteligen hemma i den röda skamvrån!

 * * *

Jan Björklund fick även ge en intervju till Sveriges Radio om hashtaggen #Björklundsskola som växt fram de senaste veckorna.

 * * *

Var så god och sätt en rolig bildtext till den här!

Mitt deltagande på dagen avslutades med en välbesökt medlemslunch för folkpartister från hela länet, där Jan Björklund gav oss sin bild på utmaningar som jobben, skolan och demokratin i EU.

Han jämförde hur skotten i Sarajevo för exakt 100 år sedan ledde till ett världskrig. Men skotten i Sarajevo på 1990-talet, som gällde precis samma etniska gruppers konflikter, kunde vi hantera bättre (inte bra, men bättre) tack vare ett fungerande och stabiliserande EU-samarbete i de kringliggande länderna.

Att kunna ändra åsikt är ett tecken på mognad och intelligens. Så har jag alltid tyckt och så kommer jag alltid att tycka. ;)

Minns ni slutet på Stinsen brinner, när Claes Ericssons byråkrat/politiker envist vägrar erkänna att han har ändrat sig i en viktig fråga?

Det är skönt att det inte behöver vara så med alla politiker. Jan Björklund (FP) säger utan omsvep i Expressen-intervju: ”Vi har tänkt om.” Det är klart man ska kunna ändra sig när man lär sig mer.

Björklund stänger även dörren för spekulationerna om att Folkpartiet skulle vilja bilda regering med Socialdemokraterna och Stefan Löfven. Bra!

Därmed inte sagt att Folkpartiet måste stå i Moderaternas skugga. Det finns många skillnader mellan M och FP, där vi har bättre lösningar inte minst för fler i jobb och mänskligare asylpolitik, men så länge Moderaterna har flest röster så är det ju de som får bestämma mest vad som blir regeringens politik. Inget konstigt med det. Men det visar att det spelar roll vilket alliansparti man röstar på 2014!

Mer om John Bauer

I Barometern skriver jag lite mer om Karl-Oskarskolans övertagande av John Bauer-gymnasiet, tillsammans med kollegorna Birgitta Nordlöw och Lene Polteg.

I Kalmar och i de flesta kommunerna ser John Bauer-gymnasiet ut att bli kvar, med en ny ägare. Men ett fåtal skolor läggs ned, och det är i sig inget konstigt. Det betyder ju egentligen att elever har hittat något bättre på andra skolor, tack vare att de fick välja.

Det här tycks ha skötts enligt reglerna, men en sak är viktig att påpeka. Till skillnad från eleverna så ska inte företag kunna hoppa in och ut ur skollokalerna när det passar dem. Vi vill ha långsiktiga åtaganden som sätter eleven i centrum. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) startade för två år sedan Friskolekommittén, som härom veckan kom överens om att Skol­inspektionen ska kunna kräva långsiktiga ägarambitioner för att ge tillstånd att driva skola, även när skolan byter ägare. Snart blir detta lag. Både elever och lärare ska kunna känna trygghet i sitt val av skola.

Läs hela!

Så får vi fler skickliga lärare

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) skriver idag i DN tillsammans med lärarfacken, SKL och Friskolornas riksförbund om hur de ska staka ut vägen till framtidens lärarroll.

Regeringen skjuter till pengar för karriärtjänster för lärare, vi minskar administrationen, och ett skolforskningsinstitut inrättas. Vem som helst ska inte längre kunna komma in på lärarutbildningen - bland annat ska det införas en miniminivå på högskoleprovet. Övningsskolor införs där blivande lärare kan arbeta med elever under kvalificerad handledning. Inte bara skolbarn, utan även lärarstuderande ska kunne få betyg.

Totalt är det 10 viktiga punkter för att skapa bättre och mer välbetalda lärare, vilket är en investering i barnen och samhället på mycket lång sikt. Vi tror på framtiden!

Läs hela!

Så får vi fler duktiga lärare!

