Sverige ska inte bara dela ut Nobelpris – vi ska vinna dem också!

I dag är Nobeldagen och vi firar innovation, nytänkande och forskningens framsteg till kemisten Alfred Nobels minne. I Barometern och Oskarshamnstidningen skriver jag tillsammans med Inger Hilmansson om kvinnliga och manliga forskare som tagit nobelpris utifrån olika förutsättningar i skolan. Folkpartiet liberalernas utbildningspolitik siktar på att hjälpa elever att forma sina drömmar och förverkliga dem, så att vi får många framstående forskare och kan se fler svenskar ta emot Nobelpris i framtiden.

Nobelfesten på Barkestorpskolan förra veckan blev för övrigt en succé. Eldsjälarna i personalen ska ha stort tack för att de högtidlighåller kunskap och bildning och för att jag fick vara med när de gav eleverna ett minne för livet! Det var en stor ära att få dela ut Nobelpriset i engelsk litteratur!

Dazzling the stage!

Alla pristagarna i årskurs nio.

Forskning: friskolereformen bra för skolresultaten

Det är verkligen hela havet stormar i skoldebatten just nu, där alla häver ur sig precis vad som helst om varför resultaten i svensk skola sjönk för två år sedan, innan de stora Folkparti-reformerna hade trätt i kraft. Populärast verkar vara att skylla nedgången på det fria skolvalet, friskolereformen.

Varje gång jag ser någon påstå det försöker jag se om de lutar sig på någon faktisk forskning. Hittills har de aldrig gjort det. Men att häva ur sig en hypotes utan stöd i fakta räcker för att få riksnyhetsrubrik. Att Skolverket förkastar hypotesen som grundlös kläms in i slutet på artikeln. (Även i VT, GD,
SvD, Metro, Barometern och SMP.)

Lärarförbundets Eva-Lis Sirén drar till med samma sak. Expressens Anna Dahlberg skriver att ”alla som har investerat förtroendekapital i skoldebatten vevar sina favoritargument som om inget har hänt”. Och vevar sedan sitt favoritargument om att det ”självklart” finns ett samband mellan de fallande skolresultaten och friskolereformen. Fastän den "oberoende utvärdering" hon efterlyser redan har gjorts, av IFAU, och den visade tvärtom att det fria skolvalet har, i all sin ofullkomlighet, varit positivt för skolresultaten. Inte ”betygsinflations-positivt”, utan verkligt ”långsiktigt högre kunskap-positivt”.

Men en viktig lärdom av PISA-resultatet var ju att klyftorna hade ökat, eller hur? Lågpresterande elever har sjunkit ännu mer än högpresterande. Beror detta på skolvalet, då? Ja och nej. Jag kontaktade en av forskarna bakom IFAU-rapporten, Mikael Lindahl, och frågade om lågpresterande elever har försämrat sina resultat pga konkurrensen från friskolor. Han hänvisade till ett working paper från 2007 (sid 26–27) som visar att så inte är fallet. Barn till såväl låginkomsttagare, höginkomsttagare och utrikes födda får alla bättre skolresultat när det blir konkurrens bland skolorna i kommuner. Barn till högutbildade förbättrar sig visserligen mer än barn till lågutbildade, men inga elevgrupper har fått sämre resultat på grund av av skolvalet.

Det finns sannolikt många saker som förstört svensk skola de senaste decennierna. Mycket går inte att utvärdera. Men en av de få saker vi kan utvärdera någorlunda är alltså just friskolereformen – även om den råkade sammanfalla i tid med den i min mening bedrövliga kommunali(s)eringen. De som ändå fortsätter att blint kämpa mot skolvalet likt väderkvarnar, gör bara situationen värre för skolan och eleverna. De borde istället fråga sig vad vi kan lära oss av valfriheten för att förbättra skolresultaten.

Ett ljus i mörkret är ändå DN:s existensberättigande Maciej Zaremba, som skriver klokt om den flockmentalitet som sumpade svensk skola för tjugo+ år sedan, och att döma av det jag skrivit ovan är på god väg att sumpa det ännu mer.

PISA: Sverige kan återhämta skolresultaten

Den internationella undersökningen PISA, som mäter 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse, presenterades i veckan. Det är skrämmande att se hur 15-åringar går bet på riktigt enkla uppgifter. Att svenska skolresultat sjunker är mycket allvarligt, men det är inget nytt eller oväntat, det har pågått i cirka 20 år. Om detta skriver jag i Västervikstidningen:

Det är därför som Folkpartiet och Alliansregeringen redan första dan på jobbet satte igång den största omläggningen av svensk utbildningspolitik sedan folkskolans införande 1842. Ny läroplan, nya kursplaner, nationella prov och tidigare och tydligare betyg är några av de viktigaste reformerna. Att göra om och modernisera skolpolitiken tog tid - ändå har vi fått utstå kritik från socialdemokraterna för att reformtakten varit så hög.

Nu kommer vi till själva grejen. PISA-testet gjordes för snart två år sedan, och ingen av dessa reformer hade hunnit träda i kraft för de niondeklassare som gjorde testet! Pisa 2012 redovisar tvärtom den sista årskullen som gick helt och hållet efter den gamla skolpolitiken.

Läs hela!

Det har varit populärt i veckan att försöka beskylla Folkpartiets skolpolitik för de sjunkande resultaten. Men om vi vill utvärdera den förda skolpolitiken, och komma längre än bara till pajkastning, är det bra om vi kan komma överens om vilken politik det är som utvärderas. Det går att vända resultaten på sikt, men då måste reformerna som vi nu äntligen fått på plats ges chans att verka.

Många som borde veta bättre har slentrianmässigt hävdat att friskolereformen och det fria skolvalet bär skulden. Men forskningen ger inte stöd för detta - tvärtom. Av alla reformer som genomförts i svensk skola de senaste årtiondena är friskolereformen en av de få som går att utvärdera, eftersom etableringarna varierat från kommun till kommun. Det man funnit är att konkurrensen varit positiv för kunskapsresultaten, dvs att vår rankning i PISA hade varit ännu sämre om vi inte hade haft det fria skolvalet.

Om de många polisanmälningarna på Östra Funkaboskolan

Östran skriver om att Östra Funkaboskolan står för mer än hälften av alla Kalmarskolors polisanmälningar av elever.

Det är något som jag själv lyfte upp på Barn- och ungdomsnämndens sammanträde i augusti i år. I de s k delegationsärendena, som vandrar runt i en pärm under mötet, påtalade jag att det bara fanns anmälningar om kränkande behandling från Östra Funkaboskolan och frågade varför.

Sedan jag påpekade det har jag följt utvecklingen och märkt att det börjat komma in fler anmälningar även från andra skolor (Även om Östra Funkabo fortfarande är i majoritet), så jag tolkar det som att förvaltningen har agerat och skolorna har börjat se över sina rutiner.

Så jag vet inte om Jonas Hellbergs (S) utspel om att få skolorna att prata ihop sig innebär något nytt egentligen. Hellberg satt ju med på mötet som ordförande när jag påpekade problemet, så han hade redan känt till situationen i flera månader innan Östrans skrev om det. Utan att göra något utspel.

Jag har ingen anledning att tro att Östra Funkaboskolan har anmält något i onödan. Det känns samtidigt helt otänkbart att majoriteten av alla kränkande behandlingar i Kalmar kommun skulle ske på just den skolan. Andra skolor har nog en bakläxa att göra, och jag kommer att fortsätta att bevaka att det går åt rätt håll. Det är en sorglig insikt att det går så hårt till på våra skolor. Men det första steget med att komma till rätta med problem är att vara öppen med att problemen finns.

Nobelfest på Barkestorpsskolan

Ikväll anordnar Barkestorpsskolan en egen Nobelfest för sina elever. Jag har fått äran att dela ut ett pris. Ska klä upp mig riktigt fint!

Intressant om budgeten igår

When all was said and done i debatten så gick så politikerna till beslut. Vi ropade votering på flera frågor för att få det protokollfört hur varje politiker ställde sig till de olika yrkandena. Några resultat:

• Jonas Hellberg (S) och övriga socialdemokrater stoppade Folkpartiets förslag om att satsa på fler speciallärare för barn i behov av särskilt stöd. För en månad sedan gjorde Hellberg ett utspel i Östran om att Socialdemokraterna vill satsa på 1 000 nya speciallärare i Sverige. Så mycket kan man lita på ett löfte från Socialdemokraterna.
• Anders Andersson (C), Ingemar Einarsson (C) och övriga centerpartister förblev lojala med Johan Persson (S) och röstade nej till vårt förslag att fördubbla kommunens satsning på bredbandsutbyggnad. Nu får hela kommunen klara sig på blott en miljon kronor år 2014. Det är inte bra för landsbygden.
• Vi hade över 100 bra och finansierade förslag för ett bättre Kalmar, men av dessa var det bara ett enda som vänstermajoriteten ville gå med på. ”Att en särskild satsning genomförs tillsammans med gymnasieförbundet, arbetsförmedlingen och Linnéuniversitetet för att rekrytera fler män till att bli förskollärare i kommunens förskolor.”

Inger Hilmansson skriver mer om budgeten och problemen Kalmars ekonomi står inför.

Budgetdebatt 3: Jobb och språk ger integration

När jag pratade för en stund sedan om fler praktikplatser, handlade det även om SFI-utbildningen, svenska för invandrare. Där har vi målet om att erbjuda 150 praktikplatser, som tillkom efter många års påtryckningar från Folkpartiet. Det har inte blivit den succé som vi ville, främst eftersom bara ett fåtal av de platser som erbjuds faktiskt används. Detta duger inte, ingen får det bättre av att vi erbjuder praktikplatser, om vi inte samtidigt kan samordna det så att de även används.

Det är därför viktigt att kommunfullmäktige förtydligar att vi efterfrågar språkpraktik, där det inte krävs någon matchning mot elevens yrkeskompetens. Det viktiga är att som nyanländ komma ut på en arbetsplats, få vara en del i ett sammanhang, och få öva sig i att använda språket. Språk och jobb är nyckeln till integration.

Vi måste även se över nivån på målet. 150 praktikplatser matchar inte SFI:s faktiska elevantal. En rimlig målsättning måste vara att varje elev ska erbjudas en praktikplats – som ofta inte är längre än en månad – under året. Målet bör därför ökas från 150 platser till 300, och jag yrkar därför bifall till yrkande 26.

På riksnivå sker nu framsteg på integrationsområdet. Sedan 2006 har drygt 150 000 utrikes födda fått jobb och idag är drygt 720 000 utrikes födda sysselsatta. Alltså har tre av fyra nya jobb under alliansregeringen gått till utrikes födda. Vi kan med fog säga att utan invandrarna stannar Sverige. De dystra gamla siffrorna om att snittiden var 7 år för en nyanländ till sin första arbetslivskontakt, är inte längre en sanning, utan har nu förändrats drastiskt i positiv riktning.

Regeringens intergrationspolitik med etableringsreformen gör resultat – Kalmar måste ta sin del av ansvaret.

Budgetdebatt 2: Vill socialdemokraterna gå från ord till handling med speciallärarna?

"Vi storsatsar på skolan i den här budgeten", sa Jonas Hellberg (S). Konstigt, för när jag läste majoritetens budget så var det första som slog mig, hur satsningar på skolan var helt frånvarande. Det enda som står under Barn- och ungdomsnämnden i socialdemokraternas budget är ökade anslag till följd av att det fötts fler barn - det vill säga kommunen håller jämna steg med det kommunen har lagkrav på att ordna - och så står det ett antal statsbidrag från regeringen, som förvisso är satsningar, men det var nog inte de som ni avsåg.

En sak som det behöver storsatsas på är barn i behov av särskilt stöd. Det är en grupp som ökar kraftigt, och för att nå sin fulla potential behöver dessa barn speciallärare som ger dem rätt stöd och utveckling. Socialdemokraterna anser ju numera att det behövs 1000 fler speciallärare i Sverige. Detta har Jonas Hellberg framfört i debattartikel förra månaden – trots att det var socialdemokraterna själva som lade ned speciallärarutbildningen när de satt i regering, så att det nu råder brist på speciallärare, och trots att Jonas Hellberg själv år efter år har röstat nej till Folkpartiets förslag om fler speciallärare här i Kalmar. Hur trovärdigt är det på en skala?

Men nu har Hellberg och socialdemokraterna chansen, för vi kommer att votera om yrkande 170, om att anställa fler speciallärare i Kalmar. Får du med dig socialdemokraterna även när ni är i majoritet, eller lovar ni bara brett om utsatta barn så länge det handlar om rikspolitiken, där ni är i opposition och slipper betala?

(Facit: när debatten var avslutad och vi gick till beslut, så röstade Jonas Hellberg och socialdemokraterna nej till fler speciallärare.)

Budgetdebatt 1: Barn ska få forma sina drömmar

Många unga har svårt att hitta jobb. Samtidigt meddelar arbetsgivarna att de har brist på arbetskraft. Våra nyutbildade ungdomars kompetenser matchar inte arbetsmarknadens behov.

Vi vill lösa detta. Elever måste tidigt få forma sina drömmar om vad de vill göra med sina liv. Då sätter de upp egna mål med skolan och känner en målmedvetenhet, eftersom de når målen för att de själva vill det, inte för att skolan säger det. Skolan och förskolan ska präglas av fler tidiga och täta kontakter med yrkeslivet för att skapa dessa drömmar.

Vi behöver fler studie- och yrkesvägledare (SYV) i Kalmar, så att barnen får hjälp att fatta beslut som leder till arbete istället för bara studieskulder. Rikssnittet är att varje SYV har ansvar för 1508 elever, inkl friskolor. Snittet i länet är 1276 elever. Men i Kalmar, som är den största och därmed viktigaste kommunen i länet, måste varje SYV hinna med hela 2277 elever, alltså ungefär dubbelt så många som övriga länet. Det säger sig självt att kvaliteten på vägledningen blir lidande.

Att inte satsa på detta är bara dumsnålt. Fler och utbildade studie- och yrkesvägledare är en satsning som betalar sig själv i form av färre avhopp och programbyten på gymnasiet, vilket i sin tur leder till att ungdomar tidigare kommer ut i arbetslivet.

Vi vill att elever ska mötas med fler och tidigare kontakter med näringslivet, där ska även praktik kunna ingå. Och det är inte bara skolan som kommunen behöver ordna praktikplatser åt. Vi har även gymnasiet, Arbetsmarknadsenheten och SFI-utbildningen. Detta behöver samordnas. Vi vill att kommunen tar fram en samlad och öppen webbplats där såväl personal som skolelever kan söka, och lägga upp egna förfrågningar. Genom att den är öppen, och även företag kan lägga in platser som de kan erbjuda, kan den som tittar kanske tänka "javisst ja, men en sån där praktikplats kan jag också erbjuda!".

Om våra elever tidigt får goda erfarenheter av arbete hos lokala arbetsgivare, kan drömmen om ett liv någon annanstans bytas ut mot drömmen om att jobba just i Kalmar.

Bifall därför Folkpartiets yrkanden 127 och 27.

Budget för Kalmar debatteras!

Idag beslutar vi i Kalmar kommunfullmäktige om budget för 2014. En debatt om Kalmars framtid som du hade kunnat följa direkt på nätet om Folkpartiets yrkande hade gått igenom. Vi i Folkpartiet har lagt det bästa budgetalternativet, som jag debatterar för - men jag är kanske lite partisk. ;)

Jag kommer att lägga upp de anföranden jag håller allteftersom här, så ni får se lite utvecklingar av tankarna bakom de viktigaste förslagen.

Det är saligare att ge än att bli fråntagen

UPPDATERING: Läs även Martin Ådahls (C) öppna brev till Claes de Faire.

År 2006 hade Sverige världens högsta skattetryck. Efter sju år med alliansregering har skatten sänkts, men inte mer än att vi nu har världens näst högsta skattetryck.

En del tycker dock att de har kvar för mycket efter skatt, och de missar inte ett tillfälle att skylta med det. Det verkar nästan vara en liten kampanj. Senast i raden är Claes de Faire, chefredaktör på Resumé som fnyser åt att det senaste jobbskatteavdraget, det femte, inte var större än att det ger honom och hans familj runt 600 kr mer att leva på i månaden.

