Så får vi fler duktiga lärare!

Vem vill du ska utbilda ditt barn? I vems händer vill du lägga barnets framtid? Helst vill du väl att läraren ska vara någon som kan mer än du själv, som är mer kunnig är genomsnittssvensken åtminstone.

Men vad får vi för förtroende för våra skolor om de mest okunniga svenskarna utan problem kommer in på lärarutbildningen? Detta är en ond cirkel. De mest kompetenta kommer inte att vilja bli lärare så länge yrket har låg status, och yrket kommer att ha låg status så länge de mest kompetenta väljer bort läraryrket.

Självklart finns det även kompetenta människor som blir lärare. Men problemet är att det är så få som söker till lärarutbildningen, att även de sämsta kommer in. Det sker inget urval för att få fram de bästa. Detta märker vi av även i lärarutbildningen i Kalmar.

För att bryta den onda cirkeln måste vi avskaffa jantelagen och våga lyfta fram de lärare som utmärker sig och vill vidareutbilda sig. Att en lärare är duktig ska även synas i lönekuvertet. Och om inte kommunerna som arbetsgivare tar detta ansvar får staten göra det. Därför har Folkpartiet och alliansregeringen skapat ett statsbidrag för lärare som gör karriär. Lärare som visar framfötterna som förstelärare eller lektorer ska få en ökad lön med 5 000 respektive 10 000 kr i månaden.

Lärarutbildningen måste präglas av höga krav. Det funkar inte att sänka ribban för att ”alla ska med”, som socialdemokraterna gjorde med högskolan och gymnasiet och hotar att göra igen. Resultatet blir att utbildningen blir sämre för alla, och får lägre status. Den onda cirkeln sluts ånyo.

Lärarnas arbetsmiljö måste även bli positiv och inte urholkas med oändliga dokumentationskrav. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har därför föreslagit lagändringar som ger minskade administrationskrav och minskat dubbelarbete, bland annat genom att avskaffa IUP (individuell utvecklingsplan) som socialdemokraterna införde. Om detta skriver jag tillsammans med Inger Hilmansson (FP) och Lene Polteg (FP) i Barometern: Ge lärarna med tid för eleverna!

Men vi måste också göra något åt de lokala bestämmelserna, för att minska onödig arbetsbelastning för lärarna. I vår budget för Kalmar kommun 2013 lade vi som förslag att kartlägga lärarnas administrativa börda och städa bort all administration som inte regleras i lag. Det är vår uppfattning att lärarnas tid i huvudsak ska läggas på att undervisa och inte på byråkrati.

Läs mer: SvD | Expressen | SR

Mer tid i förskolan för "15-timmarsbarnen"

Idag har jag lämnat in denna motion till Kalmar kommunfullmäktige:

Förskolan handlar inte längre bara om barnpassning, utan mer och mer om pedagogisk utveckling för barnen. Barn som fått en gedigen förskoletid är bättre rustade för att klara grundskolan. Ändå är rätten till tid i förskola olika beroende på föräldrarnas situation. Idag har barn till arbetslösa endast rätt till förskola 15 timmar/vecka. Om en vuxen är föräldraledig med ett barn har även syskon endast begränsad rätt till förskola.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har i dagarna aviserat en lagändring som kan ge kommunerna skyldighet att erbjuda 30 timmar förskola/vecka för dessa barn, från ett års ålder. Detta är välkommet, särskilt i fallet med barn till arbetslösa. De barn som växer upp i utanförskap behöver förskolan mest. Det är även där deras jämnåriga kamrater finns.

Här har Kalmar kommun en möjlighet att gå före och erbjuda utökad valfrihet och ökad tid i förskolan redan nu. Det finns många olika sätt att göra detta, beroende på var vi vill lägga ambitionsnivån. Man kan utreda en ökning i 5-timmarsintervall från 20 timmar/vecka ända upp till 40 timmar/vecka.