Vem vill du ska utbilda ditt barn? I vems händer vill du lägga barnets framtid? Helst vill du väl att läraren ska vara någon som kan mer än du själv, som är mer kunnig är genomsnittssvensken åtminstone.

Men vad får vi för förtroende för våra skolor om de mest okunniga svenskarna utan problem kommer in på lärarutbildningen? Detta är en ond cirkel. De mest kompetenta kommer inte att vilja bli lärare så länge yrket har låg status, och yrket kommer att ha låg status så länge de mest kompetenta väljer bort läraryrket.

Självklart finns det även kompetenta människor som blir lärare. Men problemet är att det är så få som söker till lärarutbildningen, att även de sämsta kommer in. Det sker inget urval för att få fram de bästa. Detta märker vi av även i lärarutbildningen i Kalmar.

För att bryta den onda cirkeln måste vi avskaffa jantelagen och våga lyfta fram de lärare som utmärker sig och vill vidareutbilda sig. Att en lärare är duktig ska även synas i lönekuvertet. Och om inte kommunerna som arbetsgivare tar detta ansvar får staten göra det. Därför har Folkpartiet och alliansregeringen skapat ett statsbidrag för lärare som gör karriär. Lärare som visar framfötterna som förstelärare eller lektorer ska få en ökad lön med 5 000 respektive 10 000 kr i månaden.

Lärarutbildningen måste präglas av höga krav. Det funkar inte att sänka ribban för att ”alla ska med”, som socialdemokraterna gjorde med högskolan och gymnasiet och hotar att göra igen. Resultatet blir att utbildningen blir sämre för alla, och får lägre status. Den onda cirkeln sluts ånyo.

Lärarnas arbetsmiljö måste även bli positiv och inte urholkas med oändliga dokumentationskrav. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har därför föreslagit lagändringar som ger minskade administrationskrav och minskat dubbelarbete, bland annat genom att avskaffa IUP (individuell utvecklingsplan) som socialdemokraterna införde. Om detta skriver jag tillsammans med Inger Hilmansson (FP) och Lene Polteg (FP) i Barometern: Ge lärarna med tid för eleverna!

Men vi måste också göra något åt de lokala bestämmelserna, för att minska onödig arbetsbelastning för lärarna. I vår budget för Kalmar kommun 2013 lade vi som förslag att kartlägga lärarnas administrativa börda och städa bort all administration som inte regleras i lag. Det är vår uppfattning att lärarnas tid i huvudsak ska läggas på att undervisa och inte på byråkrati.

Läs mer: SvD | Expressen | SR

Way ahead of you, Baylan

Socialdemokraternas ex-skolminister Ibrahim Baylan besökte igår Kalmar och talade om att lärarnas administration måste minska. "Jag tycker att vi behöver se över all dokumentation, inte bara omdömena. Det kan också handla om de Individuella Utvecklingsplanerna."

Barometerns journalist frågar träffsäkert: "Det var ju du själv som införde dem?"

Japp, det var socialdemokraterna som införde de administrativa kraven på IUP, men vi behöver lyckligtvis inte återvälja sossar till ministerposter för att få sossarnas politik avskaffad. Alliansregeringen gör det mer än gärna. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) (och jag) aviserade redan i höstas att han vill ta bort IUP, och även kraven på skriftliga omdömen i de årskurser som redan har betyg.

Nu pågår en utredning som ska reda ut detaljerna, men när den är klar kan vi vänta oss en dramatisk minskning av lärarnas administrativa börda, så att de kan lägga mer av sin tid i klassrummet med eleverna!

Vitamininjektion på riksmöte i Västerås!

I helgen hade 700–800 folkpartister från hela Sverige ett härligt möte i Västerås, där vi hade vårt Liberala Riksmöte.

