15 februari 2010

Köttklister - so what?

Det går alltid att skrämma upp folk om man myntar ett tillräckligt vulgärt namn på något i maten. Som proteinet trombin, som kvällspressen döpt till ”köttklister”.

Men givet att

  1. jag inte märker någon skillnad när jag äter det
  2. det är ofarligt
  3. man inte behöver ha ihjäl lika många kor och grisar för att få fram samma mängd ”hela” köttbitar utan spill
  4. köttet därmed kan bli lite billigare i affärerna

...så tycker jag att det låter som en ganska så sweet deal!

Men alla vill ju inte ge fattiga familjer möjlighet att få råd till en helgstek. Sossarna och Miljöpartiet vill förbjuda köttlim. Det är otydligt vad de egentligen har emot det. De vill väl bara påtvinga andra sina egna privata preferenser. Såna politiker behöver vi inte fler av.

När Sverige har sagt sitt till EU så har man hållit sig till den betydligt klokare linje som allas vår mattant Marit Paulsen (FP) drivit genom åren: kräv att det ska märkas på förpackningen, så får folk välja själva om de vill ha det eller inte!

Fler som bloggat: Waldemar Ingdahl, Världens bästa Nina.

Ser fram emot årsmötet ikväll

Ikväll bär det av till landstingshuset för årsmöte för Folkpartiet liberalerna i Kalmar.

  • Vår riksdagsledamot Tina Acketoft kommer att årsmötestala.
  • Vi ska anta vårt handlingsprogram för 2010–2014, som jag har haft äran att vara med och ta fram.
  • Vi får även lite besök från medlemmar i våra grannkommuner, har jag hört. Kul!

Läs mer på vår twitter.

Ta ut trollen i ljuset så spricker dom!

Den devisen är inte bara ett botemedel mot homofobi och främlingsfientlighet, utan även mot de rödgröna partierna.

14 februari 2010

Stora skillnader i skolornas förutsättningar

När Kalmars skolor betygsätts framgår det att lärarna gör ett fantastiskt arbete. Men den politiska styrningen är det tyvärr lite si och så med.

Precis som Jonas Hellberg skriver, så kommer Kalmar högt när Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund rankar landets skolkommuner. Men vi skolpolitiker bör titta på hela statistiken, inte bara på slutpoängen. Det är nämligen stora skillnader på de olika faktorer som har vägts in när denna slutpoäng satts.

[Skärmdump på lärarförbundets siffror för Kalmar 2006-2009.]

Undersökningen med de färskaste siffrorna visar att i områden som huvudsakligen är frukten av lärarnas och elevernas arbete:

  • godkända betyg
  • att eleverna blir behöriga till gymnasiet

– där ligger Kalmar högt. Men på andra områden ligger Kalmar dåligt till, i flera fall rejält under rikssnittet:

  • lärartäthet
  • löner
  • personalhälsa
  • hur mycket resurser som avsätts till undervisningen

Dessa mindre smickrande resultat råkar vara just områden där politikerna, eller rättare sagt de styrande vänsterpartierna, har tydligast ansvar.

Här ser vi tyvärr resultatet av de årliga nedskärningar som vänstermajoriteten genomfört på skolan, med tillfälligt(?) uppehåll detta valår. Jag är rädd att detta kommer att påverka även lärarnas insatser. Fler arbetsuppgifter i form av politiska detaljregleringar, kombinerat med allt mindre resurser att utföra dem på, går kanske att uthärda i något år utan att gå in i väggen. Men risken finns att vi har en tickande bomb framför oss.

I Folkpartiet liberalerna har vi försökt göra något åt detta genom att i många år budgetera mer pengar till skolan och föreslå minskad detaljreglering. Tyvärr har vi ännu inte fått med oss vänsterpartierna på detta, och det är ju dom som styr än så länge. Men vi tänker fortsätta, för skolan är en av kommunens absolut viktigaste uppgifter.

Björn Brändewall (FP)
Barn- och ungdomsnämnden, Kalmar

(Insändare publicerad i Barometern-OT 2010-02-13.)

11 februari 2010

"Jämlikhetsanden" inte så vetenskaplig trots allt?

Härom veckan hamnade boken Jämlikhetsanden i medialt fokus. I boken hävdar två forskare att inkomstskillnader i sig är dåligt för alla - även för de rikaste i samhället. De argumenterar även för att det inte längre är värt mödan att försöka höja vår levnadsstandard ytterligare.