Andra kommuner ger kreativa lösningar att inspireras av. Hammarö kommun erbjuder föräldrar att öka från 15 timmar till 20 timmar, men betala för de extra 5 timmarna. I Huddinge kommun låter man föräldrarna välja mellan att ha 15 timmar/vecka året runt, eller 25 timmar/vecka under skolterminerna. Det senare ger förskolepersonalen större möjlighet att ta ut semester under loven. Många kommuner erbjuder återbetalning av avgiften om personalen är sjuk och inte kan ta emot barnet. Men det kan även finnas skäl för föräldrar att under perioder välja att ta hand om barnet själva, och då få tillbaka avgiften för de dagarna.

Genom att öka tillgången till förskola kan Kalmar även öka sin attraktionskraft som familjekommun. Det är välkänt att omfattningen och kvaliteten på skola och förskola är mycket viktig då familjer överväger att byta bostadsort. Ofta sammanfaller nytt jobb eller studier med den tid då det är dags för barnen att börja i förskolan och genom att erbjuda en utökad tid i en förskola av hög kvalité kan vi få fler att välja Kalmar.

Varje familj är unik och står inför egna beslut för hur man vill lösa boende, barnomsorg, arbete, föräldraledighet och fritid. Dessa beslut fattas bäst av familjerna själva men kommunen kan ge fler valmöjligheter.

Ökad tid i förskolan kan alltså motverka utanförskap, öka kommunens attraktionskraft och öka familjernas valfrihet. Därför föreslår jag kommunfullmäktige att besluta:

• Att Kalmar kommun utreder olika möjligheter att tillhandahålla utökad förskoleverksamhet för barn till vårdnadshavare som är föräldralediga eller arbetssökande, i enlighet med motionens intentioner.

Björn Brändewall

Folkpartiet liberalerna

Rastmiljön på högstadieskolorna

P4 Kalmar har satt luppen på rastmiljön på högstadieskolor. Korridorer upplevs som bullriga och eleverna får inte lika lugna raster som vi vuxna brukar ta för givet på våra arbetsplatser. I ett inslag idag kommenterade jag läget från politiskt håll. Skolan är elevernas arbetsplats lika mycket som lärarnas, och det ska gå att skapa lugnare miljöer utan att det ska behöva kosta en förmögenhet – t ex genom att lägga upp klassernas schemata på ett smart sätt så inte alla elever måste springa i korridorerna samtidigt.

(O)lustigt om skuggsamhälle för papperslösa

Barometerns ledarsida skriver idag om asylpolitiken och de olika regeringspartiernas olika syn på denna, där Moderaterna står för en mer restriktiv politik, vilket migrationsminister Tobias Billström (M) gjort ack så tydligt på sistone:

Men också KD och FP – och i ännu högre grad ett Centerparti som talat om öppna gränser – saknar helhetsansvaret. Bara Moderaterna talar om att avvisningar är den generösa asylpolitikens andra sida, om att ett skuggsamhälle inte är eftersträvansvärt. FP, MP, C och i ännu högre grad S vill ­aldrig tala om denna del av asylpolitiken.

Så lustigt. Jag som trodde att avvisningar och ett skuggsamhälle var baksidan av restriktiv asylpolitik.

Att ytterligare ge ”papperslösa” rättigheter på arbetsmarknaden eller i politiken och stimulera ett parallellsamhälle präglat av exploatering ligger inte i människornas egna intressen.

Så lustigt. Jag som trodde att parallellsamhälle och exploatering uppstod just när man inte låter papperslösa ha rättigheter.

I Folkpartiets förslag till nytt partiprogram föreslår vi för övrigt att asylsökande som får jobb under pågående asylprocess enklare ska kunna växla spår och ansöka om uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare. Se där - ett konkret sätt att kombinera medmänsklighet med samhällsnytta! I programarbetet finns en reservation (se bilaga i slutet) från Frida Johansson Metso och Linda Nordlund, som även vill att detta ska omfatta papperslösa. Det tycker jag låter som en självklarhet, och något jag kommer att försöka göra till verklighet när det slutliga programmet antas.

Way ahead of you, Baylan

Socialdemokraternas ex-skolminister Ibrahim Baylan besökte igår Kalmar och talade om att lärarnas administration måste minska. "Jag tycker att vi behöver se över all dokumentation, inte bara omdömena. Det kan också handla om de Individuella Utvecklingsplanerna."

Barometerns journalist frågar träffsäkert: "Det var ju du själv som införde dem?"