Man måste nog tjäna rätt bra för att tycka att drygt 7 000 kr om året inte är så mycket. Men de Faire önskar hur som helst att de pengarna istället kunde gå till skolan, till järnvägar och till barn som lever i fattigdom.

(Lyckligtvis för Sverige, men kanske inte för hans argument, så satsar staten mer på utbildning nu än 2006, mer på transportinfrastruktur nu än 2006, och regeringen kunde innan den ekonomiska krisen slog till uppvisa den lägsta barnfattigdomen som någonsin uppmätts av Rädda barnen. Men det vet ju inte alla. Eller låtsas om, kanske.)

Jag klandrar inte de Faire för att han vill att det ska satsas mer på dessa saker. Vem vill inte det? Men det jag inte förstår är varför han absolut vill att någon annan ska avgöra om hans familj (och andras) har fått behålla tillräckligt mycket av sina pengar. Alla har det nog inte lika bra som han. Och hur vet han att pengarna oavkortat kommer att gå till just de saker han tycker är viktiga, om han låter politikerna ta dem? Det politiska maskineriet är ju, oavsett vilka som sitter bakom spakarna, inte direkt känt för att använda skattepengar effektivt.

OK, så du tycker att du har mer pengar kvar efter skatt än du behöver? Så bra! Sätt in dem på Röda korsets BG 900-8004, Läkare utan gränser 900-6032, Cancerfonden 901-9514 eller Sveriges kvinnojourer 5075-8317, så kommer de att användas omsorgsfullt för att hjälpa utsatta människor.

Har tanken aldrig slagit dig?

Du får glädjen att se dina pengar göra nytta, och om du inte tycker att de går till rätt saker så kan du lätt ändra dig. Betydligt enklare än att försöka få med dig halva Sveriges väljarkår och byta till en regering som kanske, bara kanske, hanterar pengarna mer enligt dina önskemål. (Jorå, jag lever som jag lär. Jag donerar drygt 4 000 kr i månaden till välgörande ändamål.)

Låt oss se om vi kan få människor att kokettera med hur mycket de självmant ger, istället för hur mycket de säger att de gärna skulle bli fråntagna.

Jag fick vara med och besluta om FP:s nya politik!

Hemkommen och utvilad efter Folkpartiets intensiva landsmöte förra veckan. Under fyra dagar debatterade vi fram ett helt nytt partiprogram (som i och för sig har värkts fram med hjälp från tusentals människor i snart två års tid), och det var en ära för mig att få representera Kalmar län som ombud.

Tillsammans med övriga ombud från Kalmar län:
May-Britt Landin i Mörbylånga, Kenneth Hardy Axelsson i Västervik,
Mikael Petersson i Hultsfred och Mathias Karlsson i Oskarshamn.

Debatterade flitigt i plenum! 

Några viktiga punkter som beslutades:

Integritetskränkande lagar ska utvärderas. Inte bara nya, utan även existerande lagar som FRA-lagen, ska regelbundet utvärderas ur ett integritetsperspektiv.

Folkpartiet är inte emot riskkapitalbolag i välfärden. Landsmötet satte stopp för sådana skrivningar och fokuserade istället på att ägare i välfärdsbolag ska ta ett långsiktigt ägaransvar. Det är rätt. Ingen kommer att driva ett företag för att förbättra välfärden om det bara är tillåtet att gå med förlust. Det är kvaliteten på välfärden som är det viktiga, inte ägarformen. Därför vore det bara dåligt att förbjuda vinster i välfärden. (Det vore bättre att förbjuda vänster i välfärden.)

En rörligare arbetsmarknad med starkare trygghetssystem. Vi vill reformera LAS och ha större lönespridning så att vi kan riva de hinder som idag stänger ute framförallt ungdomar och invandrare från arbetsmarknaden. Men när man förlorar jobbet ska man ha bättre grundtrygghet. Här driver vi en helt annan linje än den (M)-dominerade regeringen och visar att det spelar roll om man röstar på Moderaterna eller på Folkpartiet.