I en paneldiskussion med Manpower, Swedbank och Fihem diskuterade integrationsminister Erik Ullenhag hur vi kan främja integration och bekämpa arbetslöshet bland invandrare och unga. Bemanningsföretag har varit bättre på att fixa jobb åt dessa grupper – kanske för att de kan arbeta sig runt turordningsreglerna i LAS, som jag ser som en stor våt filt över arbetsmarknaden. Folkpartiet vill reformera LAS, men så vitt jag förstår det så hindrar Moderaterna detta från att bli verklighet i regeringen.

Våra Europaparlamentariker Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström talade om behovet av samarbete för att bevara freden i vår krigshärjade kontinent. När EU-opinionen blåser i motvind är det kanske bara vi liberaler som fortfarande står rakryggade för detta. Marit Paulsen berättade om reflektioner från en ung europé: "För mina far- och morföräldrar var fred i Europa en dröm. För mina föräldrar var det en process. För mig är det vardagen."

Engelsmännen har en historielös premiärminister som nu vill folkomrösta om utträde ur EU. Var det så här det lät på mötet, tro?


Jag deltog även på ett bra workshop om hur vi ska få fart på bostadsbyggandet, något som akut behövs i en stad som Kalmar. Det känns som att vår riksdagsgrupp har bra idéer på G. Vi behöver mer flexibilitet och kreativitet, smidigare överklagandeprocesser, och mindre stela regler!

Jan Björklund höll ett bra tal som inledde med att vi måste ha en flyktingpolitik som präglas av medmänsklighet när miljontals människor tvingas fly från Syrien till resten av världen. Vägen till frihet och demokrati är att bejaka globaliseringen, och där är våra huvudfiender såväl Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet:

Det finns de som vill att Sverige ska vara en liten konservburk som vi stänger locket på. Och i den instängda lilla lilla burken ska människor prata om färg på huden och om den enda guden man får tillbe på kvällarna. I den lilla burken som blir trängre och trängre ska vi prata allt mer och mer om hur det var förr och allt mindre och mindre om framtiden. (…) Den dagen Sverige blir ett stängt land så har vi också förlorat en del av vår framtid. (…) Jag läste vänsterpartiets internationella program. Jodå, ordet "globalisering" förekommer hela 14 gånger. Dock inte en enda gång som något positivt, utan enbart som skällsord. Det är en pinsam läsning. Innerst inne längtar de tillbaka till när liberala idéer kunde hållas borta med en mur.

Björklund öppnade även för att även arbetssökande och föräldralediga föräldrar ska ha rätt till minst 30 timmars förskola istället för bara 15. "Barn som lever i utanförskap behöver förskolan mest."

En Kalmardelegation som är stolt över att vara en del av ett parti med lösningar!

Något som andades över hela mötet var arbetet med att ta fram ett nytt partiprogram, och nu kommer programgruppen att presentera sitt förslag när som helst. Det ska bli spännande!

FP:s skolpolitik inspirerar M

Moderaterna lanserar nya ställningstaganden i sin skolpolitik. Deras skolpolitiske talesperson Tomas Tobé (M) föreslår fler nationella prov, mer undervisning i matematik, svenska och engelska och betyg från tredje klass.

”Forskning visar att barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betygen i de lägre årskurserna avskaffades”, skriver Tobé tillsammans med Anders Borg (M). Det är nästan ordagrant vad jag och utbildningsminister Jan Björklund (FP) skrev i en debattartikel i fjol, när vi föreslog betyg ifrån årskurs fyra.

Det är ju jätteroligt att Moderaterna föreslår de saker som Folkpartiet redan föreslagit eller håller på att genomföra! I vissa fall får vi det se som ett angeläget uppvaknande, med tanke på att samma Tobé så sent som i oktober tyckte att Folkpartiets förslag med betyg i fyran var att ha för bråttom… ;)

Björklund minskar läraradministrationen!

Som tidigare aviserats så säger nu utbildningsminister Jan Björklund (FP) att individuella utvecklingsplaner, IUP, inte längre ska krävas av lärare i årskurserna 6–9. I dessa årskurser sätts det ju redan betyg, och hålls fler nationella prov än tidigare, så IUP:ernas roll handlar mycket om dubbelarbete. I årskurs 1–5 blir IUP kvar, men måste bara lämnas in en gång per läsår istället för en gång per termin.