Japp, det var socialdemokraterna som införde de administrativa kraven på IUP, men vi behöver lyckligtvis inte återvälja sossar till ministerposter för att få sossarnas politik avskaffad. Alliansregeringen gör det mer än gärna. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) (och jag) aviserade redan i höstas att han vill ta bort IUP, och även kraven på skriftliga omdömen i de årskurser som redan har betyg.

Nu pågår en utredning som ska reda ut detaljerna, men när den är klar kan vi vänta oss en dramatisk minskning av lärarnas administrativa börda, så att de kan lägga mer av sin tid i klassrummet med eleverna!

Rättelse om LAS

I Barometern idag kommenterar jag Folkpartiets förslag till nytt partiprogram, som jag skrev lite om igår. Tyvärr kan man få intrycket av artikeln att FP föreslår att man ska avskaffa LAS, lagen om anställningsskydd. Det vi föreslår är att man förändrar delen om turordningsregler i LAS, inte att lagen avskaffas helt. LAS behövs fortfarande för att skydda folk från att bli uppsagda på helt osakliga grunder.

Att se till kompetens/meriter istället för att räkna anställningsår behövs för att både ungdomar och invandrare ska kunna få in en fot på arbetsmarknaden utan att bli "ut-LAS:ade" så fort någon på arbetsplatsen måste sägas upp. Alla allianspartiernas ungdomsförbund är tämligen eniga om detta, men i regeringen så stretar Moderaterna emot.

Bra början på nytt partiprogram

Idag ska förslaget till nytt partiprogram för Folkpartiet liberalerna presenteras, säger ryktet. Programgruppens ordförande Christer Nylander bjuder oss idag på ett smakprov på DN debatt. Jag har lite mycket att göra just nu och antar att jag inte kommer att hinna läsa sätta mig in i programförslaget än på någon dag, men här är några korta reflektioner kring det som släppts hittills.

Programförslaget visar att "det glömda Sverige" skulle få fler jobb om regeringen leddes av Folkpartiet. Med en flexiblare arbetsrätt kan ungdomar och invandrare äntligen få in en fot på arbetsmarknaden och visa vad de går för, och arbetsgivarna vågar anställa fler. Det är dags att minska klyftan mellan de som har och inte har jobb.

Värnskatten förslås avskaffas och inkomstskatten bli plattare. Det är bra att programgruppen vågar ta de rätta besluten, snarare än de mest populistiska, för att säkra jobben och välfärden. Det är så man skiljer ut ledare från vindflöjlar. Värnskatten, "skatten för de rikaste", är ju kontraproduktiv och står bara för 0,3 % av statens skatteintäkter. Däremot är den en tröskel som hindrar folk från att höja sin inkomst genom vidareutbildning eller mer arbete. Flit och utbildning ska alltid löna sig, och ju mer vi tjänar desto mer skattepengar får vi till den gemensamma välfärden.

Det är bra att programet föreslås heta "Liberalism i globaliseringens tid". Det som kallas globalisering är ju att nästan alla länder idag deltar i marknadsmässig frihandel. Det är en gigantisk seger för liberala värderingar, så det är naturligt att Sveriges liberala parti omfamnar och tar avstamp i globaliseringen. Med det sagt, så tycker jag att debattartikeln var ganska sparsmakad med just de internationella idéerna, fastän jag vet att dessa har diskuterats mycket i programgruppen. Det är väl bara att hålla utkik efter dem i det kompletta förslaget när det publiceras!

SvD

Nystart för LUF Kalmar!

I förrgår hade Liberala ungdomsförbundet i Kalmar län årsmöte. Jag fick äran att årsmötestala, och på det välkomna ämnet ”integration” dessutom. Mötet valde Pontus Ydström (bilden) till ordförande för det kommande året. Grattis!

Förbundet antog ett årmötesuttalande som rimmade väl med temat för kvällen. Kalmars löfte om praktikplatser för SFI-studerande invandrare måste bli mer än bara vackra ord. Kommunen ska inte bara tillhandahålla 150 platser, SFI måste även se till att de tillsätts, annars gör de ju ingen nytta!

Vitamininjektion på riksmöte i Västerås!

I helgen hade 700–800 folkpartister från hela Sverige ett härligt möte i Västerås, där vi hade vårt Liberala Riksmöte.

I en paneldiskussion med Manpower, Swedbank och Fihem diskuterade integrationsminister Erik Ullenhag hur vi kan främja integration och bekämpa arbetslöshet bland invandrare och unga. Bemanningsföretag har varit bättre på att fixa jobb åt dessa grupper – kanske för att de kan arbeta sig runt turordningsreglerna i LAS, som jag ser som en stor våt filt över arbetsmarknaden. Folkpartiet vill reformera LAS, men så vitt jag förstår det så hindrar Moderaterna detta från att bli verklighet i regeringen.

Våra Europaparlamentariker Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström talade om behovet av samarbete för att bevara freden i vår krigshärjade kontinent. När EU-opinionen blåser i motvind är det kanske bara vi liberaler som fortfarande står rakryggade för detta. Marit Paulsen berättade om reflektioner från en ung europé: "För mina far- och morföräldrar var fred i Europa en dröm. För mina föräldrar var det en process. För mig är det vardagen."

Engelsmännen har en historielös premiärminister som nu vill folkomrösta om utträde ur EU. Var det så här det lät på mötet, tro?


Jag deltog även på ett bra workshop om hur vi ska få fart på bostadsbyggandet, något som akut behövs i en stad som Kalmar. Det känns som att vår riksdagsgrupp har bra idéer på G. Vi behöver mer flexibilitet och kreativitet, smidigare överklagandeprocesser, och mindre stela regler!

Jan Björklund höll ett bra tal som inledde med att vi måste ha en flyktingpolitik som präglas av medmänsklighet när miljontals människor tvingas fly från Syrien till resten av världen. Vägen till frihet och demokrati är att bejaka globaliseringen, och där är våra huvudfiender såväl Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet:

Det finns de som vill att Sverige ska vara en liten konservburk som vi stänger locket på. Och i den instängda lilla lilla burken ska människor prata om färg på huden och om den enda guden man får tillbe på kvällarna. I den lilla burken som blir trängre och trängre ska vi prata allt mer och mer om hur det var förr och allt mindre och mindre om framtiden. (…) Den dagen Sverige blir ett stängt land så har vi också förlorat en del av vår framtid. (…) Jag läste vänsterpartiets internationella program. Jodå, ordet "globalisering" förekommer hela 14 gånger. Dock inte en enda gång som något positivt, utan enbart som skällsord. Det är en pinsam läsning. Innerst inne längtar de tillbaka till när liberala idéer kunde hållas borta med en mur.

Björklund öppnade även för att även arbetssökande och föräldralediga föräldrar ska ha rätt till minst 30 timmars förskola istället för bara 15. "Barn som lever i utanförskap behöver förskolan mest."

En Kalmardelegation som är stolt över att vara en del av ett parti med lösningar!

Något som andades över hela mötet var arbetet med att ta fram ett nytt partiprogram, och nu kommer programgruppen att presentera sitt förslag när som helst. Det ska bli spännande!

Utbildning A och O för kvinnors rättigheter

Idag på internationella kvinnodagen vill jag uppmärksamma Malala Yousafzai, den 15-åriga pakistanska flickan som i oktober blev skjuten i huvudet av talibaner för att hon trotsade deras förbud mot att låta flickor gå i skola.

Tack vare den medicinska vetenskapen kunde hennes liv räddas - ytterligare ett bevis på att kunskap är mäktigare än religiös barbarism - och Malala har redan återfått förmågan att tala, höra och gå, och fortsätter nu sin undervisning.

Malalas historia är ett föredöme i kampen för kvinnors rättigheter i världen. Hon lär människor att utbildning är det första steget för kvinnor att få makt över sitt eget liv. Jag hoppas att Malala Yousafzai tilldelas Nobels fredspris!

Förtydligande om grundsärskoleelevernas frånvaro på Kulturskolan

På kommunfullmäktige igår ställde jag bl a en interpellation om en undersökning, som hade visat att fastän 11 % av kommunens elever i grundsärskola vill vara på Monokrom eller Kulturskolan på fritiden, så är ingen aktiv där. I Barometern refereras debatten idag så här:

Björn Brändewall (FP) undrade varför det inte fanns några särskoleelever på fritids-gården Monokrom, men fick snart veta av Marianne Dahlberg (S) att fem elever från särskolan visst gick där.