Jojo, säg det till patienten som just fått veta att vi med dagens teknologi inte kan bota hennes cancer. Säg till henne att vi har tillräckligt god sjukvård nu, att vi inte ska försöka bli bättre på att rädda liv. Som liberal tycker jag att sådana resonemang är en återvändsgränd.

Inkomstskillnader är inte ett problem. Fattigdom är ett problem. Världens rikaste person får vara hur rik hon vill för mig - det viktiga är att världens fattigaste person har det drägligt. Jag vill bekämpa fattigdom, inte rikedom.

Men tillbaka till boken. Jag har inte läst den, men jag tycker att det är intressant att följa debatten kring den. Dess löfte är ju som musik för socialisters öron. Röda journalister som Dan Josefsson kastade sig över den och hyllade dess "förkrossande vetenskapliga tyngd". Men det dröjde inte länge innan liberale Johan Norberg påpekade att bokens bevisföring mest bara är gissningar som motbevisas av existerande forskning, Danne Nordling hittade rejält mysko faktafel och Andreas Bergh hastigt testade deras statistik med ett minimum av vetenskaplig disciplin och fann att inkomstskillnaderna inte betyder ett jota för livslängden; det gör däremot läkartäthet och tillgång till mat.

Andreas Bergh konstaterar att de som hyllar boken okritiskt ignorerar en grundläggande sak när man ska tolka statistik: korrelation är inte samma sak som kausalitet. Eller på lättare svenska: bara för att två saker händer ungefär samtidigt så behöver det inte betyda att det ena orsakade det andra.

XKCD-stripp om korrelation vs. kasualitet

Jag tycker mig ana ett liknande händelseförlopp som när Naomi Kleins Chockdoktrinen släpptes för två år sedan. Först en våg av vänsterskribenter som höjer den till skyarna och menar att "NU har vi äntligen fått ett vetenskapligt bevis på att socialism är överlägset". Sedan en våg av faktafel och brister som avslöjas av både liberaler och marxister och som ställer allt på sin ända.

Jämlikhetsanden verkar inte vara lika uppenbart försåtligt skriven som Chockdoktrinen, men som vetenskapligt alibi för socialismen tycks den inte räcka särskilt långt. Den här gången heller.

Uppdatering: SvD skriver också om det.

09 februari 2010

Axplock

Det har varit en händelserik vecka, mycket intressant att läsa om. Här är ett axplock av färska (och halvfärska) läsvärdheter.


Birgitta Ohlsson (FP) blev ny EU-minister, och efterträder Cecilia Malmström (FP) när denne går och blir Sveriges nya EU-kommissionär. Ohlsson lär inte ha varit Jan Björklunds första val, men jag kan inte låta bli att le åt hans sätt att vända det till något positivt:

- Ett modernt ledarskap innebär att man även tillsätter folk som inte tycker som en själv.

Det är ju faktiskt en väldigt bra princip. Jag brukar själv ibland lobba för folkpartister som tycker väldigt annorlunda än jag, helt enkelt för att de berikar debatten inom partiet, vilket gynnar alla i det långa loppet. Men det är viktigt att de står för en idé och kan argumentera för den på ett intellektuellt hederligt vis.


Climategate, alltså manipuleringarna kring klimatforskningen, såg ut att viftas bort av etablerade media när nyheten läckte ut för några veckor sedan.
Men nu när skandalerna blir fler och fler så verkar flera nyhetsredaktioner bli mer ödmjuka, vilket förbluffar till och med den mest inbitne cyniker. ;)

Det är bra att det här debatteras. Politiker ska ta till sig av vetenskapliga rön – inte försöka forma dem.


Trots alla hårda och ofta osanna ord från vänster om alliansen och sjukförsäkringen, så kan vi läsa att de rödgröna förslår sänkt sjukersättning för de svagaste när det kommer till kritan. De kanske gav upp och insåg att deras smutskastningskampanj klingade falskt hos svenska folket, som trots vinterns hårda debatt har högre förtroende för alliansen i sjukförsäkringsfrågan.

Sjukskrivning är också en sorts utanförskap, och att sjukskrivas lättvindigt kan leda till ett helt liv i misär. Nu har långtidssjukskrivningarna halverats, vilket har givit livskvaliteten tillbaka för många. Hoppas att S-V-MP inte får riva upp detta.


Malmötoppen Ilmar Reepalu (S) tycker, lagom till Förintelsens minnesdag, att judarna i Malmö får skylla sig själva att de blir trakasserade. De är på något sätt ansvariga för allt som händer och inte händer nere i Israel – även när de försöker demonstrera för fred.

Reepalus uttalande är hårresande, och jag väntar skarpt på att Mona Sahlin ska ta avstånd ifrån honom.


De senaste dagarna har det skrivits flera debattartiklar som visar på de mörkare sidorna hos vart och ett av de rödgröna partierna som vill bilda regering i höst.

07 februari 2010

Jag kan simma, jag är inte rädd!

Igår när jag var i simhallen så såg jag hur en medelålders kvinna fick hjälp av personalen... att lära sig simma! Jag blev så varm inombords att se det.

Dels för att hon inte skämdes för att visa folk att hon inte kunde simma (jag kan tänka mig att många i hennes ålder skulle tycka sånt var pinsamt). Dels för att det visade att det är aldrig för sent att lära sig något.

Men allra mest glad blev jag att se glädjen i hennes ögon över de framsteg som hon hade gjort på bassängens 25 meter. Det var blicken hos en människa som hade erövrat ett helt nytt element, som aldrig mer skulle behöva känna sig rädd för vatten. (Det är extra mycket värt i en kuststad som Kalmar!) Hon hade fått mera makt över sitt liv, och därmed större frihet. Jag tyckte mig redan ana en hunger efter att pröva sina vingar (eller fenor) ytterligare.

Det är sånt här som driver mig som politiker - att hitta sätt att ge människor mer makt över sina liv, att möjliggöra för dem att utforska världen och göra sin tillvaro bättre. The sky is the limit. Det är därför jag försöker bekämpa alla sossiga jante-fasoner, och höga skatter som beskär folks frihet.

Inom ett år kommer tanten säkert att susa förbi mig i motionsbassängen...

06 februari 2010

Folkpartiets skolpoltik får tummen upp

Sebastian Hallén har läst Skolverkets senaste rapport som visar att skolresultaten sjunkit de senaste 20 åren. Rapporten pekar på vilka brister som detta berott på, och det är lyckligtvis just dessa brister som utbildningsminister Jan Björklund (FP) ägnat sig åt att åtgärda sedan alliansen kom till makten 2006. Det handlar bl a om att satsa på välutbildade lärare, att staten måste garantera likvärdig skola oavsett var man bor i landet, och att det behövs mer lärarledda lektioner.

Jag läser även att Lärarnas RIksförbund applåderar åt Björklunds senaste förslag, att utbilda särskilda lågstadielärare. Det behövs för att kunna garantera att alla elever lär sig läsa, skriva och räkna tidigt. Utan dessa grunder blir resten av grundskolan nästan som förlorade år, för om man inte kan läsa, skriva och räkna har man ju mycket svårare att hänga med i undervisningen.

Skolan är bland det absolut viktigaste som politiker har att besluta om, för skolan är varje människas språngbräda till livslång utveckling. Kunskap är makt, särskilt på 2000-talet, och med en skola som ger kunskap så ger vi människor makt över sina liv!

02 februari 2010

Ingvar Johansson

Stadssekreteraren i Kalmar kommun gick hastigt bort igår. Jag träffade bara Ingvar Johansson hastigt några gånger när jag skulle lämna in interpellationer och sånt, men han slog mig som en mycket vänlig man som hade järnkoll på allt och spontant hjälpte en att hitta rätt i byråkratin. Inger Hilmansson, som hade nästintill daglig kontakt med Ingvar, bekräftar min bild av honom.

Förra veckan fick vi höra att kommunens ekonomi gick mot plus, men nu känns det ändå som att Kalmar blev mycket fattigare igår.

31 januari 2010

KSRR: så svagt gjort av de starka!

Debatten går het kring att Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) vill starta second hand-butik som konkurrerar med frivilligorganisationerna i Kalmar. Här är en debattartikel som var publicerad i Barometern-OT härom dagen.

Så svagt gjort av de starka!

Kommunförbundet KSRR:s second hand-konflikt med frivilligorganisationerna i Kalmar är en klockrent exempel på varför vi i Folkpartiet år efter år kämpar för att hålla kommunen borta från marknaden. Kommunen ska inte genom KSRR få konkurrera ut frivilligorganisationer, vilka dessutom ger meningsfull sysselsättning åt många av de svagaste i samhället.

Second hand-försäljning är inte någon ny företeelse i Kalmar. Varför ska då kommunen ge sig in på marknaden? Kommunen får ju alltid en orättvist stark position, eftersom man har dina och mina skattepengar som muskler, vilket går ut över alla andra som försöker göra rätt för sig på marknaden.

Att socialdemokraternas ordförande Lena Hallengren nu går ut och kritiserar KSRR, känns mest som ett spel för gallerierna så här i valår. Det är ju Hallengrens socialdemokrater som styr Kalmar - den största delägaren i KSRR! Om (S) nu vill ställa sig på de svagas sida kan de börja med att godkänna Folkpartiets förslag om att städa upp i kommunens alla bolags- och näringsstörande verksamheter. Då hade vi sluppit det här problemet helt och hållet.

Det som lämnas in till KSRR och som kan återanvändas eller säljas kan frivilligorganisationerna få fortsätta att hämta. Då skulle man göra nytta istället för skada. Låt det alltså vara samma sak att lämna in grejer till återvinningen som att skänka den till t ex Erikshjälpen eller Stadsmissionen!

30 januari 2010

Jobbcoacher – ett liberalt sätt som ger jobb

I veckan fick jag återigen leka riksdagsman på ”alliansbänken”. Tidigare har jag varit med och besökt häktet, barnsjukvården och privat läkemedelsförsäljning. Nu besökte vi arbetsförmedlingen i Borgholm och talade med ungdomshandläggare Helene Gottfridsson. Samtalet handlade mycket om hur bra det fungerar med personliga jobbcoacher – en storsatsning som alliansregeringen inledde i fjol, där Folkpartiet liberalerna varit pådrivande.

Det finns både privata jobbcoacher och jobbcoacher som är anställda direkt av Arbetsförmedlingen. Samma dag hade det varit en artikel i Barometern, där en ung kille berättade hur han äntligen hade fått jobb sen han träffade coachen. Det värmde i mitt hjärta att läsa hur hans tillvaro kändes mer meningsfull nu när han hade ett jobb där han trivdes.

Helene förklarade stolt att det var deras egenanställda jobbcoach som hade fixat jobbet (vilket tyvärr inte framgick av artikeln), och att han är exceptionellt duktig. Under 2009 var han coach åt ett sextiotal arbetslösa människor. 75 % av dessa fick jobb!

Det är annat det än under (S)-regeringens tid, då varje handläggare i genomsnitt bara fixade ett enda jobb om året! Då kände anställda att det handlade mer om att frisera statistik åt socialdemokraterna.

Det känns verkligen som att alliansens kraftiga reformering av AMS, som lett till nya Arbetsförmedlingen, givit resultat. Utmaningen för att bekämpa ungdomsarbetslösheten är långt ifrån avklarad, men jobbcoacher visar hur liberal arbetsmarknadspolitik gör dubbel skillnad:

  • Genom att se till individen; att skapa en personlig relation som inte är ”myndighetsperson” med den arbetssökande.
  • Genom konkurrens som sporrar till högre kvalitet; att jobbcoacher handlas upp bland externa aktörer, t ex privata företag.

29 januari 2010

Länets 6:e mest inflytelserika politikblogg!

Den gångna veckan har politiska bloggare landet över med spänning följt Politometerns rankning av hur inflytelserika alla politiska bloggar i Sverige är. Extra intressant är att politometern gör det lätt att analysera bloggarna utifrån partitillhörighet.

Alla ni läsare som inte har en egen politisk blogg är säkert måttligt intresserade av detta navelskåderi, men ha tålamod med oss; vi bara måste få skriva av oss lite. ;) 

Min inflytelserike överman Sebastian Hallén (FP) har konstaterat att denna blogg är den 22:e mest inflytelserika FP-bloggen, och den ännu mer inflytelserike Peter Högberg (S) har sammanställt en lista över länets bloggar, där jag hamnar på en hedrande 6:e-plats. (Det hade jag faktiskt aldrig vågat hoppas på; jag började ursprungligen blogga mest för att jag ville skriva av mig, även om bloggen senare blivit ett bra verktyg för att kommunicera med mina väljare.)

Men ännu mer intressant tycker jag är att läsa kommentarerna för varje parti från geniet Martina Lind, som skapat politometern. Hon skriver bland annat att Folkpartiet visserligen har många ganska-bra bloggar men bara en ”superblogg”, att Piratpartiet tappat kraft, att V-bloggarna mest länkar inom den egna kretsen, och att S-bloggarna dominerar tack vare en fokuserad och medveten bloggstrategi, något som Moderaterna verkligen måste ta tag i om de vill bli en kraft att räkna med i bloggosfären. (Det gäller i viss mån alla allianspartier.)

Men som en och annan partilös superbloggare påpekat så är det synd att bara partipolitiska bloggar varit med i rankningen. De flesta riktigt inflytelserika liberala bloggarna som jag följer är inte knutna till något särskilt parti och är därmed inte med. Det vore intressant att se en jämförelse mellan de olika politiska ideologiernas blogginflytande, men jag inser själv hur svårt det skulle vara att klassificera sånt. Martina ska kolla på’t.

28 januari 2010

SVT slukar mer pengar, men svenskarna slukar mindre SVT

Alltid intressanta bloggen Alltid varför har ett diagram som visar hur svenska folket tittar mindre och mindre på SVT, samtidigt som de avkrävs mer och mer pengar för tevelicensen. (SVT24 redovisas tyvärr inte, dock.)

Tevelicensen är ett föråldrat och orimligt sätt att finansiera public service. Licensen borde avskaffas så snart som möjligt och ersättas med en public service-skatt. Denna skatt borde i sin tur vara betydligt lägre än tevelicensen, för programutbudet borde vara renodlat till just public service och inte underhållning. Varför ska vi betala SVT för att producera dyra underhållningsprogram, när alla andra kanaler redan erbjuder underhållning? Nej tack, håll er till nyheter och samhällsinformation!

27 januari 2010

Tack gode gud(?) att vi slipper naturlig mat!

Långtifrån naturligt!

Dagens lärdom: jag trodde i många år att bananen var ett tecken på att det måste finnas en högre makt. Helt enkelt eftersom bananen var för perfekt för att vara sann: välförpackad, kan plockas omogen så att den mognar i fruktdisken istället, och innehåller alla näringsämnen som människor behöver (förutom lite C-vitamin).

Men det var inte någon gud som hade skapat bananen: det var människan. Bananen är resultatet av människans växtförädling över tusentals år. Naturliga, vilda bananer å andra sidan är i själva verket hårda frön som är så gott som oätliga för människor. Detsamma kan sägas om en himla massa frukter och grönsaker som vi lär oss om i skolan och tror ”alltid har sett ut så här”.

Artikeln i länken ovan ger även goda argument för att genmodiferade grödor inte är något att vara rädd för: tvärtom, det är den traditionella växtförädlingen som genom historien inneburit risker. Och ändå har inte jorden gått under under alla dessa tusentals år som människan (och naturen!) hållit på med det!

Traditionell växtförädling innebär att chansa och hoppas att en slumpmässig mutation av en planta gav den någon positiv egenskap, utan att den samtidigt råkade bli giftig eller nåt. Men med genteknik så går man målmedvetet in och vet precis vad det är man ändrar.

Det är som att ha en tärning med en miljon sidor. Antingen rullar du tärningen tills du får det tal du vill ha, eller så tar du tag i den och vänder själv upp den sida du vill ha.

Men det viktiga är till syvende og sist inte vilken teknik man använder för att ta fram en ny gröda, utan hur man testar den. Och vi har aldrig i världshistorien testat grödor så mycket som vi gör idag.

Det sätter saker i perspektiv, att få veta hur mycket naturen omkring oss har förändrats jämfört med den flora och fauna som våra förfäder levde i. Jag tror att om fler visste det här, skulle attityderna kring både GMO och ekologiskt förändras rejält.

Sossarnas och SD:s gemensamma vision

Liberatisterna Alexander Bard och Jan Söderqvist har skrivit en intressant artikel på Newsmill där de avslöjar Socialdemokraternas hyckleri gentemot Sverigedemokraterna och visar att de två partierna har mer gemensamt än någon av dem vill erkänna. De visar även att de politiska krafter som Sahlin, Ohly & co försöker kleta ihop med alliansen genom att kalla ”högerextrema” i själva verket är vänsterextrema.

Jag har skrivit på samma ämne tidigare.

26 januari 2010

Miljöpartiets konstiga interndemokrati

Miljöpartiet i Kalmar län har något konstigt för sig. De har haft medlemsomröstning för att fastställa valsedlarna till landstingsvalet i höst. Så långt allt gott.

Men bara för att landstingsrådet Ann Y Hellenborg (MP) inte fått flest medlemsröster (hon blev väl tvåa vad jag kan förstå), så ska ordföranden Jonas Löhnn (MP) ha tvingat henne lova att inte bedriva någon personvalkampanj över huvud taget inför valet.

Varför det? Ju fler som bedriver personvalskampanj desto bättre. Det ger väljarna tydligare besked och större möjlighet att kryssa in just den kandidat som de vill ha. Rimlig princip* borde ju vara

  1. medlemmarna väljer vilka som ska stå på valsedeln
  2. väljarna väljer vilka på valsedeln som ska röstas in

Så arbetar vi i Folkpartiet här i länet – jag och många fler kommer att bedriva personvalskampanj för just de frågor som vi brinner för. Det ska inte bara spela roll att rösta på Folkpartiet, det ska även spela roll vilken folkpartist du röstar på. Det är därför vi värnar personvalet.

Men tillbaka till Miljöpartiet. Hellenborg siktar på att sitta kvar trots allt. Men kan detta ha varit ett sätt att försöka kuppa bort Hellenborg, som under mandatperioden dragit på sig en del negativ press för diverse grodor? Nja, jag är tveksam. MP skulle nog inte lansera Akko Karlsson (MP) som ny toppkandidat om de vore rädda för sånt… ;)


*) Så gör man inom alla riksdagspartier utom de mer toppstyrda partierna (S) och (V), om jag minns rätt ifrån fjolårets valrörelse.

14 januari 2010

Skänk en gåva till räddningsinsatserna på Haiti!

 

Jordbävningen i Haiti uppskattas ha krävt ofattbara 100 000 människoliv. Vi måste hjälpa de som fortfarande lever. Här är ett sätt:

Sms:a LIV till 72 990 så skänker du 50 kr till Läkare utan gränsers akutinsatser.

Eller betala in en större summa.

Och i det långa loppet: bli månadsgivare, så att organisationer som denna vet hur mycket pengar de har att förhålla sig till, så att de kan ha en buffert redo när sånt här händer. Läkarna har inte råd att vänta några kritiska timmar eller dagar på att folk ska börja betala in när katastrofen redan är ett faktum.

Slut med särbehandling på högskolan!

Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP) skriver på DN att kvoteringen av kön ska upphöra vid antagningen till högskolan. Bravo!

Särbehandlingen av kön infördes av den tidigare regeringen för att få in fler kvinnor på utbildningarna, men har fått motsatt effekt. Men det är inte bara därför som alliansregeringen avskaffar den. Kvotering är alltid dåligt:

Konsekvenserna visar att ideologi spelar roll. Ett socialistiskt system som ställer grupp mot grupp tenderar att leda till oförutsedda resultat. Våra principer är andra. I det liberala synsättet går fokuseringen på kunskap hand i hand med ett jämlikhetsideal. Det måste löna sig för alla att anstränga sig – också inom utbildningsväsendet.

Det är genom att se till individen, inte kollektivet, som vi behandlar människor rättvist.

12 januari 2010

Don't confuse the loudest with the majority!

Lästips: Dilsa Demirbag Sten (för övrigt styrelseledamot i vårt kära Linnéuniversitet) skriver klockrent om hur svenska politiker och media låter en minoritet av islamistiska fundamentalister få göra sig till talesmän för alla vanliga muslimer. En nidbild som fränglingsfientliga krafter förstås inte är sena att utnyttja.

Fortfarande är anhängare av islamistiska organisationer och rörelser en minoritet bland muslimer i Europa. Men de har fått tolkningsföreträdet för muslimer i det politiska och offentliga rummet. Hur kommer det sig?

Sekulära, kulturella och ateistiska muslimer är helt enkelt inte tillräckligt intresserade av religion. De flesta muslimer är lika sekulära som alla andra svenskar. Vilka svenskar organiserar sig kring kristendomen och låter religionen diktera livets alla delar? Få orkar eller vill vara muslimer eller kristna på heltid. Vi är också föräldrar, grannar, journalister, entreprenörer, fjärilssamlare, hyresgäster och feminister.

Därför hade islamisterna varit föga framgångsrika om det inte varit för hur väl mottagna de har blivit av medierna, politikerna och det kulturella etablissemanget.

Läs hela

07 januari 2010

När journalister och forskare försöker kommunicera med varann

Större bild

Ja, vad ska den stackarn säga? Det är ju sant… :)

XKCD är för övrigt min favorit-webbserie just nu.