Detta borde kraftigt minska lärarnas dokumentationsarbete, så att de får mer tid att vara hos eleverna ute i klassrummen. IUP var en av de sista pålagorna som Socialdemokraterna hann lägga på skolan innan folket röstade bort dem 2006.

Folkpartiet föreslog nyligen att betyg ska ges från årskurs 4 istället för dagens årskurs 6. Om detta blir verklighet borde det finnas utrymme för att även i årskurs 4–5 slopa kravet på IUP. Det här känns lovande!

Mer läsning: Skolvärlden

Inför betyg från fyran

För ungefär 30 år sedan avskaffade Sverige betygen på låg- och mellanstadiet. När forskare i dag går igenom effekten av den betygsfria skolan så förskräcker resultaten. Sannolikheten för att barn till lågutbildade skulle klara gymnasiet sjönk när betygen togs bort. I dag vet vi att en betygsfri skola slår hårdast mot dem som kommer från ett hem utan utbildningstradition.

Om detta skriver jag tillsammans med utbildningsminister Jan Björklund (FP) i Östran idag (ej online). Folkpartiet liberalerna föreslår att betyg ges från årskurs 4. Vi har fått igenom betyg från årskurs 6 inom alliansregeringen, men vi anser att det behövs ytterligare en nedflyttning. Sverige börjar fortfarande med betyg sent i en internationell jämförelse. Personligen är jag glad att detta har blivit Folkpartiets linje, för jag tyckte alltid att tidigareläggningen till årskurs 6 var otillräcklig.

Guillou har fel om friskolereformen

Från att i tiden före privatiseringsvågen ha haft en skola som låg mycket högt vid internationella jämförelser har vi nu en skola som halkat ner under genom-snittet, skriver Jan Guillou, som vill skylla Sveriges sjunkande skolresultat på införandet av rätten att välja friskola, något som bara 6 % av eleverna utnyttjat under perioden. Resonemanget är det gamla goda ”korrelation = kausalitet”, att det automatiskt finns ett orsakssamband när två saker händer ungefär samtidigt.

Problemet med Guillous resonemang är att han handplockar statistik för att passa hans syften. Alla försämringar han räknar upp sammanfaller inte bara i tid med friskolereformen från 1992. De sammanfaller även i tid med socialdemokraternas läroplan från 1994 och det luddiga betygsystem som följde av den. Olikheter skulle döljas genom att minska antalet betygssteg och göra kriterierna för dem nästan likadana. När man gör det svårare att mäta elevernas kunskap ska man inte vara förvånad när svaga elever inte upptäcks eller får det stöd de behöver, och bara elever från studievana hem klarar sig. ("Klyftorna ökar", för att tala Guillou-språk.)

Försämringarna sammanfaller även i tid med socialdemokraternas destruktiva ambition att alla (vare sig de ville eller inte) skulle bli högskolebehöriga, vilket krävde att såväl grundskolan som gymnasiet var tvungna att sänka kraven för att alla skulle klara dem. Om man sänker ribban i Sverige ska man inte vara förvånad när svenska barn slutar hoppa så högt.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) gör nu upp med båda dessa vänstermisstag i och med den största skolreformen sedan införandet av allmän folkskola 1842. Ny läroplan, nytt betygssystem och fler möjligheter att få yrkeskompetens utan att behöva läsa på högskola, t ex med lärlingsutbildningar. Allteftersom elever får gå i skolan under dessa reformer lär vi få se en gradvis höjning av skolresultaten.