Nja, riktigt så var det inte. För det första var det Kulturskolan, inte Monokrom, som hade dessa fem elever. Barometern blandar dessutom här ihop grundsärskola och gymnasiesärskola. Titeln på min interpellation var ”Varför går inga grundsärskole-elever på Monokrom eller Kulturskolan?”. I den skrev jag även att dessa verksamheter mycket riktigt har en handfull elever från gymnasiesärskolan, även om bara 1 av 4 elever som vill vara med där faktiskt är med.

Det Marianne Dahlberg hade fått fram var att det – helt i linje med vad jag skrivit – fanns några elever med särskilda behov på Kulturskolan. Men jag påpekade i debatten att det inte framgick i vilka åldrar dessa var.

Huruvida de elever i grundsärskolan som vill aktivera sig här, får göra det, är alltså fortfarande okänt. Men jag hoppas att kommunen får bättre resultat nästa gång enkäten genomförs, för detta är barn som har ett stort behov av stöd för att få en meningsfull fritid.

Jag bifogar interpellationen i sin helhet nedan.

Varför går inga grundsärskole-elever på Monokrom eller Kulturskolan? 

I undersökningen ”Ung livsstil i Kalmar” har hälsa, skola, fritidsliv och andra faktorer kartlagts hos ungdomar som går i särskola. Det framgår att dessa ungdomar generellt har en mycket mer passiv fritid än de skulle önska, och detta går även ut över hur de skattar sin hälsa. I en lång lista med aktiviteter uppger ungdomarna att de skulle vilja göra många saker, men i slutändan är det få saker som blir gjorda. En av dessa är ”vara på Monokrom/Kulturskolan”, där 11 % av eleverna i grundsärskolan skulle vilja vara aktiva, men inga är det.

Antalet intervjuade elever är av naturliga skäl inte jättemånga – ett 30-tal i högstadieålder – men att aktiviteten är så låg som noll procent får i alla fall mig att reagera, och jag hoppas att detta inte är ett mönster från år till år. Utöver detta så finns förstås Kulturskolan även till för yngre elever än högstadiet, men dessa har inte varit med i den här undersökningen så deltagande där framgår inte. I gymnasiet är siffran förvisso inte noll, men där är det likväl
tre  fyragånger fler som ”vill” än som ”gör”.

Utanför skoltid är det svårt för ungdomar i särskola att umgås med klasskompisarna, eftersom de till skillnad från i andra skolklasser bor utspritt över hela kommunen. När man har fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar är det svårt att själv ordna fritidsaktiviteter, särskilt efter en ansträngande skoldag. Föräldrarna måste ofta lägga all sin kraft på att bara få vardagen att fungera. Här är det viktigt att kommunen finns till hands och jobbar extra hårt för att erbjuda en meningsfull fritid åt de som har svårt att skapa den på egen hand.

Med anledning av detta undrar jag:

• Delar du uppfattningen att ungdomar i särskolan är underrepresenterade i Kulturskolans och Monokroms verksamheter?
• Vilka åtgärder är du redo att vidta för att ytterligare öka Kulturskolans och Monokroms tillgänglighet för ungdomar med särskilda behov?

Träffa en EU-parlamentariker på torsdag

På torsdag kommer vår europaparlamentariker Cecilia Wikström (FP) till Kalmar. Klockan 18:00 föreläser hon om EU i ett större perspektiv – freden, grundläggande värderingar och framtiden.

Cecilia jobbar mycket med patenträtt i EU, och har varit starkt pådrivande i arbetet för en mer rättssäker asylpolitik mellan länderna.

Välkommen att lyssna (och kanske ställa några frågor?) på Kalmar läns museum på torsdag, kl 18:00. Sprid gärna detta!

Skolplikt förlängs för nyanlända elever

Skolresultaten för elever som har invandrat till Sverige efter skolstart har sjunkit de senaste åren. Barnen kommer till Sverige i allt högre åldrar och får således färre år på sig i skolan. Detta förklarar stora delar av den sjunkande gymnasiebehörigheten i Kalmar och i riket. Undervisningstid och språkkunskaper är nödvändigt för att dessa elever ska hinna ikapp sina skolkamrater.