Asylsökande som får jobb under asylsökandet ska få uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare. Detta är en fantastisk och egentligen självklar syn på människan som fri och initiativrik individ. Människor på flykt kan få det skydd de söker utan att behöva fastna i Migrationsverkets skärskåderi, samtidigt som de jobbar och får göra rätt för sig istället för att leva på bidrag.

Krav på samtycke i sexualbrottslagstiftningen. En het fråga efter vissa friande våldtäktsdomar. Det ska alltså inte räcka med "hon sa inte nej" för att slippa våldtäktsdom. I realiteten kommer detta inte att förändra särskilt många domar. Men insikten om lagen förväntar sig samtycke kan förändra människors beteende så att det sker färre våldtäkter-som-den-ene-tyckte-var-vanligt-samlag.

Ja till en tredje "pappamånad". Anledningen är att fördelningen av föräldraledigheten knappt har rört sig alls på tio år. Papporna tar fortfarande bara ut ca en fjärdedel av ledigheten. Ideologiskt är detta ingen självklar fråga att lagstifta om, och den debatterades kraftigt. Jag kan förstå argumenten från båda håll. Landsmötet landade i att de två första föräldramånaderna, som Folkpartiet ursprungligen införde, kan behöva kompletteras med en tredje.

En personlig framgång för mig var att jag fick igenom skarpare krav innan vi försöker ansluta oss till euron igen. Dagens valutakris har vi för att EU-länderna inte följde regelverken. En fungerande eurosamarbete vore dunderhonung för ekonomin, men för att Sverige ska gå med i euron ska det inte bara finnas nya regelverk på plats, utan de ska även efterlevas.

Skriver yrkanden så att pennan glöder!

Vår budget för 2014: Frihet att växa och välja!

Idag presenterar vi i Folkpartiet i Kalmar den budget som gett oss många sena kvällar och helgarbete de senaste veckorna. Jag tycker att vi har lyckats väldigt bra!

Vi vill göra Kalmar mer attraktivt att flytta till och bo i genom att sänka den höga kommunalskatten och satsa mer på skolan och på valfrihet i välfärden. Vi minskar på administration och politikerarvoden och fokuserar på kärnverksamheten snarare än fester. Det är uppdraget vi har från väljarna.

Särskilt nöjd är jag med våra satsningar för att skolan ska leda till jobb. Elever måste tidigt få forma sina drömmar om vad de vill göra med sina liv, så att de kan sätta mål och medvetet arbeta för att nå de målen. Skolan och förskolan ska därför präglas av fler tidiga och täta kontakter med det lokala yrkeslivet för att skapa dessa drömmar och visa att man inte behöver flytta ifrån Kalmar för att hitta ett bra jobb. Vi satsar på fler utbildade studie- och yrkesvägledare för att ge eleverna den vägledning de behöver för att välja yrkesvägar där det faktiskt finns jobbchanser. Det kommer att leda till färre kostsamma avhopp och programbyten på gymnasiet, vilket i sin tur leder till att ungdomar tidigare kan komma ut i arbetslivet.

Du ska vara fri att växa. Om ditt företag kan utföra en verksamhet bättre och billigare än kommunen, ska du ha rätt att ”utmana” kommunen och ta över! Kommunen ska vara mer generös att bevilja bygglov. Nyckelfunktioner som hamn, tågstation och nyckelleder måste också ha utrymme att växa istället för att byggas igen. Annars har vi inte kapacitet att bli fler invånare.

Du ska vara fri att välja – även den dag du inte kan ta hand om dig själv. Du ska kunna välja både vem som ska utföra din hemtjänst och vilken mat du vill äta. Det blir en vinst i välfärden både för dig och för leverantören!

Vi måste få fart på bostadsbyggandet! Det räcker inte att bara säga att man planerar och planerar. Vi vill se åtgärder för att få planer att leda till faktiska bostäder, och särskilt enkla, billiga bostäder som våra studenter kan ha råd med.

Fördubbla satsningen på bredbandsutbyggnad i kommunen med särskild bredbandsstrategi för Södermöre. Det är viktigt för att möjliggöra företagande och tillväxt på landsbygden och minska avstånden utan att öka bilåkandet.

Läs budgeten i sin helhet.

Läs även vår debattartikel på Barometern.