Men de gamla S-misstagen och deras inverkan på resultaten vill Jan Guillou inte ens överväga, eftersom han inte vill ifrågasätta uppenbara vänsterreformer. Guillou riktar ensidigt in sig på friskolereformen. Men han nämner inte att även den har satts under lupp, och till skillnad från jämförelserna ovan så har det gjorts med kontrollgrupp:

År 2005 konstaterade Skolverket i en rapport att de kommuner som har konkurrens från friskolor höjer kvaliteten i både de kommunala och de fristående skolorna. Valfriheten höjde alltså resultaten jämfört med de kommuner som inte hade valfrihet, och utan denna får vi anta att Sveriges skolresultat idag hade varit ännu sämre.

Denna rapport var så provocerande för vänstern att dåvarande skolminister Ibrahim Baylan (S) gick så långt som att trotsa grundlagen för att stoppa rapporten. Och det är kanske av ren vördnad för Baylans svunna auktoritet som Jan Guillou lydigt låtsas att rapporten inte existerar. Eller för att det är praktiskt för hans vänsteragenda. Men till gagn för svenska elevers utveckling är hur som helst det inte.

Kalmarborna underkänner skolan

(UPPDATERING 6 SEP: Läs min rättelse om antalet skolpsykologer.)

…åtminstone enligt rubriken på rapporten Underkänt!, där Lärarnas Riksförbund (LR) har frågat 500 kalmarbor om vad de tycker om skolan. LR presenterar ett antal sammanfattningar av undersökningen. Här kommer mina kommentarer på dem:

LR: Kalmar kommun styrs av en rödgrön majoritet (S, V och Mp). Officiell statistik visar att kommunen misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag och inte i tillräcklig utsträckning fördelar resurserna till skolan efter elevernas behov.

Varje gång en elev lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper är det en tragedi. För att råda bot på detta har vi nyss beslutat att förstärka det kompensatoriska inslaget i hur skolpengen beräknas i Kalmar, så att barn med större behov också får en större peng, och den pengen följer med eleven till den skola hon väljer att gå på. Denna förändring träder i kraft den 1 januari 2012.

LR: Drygt hälften (53 procent) tror att skolans resultatutveckling skulle gynnas av statlig finansiering.

Jag instämmer. Olika kommuner satsar olika mycket på skolan, och ytterst innebär det att barn får olika livschanser beroende på vilken kommun de föds i. Jag har flera gånger fått anledning att kritisera att de rödgröna i Kalmar skär ned på skolan eller satsar mindre än andra kommuner, bland annat i skolmaten och nu senast med tillgången på skolpsykologer, där Kalmar har hälften så många psykologer per elev jämfört med riksnittet.

Det är intressant att även bland de rödgröna väljarna så tror en majoritet att det vore bättre om skolan finansierades statligt. Det är något för våra politiker i riksdagen att lyssna till, för där är Folkpartiet liberalerna det enda partiet som vill ha ett förstatligande.

LR: Nära 9 av 10 (87 procent) instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade för undervisningen.

Detta blir lagkrav från och med 2015, och förvaltningen i Kalmar arbetar intensivt för att inventera läget och komplettera utbildningen hos de lärare som behöver det. Med Lärarlyftet har staten infört ett kraftigt ekonomiskt stöd för de lärare som behöver vidareutbilda sig - kommunen blir ersatt för hela 70 % av lönekostnaden.

LR: Fler än 4 av 10 (45 procent) tycker inte att politikerna i Kalmar gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan.

Vi har äntligen en ny skollag nu sedan den 1 juli, och den skärper till saker som tidigare var luddiga och stärker elevens rätt till saker som skolpsykologer, rätt till bibliotek och även rätt till kompetenta lärare. Genom att se till att vi lever upp till dessa högre krav i lagen, tror jag att vi kommer att komma tillrätta med mycket. Men det finns självklart alltid saker som kan bli bättre, och om någon har idéer på hur vi kan göra skolan bättre så är jag alltid villig att lyssna.

LR: 7 av 10 (73 procent) tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har efterlyst en parlamentarisk utredning kring detta, så att det inte ska gå att ta ut vinster om det samtidigt förekommer brister i skolan ifråga.

Men vi varken kan eller bör förbjuda vinster helt och hållet, för man ska komma ihåg att när en ny skola startas så ligger det stora investeringar bakom, så oftast går den med förlust de första åren. Detta är pengar som ägarna har betalat ur egna fickor. Att skolan efter några år kan börja ta ut vinst är nödvändigt för att ägarna någonsin ska få tillbaka sin investering.

Och om en skola kan ge bättre utbildning för eleverna, med samma resurser, och ändå få lite pengar över - då tycker jag att de har gjort sig förtjänta av det.

Även fritidspedagoger kommer kunna få lärarlegitimation!

Fritidspedagoger är en grupp som länge känt sig åsidosatta, trots att deras utbildning är fullt jämförbar med lärarutbildningen och trots att fritidshemmen utför ett viktigt arbete i anslutning till skolan. Det har förekommit kritik mot att de inte har omfattats av lärarlyftet och lärarlegitimationen – två annars mycket lovvärda satsningar från alliansregeringen för att höja läraryrkets status.

Men bra har nu blivit ännu bättre! När "Lärarlyftet II" drar igång nästa år så kommer även fritidspedagoger att kunna söka dit, och ansöka om motsvarighet till lärarlegitimation. Tack till utbildningsminister Jan Björklund (FP) som har tagit till sig av synpunkterna!

Läs om detta och mer hos Lärarförbundet.

Klartänkt Björklund i partiledarutfrågningen #svtut

Det blir mycket partiledare såhär i valrörelsen. Igår kväll grillades Jan Björklund (FP) i SVT:s partiledarutfrågning, och jag måste hålla med om att han skötte sig väldigt bra.

När utfrågaren Anna Hedemo (SVT) förringade behovet av lärlingsutbildningar med motivationen att det är väl bra att så många som 65 % av gymnasieeleverna på programmen ifråga klarar målen idag, så påpekade Björklund att det är oacceptabelt om 35 % slås ut!

Han klargjorde även att burkafrågan inte är något stort problem i skolan och att han inte gör någon stor sak av den – det är alla andra som gör det. Och det måste jag ge honom rätt i, även om jag inte håller med honom i sak.

Dessutom klarade han att skratta åt Henrik Dorsins kuplett mot honom, vilket var mer än vad jag kunde göra. Den var ju inte riktigt lika omkramande som den Mona Sahlin (S) fick, direkt.

Däremot var han dålig i ordförståelsetestet från högskoleprovet. Av ”arkaisk”, ”letargi” och ”aritmetik” så visste han bara vad det första betyder. Jag kunde minsann alla tre! :)

---

Fler som bloggar: Rasmus Jonlund, Olov Lindquist, Lars Lundqvist, Annika Beijbom, Runo Johansson, Per Ankersjö, 

Media: SvD, Expressen, Aftonbladet, DN, SVT.

Björn A-Ö: Spetsutbildningar

Skolan ska ge både stöd till de elever som behöver det, och stimulans till de elever som är extra begåvade. Därför är utbildningsminister Jan Björklunds (FP) förslag om spetsutbildningar i högstadiet utmärkt. Även studiebegåvade elever har rätt att utvecklas i sin takt.

Om vi får fortsatt alliansregering och förslaget går igenom, kan de första eleverna börja på spetsutbildningar hösten 2012. Jag ser fram emot en skola där ingen hålls tillbaka och där var och en får uppnå sin fulla potential. Nu lägger vi de socialdemokratiska jantelagarna bakom oss.

Det är dagens matematik- och kemisnillen som kommer att skapa framtidens bränslesnåla bilmotorer, som räddar miljön. Det är de biologibegåvade som kommer att uppfinna framtidens växtförädlingsmetoder, som räddar människor från svält. Och bland de samhällsintresserade finns säkert en och annan framtida minister som kommer att ge oss lika smarta lagförslag som detta.

I framtiden ska Sverige inte bara dela ut Nobelpris. Vi ska få dem också!