Folkpartiet och regeringen genomför därför nu flera åtgärder för att förbättra svenskaundervisningen för dessa barn och unga. Målsättningen är att eleven ska in i ordinarie undervisning snarast, högst ett år i förberedelseklass.

Regeringen ger kommunerna möjlighet att prioritera kunskaperna i svenska; lektionstid ska kunna tas från andra ämnen kunna användas för undervisning i svenska i maximalt ett år. Kommuner som tillsätter extra undervisningstid ska kunna få ett öronmärkt statsbidrag. Om eleven inte har nått målen i svenska förlängs skolplikten tills målen är uppnådda, eller eleven är 18 år.

Igår antog vi i Barn- och ungdomsnämnden årsredovisningen för 2012. Jag noterade särskilt att kalmarelevernas gymnasiebehörighet minskar, och det beror till stor del på de utmaningar som förberedelseklasserna för nyanlända barn står inför. Våra lärare kan göra underverk med eleverna, om de bara får tid på sig. Regeringens förslag om mer undervisningstid och fokus på språkundervisningen känns som helt rätt medicin för att ge dessa barn bättre livschanser!

Läs mer: DN | SvD

FP:s skolpolitik inspirerar M

Moderaterna lanserar nya ställningstaganden i sin skolpolitik. Deras skolpolitiske talesperson Tomas Tobé (M) föreslår fler nationella prov, mer undervisning i matematik, svenska och engelska och betyg från tredje klass.

”Forskning visar att barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betygen i de lägre årskurserna avskaffades”, skriver Tobé tillsammans med Anders Borg (M). Det är nästan ordagrant vad jag och utbildningsminister Jan Björklund (FP) skrev i en debattartikel i fjol, när vi föreslog betyg ifrån årskurs fyra.

Det är ju jätteroligt att Moderaterna föreslår de saker som Folkpartiet redan föreslagit eller håller på att genomföra! I vissa fall får vi det se som ett angeläget uppvaknande, med tanke på att samma Tobé så sent som i oktober tyckte att Folkpartiets förslag med betyg i fyran var att ha för bråttom… ;)

Björklund minskar läraradministrationen!

Som tidigare aviserats så säger nu utbildningsminister Jan Björklund (FP) att individuella utvecklingsplaner, IUP, inte längre ska krävas av lärare i årskurserna 6–9. I dessa årskurser sätts det ju redan betyg, och hålls fler nationella prov än tidigare, så IUP:ernas roll handlar mycket om dubbelarbete. I årskurs 1–5 blir IUP kvar, men måste bara lämnas in en gång per läsår istället för en gång per termin.

Detta borde kraftigt minska lärarnas dokumentationsarbete, så att de får mer tid att vara hos eleverna ute i klassrummen. IUP var en av de sista pålagorna som Socialdemokraterna hann lägga på skolan innan folket röstade bort dem 2006.

Folkpartiet föreslog nyligen att betyg ska ges från årskurs 4 istället för dagens årskurs 6. Om detta blir verklighet borde det finnas utrymme för att även i årskurs 4–5 slopa kravet på IUP. Det här känns lovande!

Mer läsning: Skolvärlden

Förslag för fler praktikplatser stoppade

I fredags skrev jag i Barometern om förslag som vi från alliansen i Barn- och ungdomsnämnden lägger för att öka tillgången till praktikplatser i grundskolan. (Rubriken var dock inte mitt val.)

Vi vill att alla elever som går ut grundskolan i Kalmar ska ha en klar och realistisk idé om vad de vill jobba med, eller vilket gymnasieprogram de vill välja. Vi i Alliansen i barn- och ungdomsnämnden vill att individens drömmar ska väckas tidigt, så att den kan jobba målmedvetet och inspirerat för att få de betyg som krävs för att komma in på drömutbildningen. Detta kräver tidiga kontakter med arbetslivet.

Som svar på ett medborgarförslag, där högstadieelever efterfrågar praktikplatser för att få bättre inblick inför gymnasievalen, lade vi i fredags två förslag i nämnden:

• Samordna förfrågningarna mellan grundskola, gymnasieskola och kommunens arbetsmarknadsenhet. Ett företag ska inte behöva bli kontaktat tre gånger om praktikplats från olika delar av kommunorganisationen; då säger de kanske nej av slentrian till slut och missar en jättebra matchning.
• Samla möjliga praktikplatser i en platsbanSamordna förfrågningarna mellan grundskola, gymnasieskola och kommunens arbetsmarknadsenhet. Ett företag k på en öppen webbplats, där elever, skolpersonal och arbetsgivare kan söka och lägga upp förfrågningar eller erbjudanden om praktik. Då kan även företag se hur andra företag tar emot praktikanter – se att det inte behöver vara så krångligt.

Men trots att vi till en början bara ville se en utredning av möjligheterna att förverkliga detta, kunde inte Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ställa upp på detta, utan stoppade förslagen! Det är sorgligt att de inte ens vill se en utredning av hur elever ska kunna få testa praktik innan de måste välja program till gymnasieskolan.

Grattis till Rinkabyholmsskolan!

Grattis till Rinkabyholmsskolan i Kalmar, vinnare i länsfinalen av Vi i femman. Ni och era lärare är föredömen och en inspirationskälla för alla. Sluta aldrig att lära er mer!

En snabb kommentar efter att ha läst Barometern idag.

"Centern är det mest Allianstrogna partiet" säger Anders Andersson (C), som försökte få Centern i Kalmar att lämna Alliansen 2008, och sedan halv-lämnade den så fort han fick en personlig inbjudan om tillväxtgrupp med (S), och nu vill lämna Alliansen ännu mer genom att bilda majoritet med (S) och (V). Prosit!

"Väljarna har inte belönat oss i valet 2010 i Kalmar kommun för att vi gått ihop i en Allians", motiverar Anders Andersson. Som framgår ovan så var det kanske inte just viljan att hålla ihop i en allians som präglade väljarnas intryck av Anders Anderssons Kalmarcenter i valet 2010. Väljarna vill förstås veta vad det är de röstar på.

Jag blev inbjuden i höstas till den mer alliansvänlige Lennart Svenzéns (C) köksbord för en diskussion om en nystart. Vi hade ett gott samtal. Men jag sa att om vi ska bli ett trovärdigt valalternativ som allians i Kalmar så gäller det att alla spelar på samma planhalva. I Folkpartiet vet vi var vi står. För Centerpartiets del ser detta just nu ut att vara en personfråga.

På nationell utbildningskonferens

Nu är jag på plats i Växjö för två spännande dagar om skol- och utbildningsfrågor på Växjökonferensen. Jag kommer bland annat att få höra om hur det pedagogiska ledarskapet ska "reprofessionaliseras". De politiska ungdomsförbundens ordföranden ska ha en paneldebatt, och jag är nyfiken på vad Liberala ungdomsförbundets Linda Nordlund kommer att ha att säga om framtidens skola. Det ska även bli intressant att få en exposé av 25 år av svensk utbildningspolitik från professor Ulf P Lundgren.

Skolskjut(s)ning pågår

”Polisen tränar skolskjutning”, kan vi läsa i lokaltidningarna. Och skolornas förvaltning tränar skolskjutsning. Barn- och ungdomsförvaltningen har nyss fått ta över budgetansvaret för skolskjutsarna från kommunledningskontoret, och försöker nu hitta sätt att göra kostnaderna så förutsägbara som möjligt.

De flesta elever åker med KLT:s vanliga linjetrafik. Men sen finns det elever som bor långt från bussnätet, eller som har särskilda behov och behöver åka taxi varje dag. Det blir snabbt stora kostnader som är svåra att förutsäga från år till år.

Smarta lösningar för hur man kan skjutsa eleverna mellan hem och skola behövs, så att vi kan lägga pengarna på undervisning istället. Jag tror att om man kan uppmuntra pendlande föräldrar att delta mer i skjutsandet av sina barn, så är det bra för alla inblandade. Då sparar kommunen in en dyr taxiresa samtidigt som föräldern får en naturlig pratstund med sitt barn i direkt anslutning till skoldagen.

Har du också någon idé?