Kalmar län behöver befolkas

Jag hade en fullspäckad och spännande fredag i integrationens tecken. I Blomstermåla hade vi en allianskonferens där Länsstyrelsen gav oss fakta om invandring i Sverige och i Kalmar län. Kalmar län har relativt få utrikes födda, svag beflkningsökning och samtidigt en åldrande befolkning som vi måste bli fler för att ta hand om. Det är tydligt att Kalmar län behöver befolkas! Därför är det viktigt att nyanlända invandrare ska känna sig välkomna och deras kompetens ska tas tillvara.

Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) talade om hur asylsökande i Sverige förr i tiden var förbjudna att jobba(!) Alliansregeringens linje är istället att de ska få kontakt med arbetsmarknaden från dag ett. Jobb och språk är de viktigaste verktygen för att bryta utanförskapet. Och även om mer behöver göras så har Sverige en jämställd arbetsmarknad. ”Utrikes födda kvinnor i Sverige jobbar mer än italienska kvinnor gör i Italien.”

Efter en frågestund åkte jag och Erik till Kolbodabaden i södra Kalmar för att se situationen i praktiken. Där har de nyss tagit emot flyktingar från Syrien. Jag fick bland annat prata med tre bröder, som alla var läkare av olika slag i sitt hemland. Jag möttes av en stark vilja att få lära sig språket, jobba och bli som vilka medborgare som helst. Detta är den attityd som vi måste se till att ta tillvara!

Barometern i lördags

Till minne av kristallnatten

Natten till idag, för 75 år sedan, började nazisterna att systematiskt döda judar i det som kom att kallar Kristallnatten. Jag deltog i en manifestation över partigränserna i Kalmar, till minne av offren för denna ohyggliga tragedi.

Mitt budskap var att när vi försvarar våra värderingar och vårt samhälle från rasism, måste vi se till att vårt samhälle förblir något som är värt att försvara. Därför får kampen mot intolerans aldrig får urarta i våld – inte ens tårtkastning.

Ung Vänsters budskap var ”krossa rasismen”.

Besöker barnen som nattas när föräldrarna jobbar

 

Igår kväll gjorde vi borgerliga skolpolitiker ett lite annorlunda studiebesök: förskolan Bollen på Fredriksskans! Förskola by day, OB-omsorg (nattis) by night, så att alla kalmarbor ska kunna kombinera arbetslinjen med föräldraskap, även de som håller igång samhället nattetid. Tack till Ann, Lena och Kim som tog emot oss så sent!

Schhh, akta så vi inte väcker barnen...

Varför ringde Uppdrag: granskning bara till friskolor?

Många har med rätta blivit upprörda över Uppdrag: gransknings reportage i veckan, där en stor del (långtifrån alla) av de friskolor som de ringde runt till nekade till att ta emot en ”besvärlig pojke” men hade plats för en ”skötsam flicka”. Reportaget har bland annat lett till att en rektor som verkligen inte hade lämpliga värderingar har sagt upp sig med omedelbar verkan. Good riddance.

Först och främst ska vi konstatera att det som dessa skolor har ägnat sig åt är ett lagbrott. Inga skolor har rätt att neka elever plats utan giltiga skäl, och brott mot detta kan leda till (om det är en friskola) att skolan stängs ned.

Vi ska även konstatera att det är Skolinspektionen som har ansvar att bedriva tillsyn för att se till att alla skolor i Sverige följer lagen. Sedan Folkpartiet liberalerna fick ansvar för skolpolitiken i Sverige har vi fördubblat anslagen till Skolinspektionen och gett den ökade befogenheter att granska skolorna. Så viktigt tycker vi att detta är.

Skolinspektionen har trots detta inte kunnat se något mönster i hur skolorna följer lagen med antagningarna, men de har å andra sidan inte något att gå på så länge ingen anmäler någon skola. Så länge många föräldrar låter sig nöjas med det muntliga beskedet ”vi har inte plats” och aldrig formellt ansöker om platsen, finns det inget beslut att säga bu eller bä om.

Samtidigt visar efterspelet att detta – tvärtemot vad Vänsterpartiet påstår – inte är ett resultat av att det finns friskolor som tillåts gå med vinst. Sedan sändningen har Uppdrag: granskning nämligen överrösts med tittarreaktioner från föräldrar som haft liknande historier att berätta – även hos kommunala skolor! Man glömmer ofta att även kommunala skolor har ett ”vinstintresse”, fast det heter istället ”håll budget”, i vissa kommuner så att politikerna ska kunna använda skattepengar till bröd och skådespel istället, eller höja sina arvoden.

I likhet med t ex Maria Wetterstrand på Twitter så tror jag att det finns problemskolor även bland de politikerstyrda offentliga, och det alltid är nyttigt med avslöjanden av de som bryter mot regler. Det är så vi identifierar hur vi kan göra saker bättre. Med den bakgrunden kan man ju fråga sig varför Uppdrag: granskning från början hade valt att ringa runt till friskolor men inte till en enda kommunal skola?

Efter tittarreaktionerna så diskuterar Uppdrag: granskning om de ska göra en uppföljning på det temat till våren. Det vore klädsamt, informativt och konstruktivt om de gjorde det.

Skillnaderna i höstbudgeten

I Barometern idag, tillsammans med allianskollegorna i riksdagen, skriver jag om skillnaderna mellan regeringens och socialdemokraternas budgetalternativ. Regeringens arbetslinje som gett ökade satsningar på vård-skola-omsorg ställs mot socialdemokraternas skattehöjningar för att bygga ut bidragssystemen.

Alliansen presenterade nyligen en budget med fokus på tillväxt och arbete med förstärkningar för hushållen. Ett femte jobbskatteavdrag, bättre villkor för företagande samt utbildnings- och välfärdssatsningar öppnar upp den svenska arbetsmarknaden för fler. 

I bjärt kontrast till detta har Socialdemokraterna presenterat förslag som äventyrar utgiftstaket samt lägger mer än 25 miljarder kronor i skattebördor på sysselsättningen för att bygga ut bidragssystemen.

Vi berör även Kalmar län, där Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet nu höjer landstingsskatten – för andra gången sedan valet. Det visar hur man inte ska ha blind tilltro till skattehöjningar som lösningen på alla problem. Klarade de inte ekonomin efter förra skattehöjningen, kommer de nog inte att göra det den här gången heller. En dåligt styrd organisation kommer att fortsätta att gå med underskott, oavsett hur mycket av andra människors pengar de roffar åt sig.

Läs hela!

Ge barnen ledigt på religiösa helger

Nasim Malik (S) föreslår att skolorna lägger sina studiedagar på muslimska helgdagar så att muslimska barn får ledigt då, läser jag i Barometern (ej online).

Det låter som ett bra förslag, tycker jag. Olika personer har olika traditioner och vill därför ha helg på olika dagar. Men kalendern vi har idag är helt utformad efter kristna och hedniska helgdagar.

För några år sedan föreslog jag att Sverige borde avskaffa alla sådana röda dagar och istället ge varje människa ett eget ”röddagskonto” så att var och en får bestämma själv när på året man vill vara ledig. Maliks förslag känns som ett litet steg framåt baserat på samma insikt, om än utan valfrihet.

När jag följde en lärare på Dörbyskolan i tisdags så var många barn lediga på grund av den muslimska högtiden eid al-adha. I och för sig förståeligt – om jag gick i en skola som hade lektioner på julafton, skulle jag också be om att få ledigt då. Men det är synd att många elever ska behöva missa undervisning, och att det de facto mest ska drabba barn med invandrarbakgrund, som behöver all tid i skolan de kan få. Maliks förslag är inte perfekt, men det skulle hjälpa rätt många och låter lättinfört.

Skolpraktik

Idag ska jag gå sida vid sida med en lärare på Dörbyskolan hela skoldagen och följa årskurs fem. Jag gör ofta besök på skolor i Kalmar för att se det går med vår skolpolitik och vad mer som behöver göras, men den här gången tänkte jag höja ambitionsnivån lite och följa en och samma lärare från morgon till skoldagens slut. Jag hoppas få en bättre inblick i helheten kring lärares vardag och arbetssituation.

Nu var bussen jag klev på så försenad att jag missade bytet på centralstationen och fick ta en senare buss till Smedby. Det börjar bra! :)