---

Fler som bloggar: Helena von Schantz, Marcus Grundén, Ida Lindh, Per Altenberg, Rasmus Jonlund, Christer Sörliden.

Media: Barometern-OT, Expressen, DN, SvD, Aftonbladet. 

Björn A-Ö: Piratpartiet

Det här kanske känns lite ovant, att jag ägnar en bokstav åt ett annat parti. Men det ska inte handla så mycket om Piratpartiets politik, utan om den inverkan partiets blotta existens har haft på politiken.

De etablerade partierna hade inte greppat den nya tekniken, hur den vände uppochner på hundratals års gamla föreställningar om ägande och rättigheter. Eller, de krafter i partierna som faktiskt hade koll fick inget gehör hos de egna, för det bedömdes väl inte vara någon bred väljarfråga. :( En generationsklyfta tycks också ha spelat stor roll när den personliga integriteten började väga allt lättare hos liberaler som historiskt sett med kraft försvarat den.

Enter Piratpartiet. Ett parti som lyfte upp dessa frågor högst på dagordningen. Inte ett parti som nödvändigtvis presenterade några nya lösningar på de problem som vi ställts inför, men likväl ett parti om pratade om problemen. På samma sätt som Miljöpartiet i sin barndom fick partierna att börja prata om miljöfrågor, även om de själva inte presenterade några särskilt bra lösningar.

Det var tillräckligt för att få ett piratmandat i Europaparlamentsvalet i fjol. Hur många av dessa som var missnöjesröster låter jag vara osagt, men det senaste opinionsmätningarna bekräftar väl hur väljarna är mer redo att ”markera mot de stora partierna” när det inte är ett ”riktigt” val utan ”bara” till Europaparlamentet.

Men hur som helst. Piratpartiet satte press på de andra partierna. De visade att väljarna hade ett alternativ, de utsatte de andra partierna för konkurrens.

Resultatet blev bättre partier. Från min egen horisont blev det lättare att lyfta upp integritets- och upphovsrättsfrågorna inom Folkpartiet. På partiets senaste landsmöte fick vi igenom kravet att, som första riksdagsparti(?), kräva en grundläggande parlamentarisk utredning om upphovsrättens förändrade förutsättningar i det digitala samhället. Uppropet mot datalagringsdirektivet kryllar av riksdagskandidater från Folkpartiet. Partiledare Jan Björklund har uttryckt sin respekt för att kandidater som går till val på en egen linje och blir invalda, ska få driva vidare den linjen i riksdagssamarbetet. Mobbningen i FRA-debatten känns fjärran.

Därmed bekräftades ännu en gång två liberala teser. Dels att på en fri marknad, så länge som det finns efterfrågan, så kommer det alltid att dyka upp någon som tillgodoser det behovet. Dels att konkurrens leder till högre kvalitet.

Tycker jag att Piratpartiet har en plats i riksdagen, då? Både ja och nej. Å ena sidan så är kampen långtifrån vunnen; det behövs fortfarande sättas press på riksdagspartierna. Å andra sidan är Piratpartiet ett enfrågeparti, och som väljare köper jag inte idén att rösta på någon som lovar göra en enda sak, och sedan är villig att kompromissa bort allt annat för att uppnå detta mål. Ingen fråga är så viktig att alla andra frågor kan offras i dess namn. Kommer våra barn att genomgå en skola som präglas av framsynt liberalism, förtryckande kommunism eller stelbent konservatism? Kommer Sverige att vara en fristad för flyktingar, eller kommer gränserna att stängas? Kommer vi att överge de afghanska kvinnorna och lämna dem i talibanernas fruktansvärda våld? Ingen som vet.

Därför tycker jag inte att man ska välja bort alla andra frågor genom att rösta på PP. Särskilt inte som det är fullt möjligt att både äta kakan och ha den kvar. Kandidater som undertecknad prioriterar integritetsfrågorna OCH har en ideologisk ryggrad i andra frågor. På valdagen bestämmer du med ditt kryss.