Det är därför som Folkpartiet och Alliansregeringen redan första dan på jobbet satte igång den största omläggningen av svensk utbildningspolitik sedan folkskolans införande 1842. Ny läroplan, nya kursplaner, nationella prov och tidigare och tydligare betyg är några av de viktigaste reformerna. Att göra om och modernisera skolpolitiken tog tid - ändå har vi fått utstå kritik från socialdemokraterna för att reformtakten varit så hög.
Nu kommer vi till själva grejen. PISA-testet gjordes för snart två år sedan, och ingen av dessa reformer hade hunnit träda i kraft för de niondeklassare som gjorde testet! Pisa 2012 redovisar tvärtom den sista årskullen som gick helt och hållet efter den gamla skolpolitiken.Läs hela!
Det har varit populärt i veckan att försöka beskylla Folkpartiets skolpolitik för de sjunkande resultaten. Men om vi vill utvärdera den förda skolpolitiken, och komma längre än bara till pajkastning, är det bra om vi kan komma överens om vilken politik det är som utvärderas. Det går att vända resultaten på sikt, men då måste reformerna som vi nu äntligen fått på plats ges chans att verka.
Många som borde veta bättre har slentrianmässigt hävdat att friskolereformen och det fria skolvalet bär skulden. Men forskningen ger inte stöd för detta - tvärtom. Av alla reformer som genomförts i svensk skola de senaste årtiondena är friskolereformen en av de få som går att utvärdera, eftersom etableringarna varierat från kommun till kommun. Det man funnit är att konkurrensen varit positiv för kunskapsresultaten, dvs att vår rankning i PISA hade varit ännu sämre om vi inte hade haft det fria skolvalet.
Följ mig på Facebook
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar