Kalmar kommun kräver fortfarande inte sociala hänsyn vid sina upphandlingar

Interpellation som jag har lämnat in till kommunalrådet Bertil Dahl (V) för att debattera på kommunfullmäktige på måndag. Mötet är öppet för allmänheten och webbsänds:

Kalmar kommun upphandlar varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 500 miljoner kronor per år. För många företag är kommunen en mycket värdefull kund, och vi bör utnyttja det till att ställa krav vid våra upphandlingar. I kommunens upphandlingspolicy har detta stått sedan 2014, och efter revidering i höstas lyder texten:

”Vid tjänstekontrakt och entreprenader ska utredas om det är möjligt och lämpligt att ställa krav som innebär att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden bereds möjlighet till sysselsättning med ordinarie arbetuppgifter. Syftet är att bidra till framtida kompetensförsörjning och att stärka integration och social hållbarhet i bredare bemärkelse. Ungdomar, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning är prioriterade målgrupper.”

Det här är fjärde året jag interpellerar i denna fråga, och det gör jag för att det här är en viktig möjlighet för oss att ge sysselsättning och ett sammanhang för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, men det är också en möjlighet som kommunen tycks missa gång på gång. De första åren svarade du att det tagit lång tid att få rutinerna på plats. I fjol kunde du bara lyfta fram ett enda exempel på där krav på sociala hänsyn hade lett till någonting, ”ett fåtal personer vid en byggnation vid Hagby skola”. Det var inte bara vagt i förhållande till frågan som ställts, utan dessutom ett ganska skralt resultat av ett krav som funnits i upphandlingspolicyn sedan slutet på 2014.

I samband med detta sa du dock att ”rutinerna är klara nu”, och att ”vi får se i vilket sammanhang vi kan redovisa det här”. Döm då om min förvåning när Kalmar kommun ett år senare uppenbarligen fortfarande inte efterlever upphandlingspolicyn. Förra månaden var upphandling av beläggningsarbeten uppe för beslut i KSAU. Här hade kommunen ett gyllene tillfälle att t ex begära att leverantören tillhandahöll ett antal praktikplatser. Att skyffla grus är inte så himla komplicerat. Men den möjligheten att kräva sociala hänsyn togs tyvärr inte.

För de individer som står långt ifrån arbetsmarknaden har vi möjlighet att ge dem en arbetsplats att gå till, ett sammanhang och en möjlighet att få bidra till samhället. För Kalmar kommun kan det i förlängningen leda till att färre personer behöver försörjningsstöd. Ni har i majoriteten haft åratal på er att få ordning på detta. Men hur mycket har de fina orden övergått i handling?


Med anledning av ovanstående behöver jag ännu en gång fråga:

1. Vilka sociala krav har ställts vid upphandlingar hittills, och hur många och hur långvariga sysselsättningar har det lett till?
2. När och i vilka fora kommer uppföljningen och utvärderingen att presenteras?

Björn Brändewall (L)

Asylmottagande handlar inte om lönsamhet!

Världen är orolig, och fler asylsökande än på länge (nånsin?) behöver skydd. Kalmar kommunfullmäktige beslutade idag att avtala med Migrationsverket om att ta emot 170 nyanlända flyktingar årligen. Då Johan Persson (S) inledde debatten med att säga att vi behöver ha hit de asylsökande för att vi behöver arbetskraft och för att invandring är bra för vår tillväxt, kände jag mig nödd att gå upp i talarstolen. Anteckningar till mitt anförande följer:

Jag vill börja med yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Men innan vi pratar om att få hit asylsökande för att det "skulle vara bra för vår tillväxt", måste vi se de strukturella problem vi har i Sverige och våga prata om problemen.

• Sverige har en stel arbetsmarknad med hårt reglerad arbetsrätt.
• Vi har låg lönespridning med för höga ingångslöner.
• Utbildning lönar sig inte tillräckligt.
• Att kunna språket har stor betydelse.

Totalt sett blir det väldigt svårt för bland annat utrikes födda att hävda sig och komma in på arbetsmarknaden.

Folkpartiet arbetar för att förändra detta och sänka trösklarna till arbete och självförsörjning, och jag önskar att fler partier kunde följa oss i detta. Men Sverige har en arbetsmarknad som i generationer har utformats för en mycket homogen befolkning, och det vore på tiden om Sverige kunde inse att människor är olika och har olika förutsättningar.

Trots alla dessa problem så är utrikes födda en nettointäkt för samhällsekonomin, javisst. Utrikesfödda betalar in mer skatt till välfärdssystemen än de tar ut, om än med mycket liten marginal jämfört med andra OECD-länder.

MEN! Detta är inte varför vi sluter avtal med Migrationsverket!

Vi tar inte hit dem för att det är bra för vår egen tillväxt, och det är farligt att resonera så. En människa ska aldrig reduceras till om hon är lönsam eller inte. Vi tar emot dem för att ge dem skydd. För att vi ser det som en mänsklig rättighet. Sen förväntar vi oss förstås att de arbetar och gör rätt för sig, men skyddsbehovet är överordnat allt annat.

Rätt vägledning i skolan leder till jobb

Idag har många elever gått ut ur skolan – jag önskar dem all lycka och välgång! Men hur många har fått rätt kompetenser för kunna få jobb? Jag skriver i Barometern om behovet av fler studie- och yrkesvägledare i Kalmars skolor.

”Idol” i all ära till exempel, men alla kan inte bli artister. Företagen vittnar om att det blir allt svårare att hitta rätt kom­petens. (…) Kommunen borde ha ett tätt sam­arbete med näringslivet, så att eleverna får se vilka jobb det faktiskt finns. Vi borde tidigt inspirera eleverna att sätta mål och delmål för ”vad jag vill bli när jag blir stor”.

Har eleven en dröm, som är grundad i realistiska förväntningar på arbetsmarknaden, kan hen arbeta fokuserat för att uppnå till exempel de betyg som öppnar dörrarna till rätt utbildning. Så får man en skola som även leder till arbete. 

Läs hela!

Kan SFI, Invandrarservice och etableringslotsarna ”lära av varandra”?

Igår lämnade jag in denna interpellation (fråga), som ska debatteras på Kalmar kommunfullmäktige på måndag. Det blir tyvärr kommunens sista fullmäktige innan valet, så kom gärna och lyssna!

Om du vet något som skulle kunna fungera bättre mellan alla instanserna nedan, tipsa mig gärna, så ska jag försöka ta upp det i debatten!

Kan SFI, Invandrarservice och etableringslotsarna ”lära av varandra”?

Interpellation
till Mona Jeansson (S), ordförande Kalmarsunds gymnasieförbund

När en invandrare är nyanländ är det viktigt att snabbt komma ut i jobb och lära sig svenska. Flera offentligt finansierade verksamheter arbetar på olika sätt med att för att stödja detta. Kalmar kommun har Invandrarservice, Gymnasieförbundet sköter SFI, och inom ramen för regeringens etableringsreform finns flera lotsföretag som på uppdrag av Arbetsförmedlingen också arbetar med att lära nyanlända språket och integrera dem på arbetsmarknaden.

Alla som invandrar till Sverige är individer som kommer med olika förutsättningar. Det är stora utmaningar att kunna erbjuda utbildning och arbetslivsintegrering som passar såväl analfabeter som akademiker. Sverige och Kalmar behöver bli bättre på integrationen och på att öka sysselsättningsgraden bland utrikes födda.

Det finns visserligen skillnader mellan dessa myndigheters och företags uppdrag, men likheterna är desto fler och utmaningarna som de ställs inför borde kunna förena dem.

Några andra som också utbildar våra invånare i språk och förbereder dem för arbete är våra skolor. Förutom att målgruppen är lite yngre så jobbar de med mycket liknande saker. Barn- och ungdomsnämnden har under mandatperioden satsat på ett program för förbättring, ”Lära av goda exempel”, där pedagogisk personal gör studiebesök på andra skolor, i Kalmar och i andra kommuner. Det har varit framgångsrikt och lett till att man sprider goda idéer och framgångsrika arbetssätt.

Jag tror att ett liknande ”lära av varandra”-samarbete mellan SFI, Invandrarservice och etableringslotsar skulle kunna gynna alla inblandade. Då kan vi tillsammans bli bättre på att ge invandrare en bra arbetslivsintroduktion.

Därför undrar jag:

• Vad finns för samarbete idag mellan SFI, Invandrarservice och de aktörer som på arbetsförmedlingens uppdrag verkar inom etableringsreformen?
• Är du positiv till att bjuda in etableringslotsarna till ett ”lära av varandra”-samarbete med kommunens berörda parter?

Björn Brändewall (FP)

Över fem miljoner människor i jobb 2020!

Sverige har i dag högst sysselsättningsgrad och högst arbetskraftsdeltagande i hela EU. Men nu höjer vi ribban för framtiden. Mer än 5 miljoner människor ska ha arbete år 2020. Tillsammans med allianskollegorna skriver jag i Barometern om hur vi ska nå dit.

Målet når vi genom ett antal olika satsningar. En av dem är snabbare vägar till jobb för nyanlända genom möjligheten att kombinera instegsjobb med komvux, inte bara SFI. Vidare vill Alliansen stärka stödet till jobb för människor med en funktionsnedsättning genom bättre möjligheter till studiemotiverande kurser samt en utveckling av Samhalls verksamhet.

Läs hela!

Budgetdebatt 1: Barn ska få forma sina drömmar

Många unga har svårt att hitta jobb. Samtidigt meddelar arbetsgivarna att de har brist på arbetskraft. Våra nyutbildade ungdomars kompetenser matchar inte arbetsmarknadens behov.

Vi vill lösa detta. Elever måste tidigt få forma sina drömmar om vad de vill göra med sina liv. Då sätter de upp egna mål med skolan och känner en målmedvetenhet, eftersom de når målen för att de själva vill det, inte för att skolan säger det. Skolan och förskolan ska präglas av fler tidiga och täta kontakter med yrkeslivet för att skapa dessa drömmar.

Vi behöver fler studie- och yrkesvägledare (SYV) i Kalmar, så att barnen får hjälp att fatta beslut som leder till arbete istället för bara studieskulder. Rikssnittet är att varje SYV har ansvar för 1508 elever, inkl friskolor. Snittet i länet är 1276 elever. Men i Kalmar, som är den största och därmed viktigaste kommunen i länet, måste varje SYV hinna med hela 2277 elever, alltså ungefär dubbelt så många som övriga länet. Det säger sig självt att kvaliteten på vägledningen blir lidande.

Att inte satsa på detta är bara dumsnålt. Fler och utbildade studie- och yrkesvägledare är en satsning som betalar sig själv i form av färre avhopp och programbyten på gymnasiet, vilket i sin tur leder till att ungdomar tidigare kommer ut i arbetslivet.

Vi vill att elever ska mötas med fler och tidigare kontakter med näringslivet, där ska även praktik kunna ingå. Och det är inte bara skolan som kommunen behöver ordna praktikplatser åt. Vi har även gymnasiet, Arbetsmarknadsenheten och SFI-utbildningen. Detta behöver samordnas. Vi vill att kommunen tar fram en samlad och öppen webbplats där såväl personal som skolelever kan söka, och lägga upp egna förfrågningar. Genom att den är öppen, och även företag kan lägga in platser som de kan erbjuda, kan den som tittar kanske tänka "javisst ja, men en sån där praktikplats kan jag också erbjuda!".

Om våra elever tidigt får goda erfarenheter av arbete hos lokala arbetsgivare, kan drömmen om ett liv någon annanstans bytas ut mot drömmen om att jobba just i Kalmar.

Bifall därför Folkpartiets yrkanden 127 och 27.

Jag fick vara med och besluta om FP:s nya politik!

Hemkommen och utvilad efter Folkpartiets intensiva landsmöte förra veckan. Under fyra dagar debatterade vi fram ett helt nytt partiprogram (som i och för sig har värkts fram med hjälp från tusentals människor i snart två års tid), och det var en ära för mig att få representera Kalmar län som ombud.

Tillsammans med övriga ombud från Kalmar län:
May-Britt Landin i Mörbylånga, Kenneth Hardy Axelsson i Västervik,
Mikael Petersson i Hultsfred och Mathias Karlsson i Oskarshamn.

Debatterade flitigt i plenum! 

Några viktiga punkter som beslutades:

Integritetskränkande lagar ska utvärderas. Inte bara nya, utan även existerande lagar som FRA-lagen, ska regelbundet utvärderas ur ett integritetsperspektiv.

Folkpartiet är inte emot riskkapitalbolag i välfärden. Landsmötet satte stopp för sådana skrivningar och fokuserade istället på att ägare i välfärdsbolag ska ta ett långsiktigt ägaransvar. Det är rätt. Ingen kommer att driva ett företag för att förbättra välfärden om det bara är tillåtet att gå med förlust. Det är kvaliteten på välfärden som är det viktiga, inte ägarformen. Därför vore det bara dåligt att förbjuda vinster i välfärden. (Det vore bättre att förbjuda vänster i välfärden.)

En rörligare arbetsmarknad med starkare trygghetssystem. Vi vill reformera LAS och ha större lönespridning så att vi kan riva de hinder som idag stänger ute framförallt ungdomar och invandrare från arbetsmarknaden. Men när man förlorar jobbet ska man ha bättre grundtrygghet. Här driver vi en helt annan linje än den (M)-dominerade regeringen och visar att det spelar roll om man röstar på Moderaterna eller på Folkpartiet.

Asylsökande som får jobb under asylsökandet ska få uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare. Detta är en fantastisk och egentligen självklar syn på människan som fri och initiativrik individ. Människor på flykt kan få det skydd de söker utan att behöva fastna i Migrationsverkets skärskåderi, samtidigt som de jobbar och får göra rätt för sig istället för att leva på bidrag.

Krav på samtycke i sexualbrottslagstiftningen. En het fråga efter vissa friande våldtäktsdomar. Det ska alltså inte räcka med "hon sa inte nej" för att slippa våldtäktsdom. I realiteten kommer detta inte att förändra särskilt många domar. Men insikten om lagen förväntar sig samtycke kan förändra människors beteende så att det sker färre våldtäkter-som-den-ene-tyckte-var-vanligt-samlag.

Ja till en tredje "pappamånad". Anledningen är att fördelningen av föräldraledigheten knappt har rört sig alls på tio år. Papporna tar fortfarande bara ut ca en fjärdedel av ledigheten. Ideologiskt är detta ingen självklar fråga att lagstifta om, och den debatterades kraftigt. Jag kan förstå argumenten från båda håll. Landsmötet landade i att de två första föräldramånaderna, som Folkpartiet ursprungligen införde, kan behöva kompletteras med en tredje.

En personlig framgång för mig var att jag fick igenom skarpare krav innan vi försöker ansluta oss till euron igen. Dagens valutakris har vi för att EU-länderna inte följde regelverken. En fungerande eurosamarbete vore dunderhonung för ekonomin, men för att Sverige ska gå med i euron ska det inte bara finnas nya regelverk på plats, utan de ska även efterlevas.

Skriver yrkanden så att pennan glöder!

Bra början på nytt partiprogram

Idag ska förslaget till nytt partiprogram för Folkpartiet liberalerna presenteras, säger ryktet. Programgruppens ordförande Christer Nylander bjuder oss idag på ett smakprov på DN debatt. Jag har lite mycket att göra just nu och antar att jag inte kommer att hinna läsa sätta mig in i programförslaget än på någon dag, men här är några korta reflektioner kring det som släppts hittills.

Programförslaget visar att "det glömda Sverige" skulle få fler jobb om regeringen leddes av Folkpartiet. Med en flexiblare arbetsrätt kan ungdomar och invandrare äntligen få in en fot på arbetsmarknaden och visa vad de går för, och arbetsgivarna vågar anställa fler. Det är dags att minska klyftan mellan de som har och inte har jobb.

Värnskatten förslås avskaffas och inkomstskatten bli plattare. Det är bra att programgruppen vågar ta de rätta besluten, snarare än de mest populistiska, för att säkra jobben och välfärden. Det är så man skiljer ut ledare från vindflöjlar. Värnskatten, "skatten för de rikaste", är ju kontraproduktiv och står bara för 0,3 % av statens skatteintäkter. Däremot är den en tröskel som hindrar folk från att höja sin inkomst genom vidareutbildning eller mer arbete. Flit och utbildning ska alltid löna sig, och ju mer vi tjänar desto mer skattepengar får vi till den gemensamma välfärden.

Det är bra att programet föreslås heta "Liberalism i globaliseringens tid". Det som kallas globalisering är ju att nästan alla länder idag deltar i marknadsmässig frihandel. Det är en gigantisk seger för liberala värderingar, så det är naturligt att Sveriges liberala parti omfamnar och tar avstamp i globaliseringen. Med det sagt, så tycker jag att debattartikeln var ganska sparsmakad med just de internationella idéerna, fastän jag vet att dessa har diskuterats mycket i programgruppen. Det är väl bara att hålla utkik efter dem i det kompletta förslaget när det publiceras!

SvD

Vitamininjektion på riksmöte i Västerås!

I helgen hade 700–800 folkpartister från hela Sverige ett härligt möte i Västerås, där vi hade vårt Liberala Riksmöte.

I en paneldiskussion med Manpower, Swedbank och Fihem diskuterade integrationsminister Erik Ullenhag hur vi kan främja integration och bekämpa arbetslöshet bland invandrare och unga. Bemanningsföretag har varit bättre på att fixa jobb åt dessa grupper – kanske för att de kan arbeta sig runt turordningsreglerna i LAS, som jag ser som en stor våt filt över arbetsmarknaden. Folkpartiet vill reformera LAS, men så vitt jag förstår det så hindrar Moderaterna detta från att bli verklighet i regeringen.

Våra Europaparlamentariker Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström talade om behovet av samarbete för att bevara freden i vår krigshärjade kontinent. När EU-opinionen blåser i motvind är det kanske bara vi liberaler som fortfarande står rakryggade för detta. Marit Paulsen berättade om reflektioner från en ung europé: "För mina far- och morföräldrar var fred i Europa en dröm. För mina föräldrar var det en process. För mig är det vardagen."

Engelsmännen har en historielös premiärminister som nu vill folkomrösta om utträde ur EU. Var det så här det lät på mötet, tro?


Jag deltog även på ett bra workshop om hur vi ska få fart på bostadsbyggandet, något som akut behövs i en stad som Kalmar. Det känns som att vår riksdagsgrupp har bra idéer på G. Vi behöver mer flexibilitet och kreativitet, smidigare överklagandeprocesser, och mindre stela regler!

Jan Björklund höll ett bra tal som inledde med att vi måste ha en flyktingpolitik som präglas av medmänsklighet när miljontals människor tvingas fly från Syrien till resten av världen. Vägen till frihet och demokrati är att bejaka globaliseringen, och där är våra huvudfiender såväl Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet:

Det finns de som vill att Sverige ska vara en liten konservburk som vi stänger locket på. Och i den instängda lilla lilla burken ska människor prata om färg på huden och om den enda guden man får tillbe på kvällarna. I den lilla burken som blir trängre och trängre ska vi prata allt mer och mer om hur det var förr och allt mindre och mindre om framtiden. (…) Den dagen Sverige blir ett stängt land så har vi också förlorat en del av vår framtid. (…) Jag läste vänsterpartiets internationella program. Jodå, ordet "globalisering" förekommer hela 14 gånger. Dock inte en enda gång som något positivt, utan enbart som skällsord. Det är en pinsam läsning. Innerst inne längtar de tillbaka till när liberala idéer kunde hållas borta med en mur.

Björklund öppnade även för att även arbetssökande och föräldralediga föräldrar ska ha rätt till minst 30 timmars förskola istället för bara 15. "Barn som lever i utanförskap behöver förskolan mest."

En Kalmardelegation som är stolt över att vara en del av ett parti med lösningar!

Något som andades över hela mötet var arbetet med att ta fram ett nytt partiprogram, och nu kommer programgruppen att presentera sitt förslag när som helst. Det ska bli spännande!

Förslag för fler praktikplatser stoppade

I fredags skrev jag i Barometern om förslag som vi från alliansen i Barn- och ungdomsnämnden lägger för att öka tillgången till praktikplatser i grundskolan. (Rubriken var dock inte mitt val.)

Vi vill att alla elever som går ut grundskolan i Kalmar ska ha en klar och realistisk idé om vad de vill jobba med, eller vilket gymnasieprogram de vill välja. Vi i Alliansen i barn- och ungdomsnämnden vill att individens drömmar ska väckas tidigt, så att den kan jobba målmedvetet och inspirerat för att få de betyg som krävs för att komma in på drömutbildningen. Detta kräver tidiga kontakter med arbetslivet.

Som svar på ett medborgarförslag, där högstadieelever efterfrågar praktikplatser för att få bättre inblick inför gymnasievalen, lade vi i fredags två förslag i nämnden:

• Samordna förfrågningarna mellan grundskola, gymnasieskola och kommunens arbetsmarknadsenhet. Ett företag ska inte behöva bli kontaktat tre gånger om praktikplats från olika delar av kommunorganisationen; då säger de kanske nej av slentrian till slut och missar en jättebra matchning.
• Samla möjliga praktikplatser i en platsbanSamordna förfrågningarna mellan grundskola, gymnasieskola och kommunens arbetsmarknadsenhet. Ett företag k på en öppen webbplats, där elever, skolpersonal och arbetsgivare kan söka och lägga upp förfrågningar eller erbjudanden om praktik. Då kan även företag se hur andra företag tar emot praktikanter – se att det inte behöver vara så krångligt.

Men trots att vi till en början bara ville se en utredning av möjligheterna att förverkliga detta, kunde inte Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ställa upp på detta, utan stoppade förslagen! Det är sorgligt att de inte ens vill se en utredning av hur elever ska kunna få testa praktik innan de måste välja program till gymnasieskolan.

Rödbruna myter om invandrare och vinst i välfärden

Tre lästips som avlivar myter:

• Fler och fler invandrare får jobb: 2 av 3 av de 250 190 nya jobb som skapats mellan 2000 och 2010 har gått till utrikes födda.
• Friskolorna tar nästan inte ut någon vinst alls. Däremot investerar de hundratals miljoner varje år ur egen ficka.
• Carema tog aldrig ut några skattemedel i vinst, och under Caremas tid på Koppargården förbättrades vårdrutinerna jämfört med när kommunen hade drivit boendet.

Dessa fakta borde bli riktigt obekväma för Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, som lever på dessa myter. Åtminstone om du hjälper till att sprida dem, så att fler får veta hur det faktiskt ligger till. Uppenbarligen är det många i Sverige som har en helt felaktig bild av läget i dessa viktiga välfärds- och valfrågor.

Gör fler unga anställningsbara!

Jag har idag lämnat in följande interpellation till Bertil Dahl (V), personaldelegationens ordförande. Frågorna kommer att debatteras på kommunfullmäktige på måndag. Välkomna att lyssna!

Unga måste få komma ut i arbetslivet fortare, och vi har flera branscher där vi behöver, eller snart kommer att behöva, mer arbetskraft när många äldre går i pension. Folkpartiet Liberalerna i Kalmar har i februari motionerat om att införa särskilda ungdomsavtal för personer under 25 år. Ungdomsavtalen är tänkta att ta hänsyn till ungas särskilda situation, ge dem möjlighet att få värdefull erfarenhet och handledning och en fot in på arbetsmarknaden.

Som förebild finns det avtal som IF Metall har tecknat om yrkesintroduktion. Enligt IF Metalls uppgörelse med arbetsgivarna riktar sig ungdomsavtalen till personer som är under 25 år och inte har yrkeserfarenhet. Lönen ska vara minst 75 procent av lägstalönerna i riksavtalen. Anställningen ska innehålla handledning och utbildning och vara högst ett år med möjlighet till förlängning. Det måste också finnas en lokal uppgörelse mellan fack och arbetsgivare. Efter ett år krävs ett nytt godkännande av det lokala facket för att förlängning ska kunna ske. Målet med avtalet är att göra det lättare för ungdomar att få jobb inom industrin och trygga personalförsörjningen när många äldre går i pension.

I årets avtalsrörelse har Handels i mitten av april träffat liknande avtal för ungdomar upp till 20 år. I slutet av samma månad träffades ett avtal mellan Kommunal och SKL angående ungdomsavtal (introduktionsanställningar). Avtalen är till för unga utan tidigare arbetslivserfarenhet. Härnäst står Hotell och Restaurang inför nya avtal och även där har krav på den här typen av avtal väckts.

Med anledning av detta undrar jag:

• När avtal nu finns, kommer du som personaldelegations ordförande att verka för att kommunen som arbetsgivare tillhandahåller introduktionsanställningar för Kalmars unga?
• I egenskap av personaldelegationens ordförande och representant för Kalmar kommun som arbetsgivare: ser du några fördelar med denna typ av avtal?

Björn A-Ö: Ungdomsarbetslöshet

Vi har hög ungdomsarbetslöshet i Sverige idag. Men låt inte SSU lura er – den var nästan lika hög för fyra år sedan! Den enorma finanskrisen, som vi vet drabbar unga hårdast, har lämnat Sverige med bara en marginellt högre ungdomsarbetslöshet än den sossarna lämnade efter sig. Så effektiv har alliansens politik varit – så mycket lyckades vi sänka ungdomsarbetslösheten innan finanskrisen slog till.

Men vi ska inte käbbla om det förgångna, utan fokusera på hur vi får NER ungdomsarbetslösheten. För dagens nivå är likväl på tok för hög.

• Lärlingssatsningen som Folkpartiet infört. Lärlingsutbildningar och lärlingsjobb ger praktiskt lagda ungdomar en chans på arbetsmarknaden, istället för den ut(s)lagningspolitik som lett till avhopp från gymnasiet och att man sedan får leva på socialbidrag.
• En flexiblare arbetsmarknad med svagare turordningsregler. LAS borde heta LÅS, för att den låser ute ungdomar från arbetsmarknaden, och låser inne äldre anställda på sina arbetsplatser.
• Behåll sänkningen av skatten för att anställa ungdomar. Om de rödgröna får igenom sin skattehöjning, blir det dubbelt så dyrt – mellan 30 000 och 50 000 kr/år – att anställa ungdomar jämfört med idag. Det ska inte vara dyrt att anställa unga!

Gräddfil för vissa

På KLT:s bussar spelas reklamfilmer, men vi politiska partier är portförbjudna att annonsera där. Vilket är trist, för jag känner själv att jag målgrupperna för flera av mina valfrågor är svåra att nå i någon annan media. Jag hade gärna betalat för att få annonsera där.

Socialdemokraterna har dock kommit runt detta förbud genom sitt alltid lojala ombud LO, som ogenerat sänder reklamfilmer med en av socialdemokraternas främsta slogans och vallöften, ”Heltid är en rättighet, deltid en möjlighet”. Detta har min vän Sebastian Hallén tidigare rapporterat om, vilket nu har uppmärksammats i dagens Barometern.

Det som KLT borde göra här är att häva förbudet mot enskilda avsändare. Om en reklamfilm ska nekas visning så ska det vara på grund av något fel med innehållet, inte att avsändaren råkar vara ett politiskt parti.

Om vi bortser ifrån att just Socialdemokraterna alltid tycks få en gräddfil i mediebruset, och ser till det sakpolitiska budskapet, så kan vi återigen konstatera att vallöftet helt saknar verklighetsförankring och skulle innebära dödsstöten för många småföretag om det någonsin genomfördes, med ökad arbetslöshet som följd.

För oss som inte har ingått någon pakt med mäktiga intresseorganisationer, är det bara att fortsätta det dagliga kneget med att knacka dörrar, dela ut flygblad och träffa folk. Det kräver mer arbete. Men å andra sidan kan vi utforma vår politik utifrån vad vi anser är bäst för den enskilde människan, utan att behöva anpassa oss efter intresseorganisationernas krav.

(Det är för övrigt därför som mina föregångare för länge sedan valde just namnet Folkpartiet; för att vi inte var fackets parti, eller näringslivets parti, eller storböndernas parti, utan folkets parti.)

Björn A-Ö: Lärlingar

1. Lärlingsutbildningar låter praktiskt lagda ungdomar varva sin gymnasieutbildning med praktik på en arbetsplats. Det ger erfarenheter och kontaktnät som ökar chanserna till jobb efter examen. Alla ungdomar passar inte in den renodlade akademiker-mallen, och det ska de inte behöva göra heller. 

Sedan 2008 har Folkpartiet i alliansregeringen infört lärlingsutbildningar på försök. Det har blivit populärare än väntat, många skolor har ansökt och ca 8000 elever har nu lärlingsplatser. Här i Kalmarregionen hittar vi flera av dem på Kalmars Praktiska Gymnasium som framtida mekaniker, hundskötare, elektriker eller äldrevårdare. Även Kalmarsunds gymnasieförbund erbjuder flera lärlingsplatser.

En viktig orsak till att Sverige länge har haft högre ungdomsarbetslöshet än många andra jämförbara länder, är att vi inte har haft något ordentligt lärlingssystem. När socialdemokraterna styrde så fanns det en konstig ambition att alla ungdomar måste bli akademiker, vare sig de ville eller inte. Men samhället behöver faktiskt inte bara akademiker, utan även folk som kan jobba med händerna. 

Varför ansågs inte fysiskt arbete ”tillräckligt fint” av de som trots allt kallade sig för arbetarparti? Det röda försöket att stöpa alla i samma form ledde istället till att många skoltrötta elever inte pallade trycket utan hoppade av gymnasiet. De fick gå ut i vuxenlivet utan vare sig utbildning eller jobberfarenhet.

Med lärlingsutbildningar blir det nu tvärtom – ungdomarna får gå ut i vuxenlivet med utbildning OCH jobberfarenhet. Alla blir inte högskolebehöriga, men fler går färdigt en utbildning och får sedan jobb. Det ger ungdomar verkliga livschanser. Därför vill jag verka i riksdagen för att försöket med lärlingsutbildningar ska bli permanent!

2. Men möjligheten att komma in på arbetsmarknaden som lärling måste även vara öppen för de som redan har gått ut gymnasiet. Därför behövs även lärlingsjobb. De rödgröna försöker nu påstå att Folkpartiet vill ”halvera lönen för de unga”, men det är inte sant.

Lärlingsjobb innebär förvisso en lägre lön i början, medan man fortfarande skaffar sig färdigheter. Och det tycker jag är helt rimligt. Men det innebär inte en halvering av lönen, för alternativet till lärlingsjobbet är inte ett fullbetalt jobb, utan alternativet är att den unge förblir arbetslös och får gå på socialbidrag. Och det är inget lyxliv, det.

Även LO har varit mycket positiva till Folkpartiets förslag om lärlingsjobb. Det vill säga, innan valfebern tog över och LO började kampanja för socialdemokratisk valseger istället för arbetarnas bästa…

Sverige har internationellt sett mycket höga ingångslöner, vilket även innebär höga trösklar. Det är ett problem att unga ständigt väljs bort på arbetsmarknaden, eftersom de kostar ungefär lika mycket som en 40-åring men inte har någon yrkeserfarenhet att konkurrera med. Lärlingsjobb jämnar ut denna klyfta och ger unga en chans.

Rösta fram den bästa FP-affischen

Folkpartiet har fått en hel del uppmärksamhet för sina valaffischer. Nu kan du rösta på den affisch som du tycker är bäst – och i samma veva stödja vår valkampanj med några kronor.

Jag har röstat på den som varit min klockrena favorit från första stund:

(Fast ärligt måste jag erkänna när jag först såg den i vår ”beställ-katalog” så trodde jag att det var en dummytext som hade slinkit igenom tryckpressarna. Den sticker ut ifrån mängden, så att säga.)

Hur mycket sänks din lön om de rödgröna vinner?

Ung Allians lanserar idag webbplatsen Ungdomsskatt.se. Där kan du som är under 26 år se hur mycket din lön sänks (eller hur stor risk det är att du förlorar jobbet) om de rödgröna vinner valet och fördubblar arbetsgivaravgiften för unga.

Läs mer på Maktkamp24 och SvD.

Inspirerande utbildning mitt i snöstormen

Denna helg är jag på Folkpartiets kandidatutbildning på natursköna Sånga Säby tre mil utanför Stockholm. Jag kandiderar ju som bekant till riksdagen och Kalmar kommunfullmäktige. Det är väldigt roligt att få träffa och dela intryck med andra kandidater från hela landets kommuner, landsting och så riksdagen förstås. Men vädret är lite i galnaste laget, vi är så gott som insnöade.

Igår inledde partiledaren Jan Björklund med flera viktiga saker som vi måste påminna folk om i  debatterna mot de rödgröna. Jag återger några highlights här efter bästa förmåga.

Jobbpolitiken

• Alliansens jobbpolitik ska rimligen jämföras med hur det hade gått ifall de rödgrönas politik hade fått gälla sedan 2006. Om alliansen inte hade infört jobbskatteavdraget och minskat skattefinansieringen i A-kassan, så hade vi haft 150 000 fler arbetslösa idag!
  
• Alliansens avdrag för hushållsnära tjänster (RUT) har skapat 7 000 jobb för kvinnor. Om de rödgröna kommer till makten tänker de avskaffa detta, vilket skulle göra dessa 7 000 kvinnor arbetslösa. Men de vill inte avskaffa ROT-avdraget, för då är det LO:s och Byggnads arbetare som det handlar om. Jämställt? Rättvist?
  

Pensionerna

• De här 4 åren har pensionerna ökat mer än under de åren som Sahlin satt i regering. Trots
  finanskrisen. Alliansen har dessutom sänkt skatten för pensionärer två gånger! När Mona Sahlin satt i regering sänkte de aldrig skatten för pensionärer! 
  

Ungdomsarbetslöshet

• Alliansen har halverat arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år. De rödgröna vill avskaffa det. Det skulle göra det 16 % dyrare att anställa en ungdom. Här kan vi verkligen tala om en "ungdomsskatt" som S-V-MP vill införa!
  
• Folkpartiet föreslår lärlingsanställning, där man t ex arbetar 3 dagar/v och går i skolan 2 dagar. Ofta får man sen jobb just på den plats där man varit lärling. Det ger kontakt med arbetslivet!
  

Jobbcoacher – ett liberalt sätt som ger jobb

I veckan fick jag återigen leka riksdagsman på ”alliansbänken”. Tidigare har jag varit med och besökt häktet, barnsjukvården och privat läkemedelsförsäljning. Nu besökte vi arbetsförmedlingen i Borgholm och talade med ungdomshandläggare Helene Gottfridsson. Samtalet handlade mycket om hur bra det fungerar med personliga jobbcoacher – en storsatsning som alliansregeringen inledde i fjol, där Folkpartiet liberalerna varit pådrivande.

Det finns både privata jobbcoacher och jobbcoacher som är anställda direkt av Arbetsförmedlingen. Samma dag hade det varit en artikel i Barometern, där en ung kille berättade hur han äntligen hade fått jobb sen han träffade coachen. Det värmde i mitt hjärta att läsa hur hans tillvaro kändes mer meningsfull nu när han hade ett jobb där han trivdes.

Helene förklarade stolt att det var deras egenanställda jobbcoach som hade fixat jobbet (vilket tyvärr inte framgick av artikeln), och att han är exceptionellt duktig. Under 2009 var han coach åt ett sextiotal arbetslösa människor. 75 % av dessa fick jobb!

Det är annat det än under (S)-regeringens tid, då varje handläggare i genomsnitt bara fixade ett enda jobb om året! Då kände anställda att det handlade mer om att frisera statistik åt socialdemokraterna.

Det känns verkligen som att alliansens kraftiga reformering av AMS, som lett till nya Arbetsförmedlingen, givit resultat. Utmaningen för att bekämpa ungdomsarbetslösheten är långt ifrån avklarad, men jobbcoacher visar hur liberal arbetsmarknadspolitik gör dubbel skillnad:

• Genom att se till individen; att skapa en personlig relation som inte är ”myndighetsperson” med den arbetssökande.
• Genom konkurrens som sporrar till högre kvalitet; att jobbcoacher handlas upp bland externa aktörer, t ex privata företag.