Björn A-Ö: Lärlingar

1. Lärlingsutbildningar låter praktiskt lagda ungdomar varva sin gymnasieutbildning med praktik på en arbetsplats. Det ger erfarenheter och kontaktnät som ökar chanserna till jobb efter examen. Alla ungdomar passar inte in den renodlade akademiker-mallen, och det ska de inte behöva göra heller. 

Sedan 2008 har Folkpartiet i alliansregeringen infört lärlingsutbildningar på försök. Det har blivit populärare än väntat, många skolor har ansökt och ca 8000 elever har nu lärlingsplatser. Här i Kalmarregionen hittar vi flera av dem på Kalmars Praktiska Gymnasium som framtida mekaniker, hundskötare, elektriker eller äldrevårdare. Även Kalmarsunds gymnasieförbund erbjuder flera lärlingsplatser.

En viktig orsak till att Sverige länge har haft högre ungdomsarbetslöshet än många andra jämförbara länder, är att vi inte har haft något ordentligt lärlingssystem. När socialdemokraterna styrde så fanns det en konstig ambition att alla ungdomar måste bli akademiker, vare sig de ville eller inte. Men samhället behöver faktiskt inte bara akademiker, utan även folk som kan jobba med händerna. 

Varför ansågs inte fysiskt arbete ”tillräckligt fint” av de som trots allt kallade sig för arbetarparti? Det röda försöket att stöpa alla i samma form ledde istället till att många skoltrötta elever inte pallade trycket utan hoppade av gymnasiet. De fick gå ut i vuxenlivet utan vare sig utbildning eller jobberfarenhet.

Med lärlingsutbildningar blir det nu tvärtom – ungdomarna får gå ut i vuxenlivet med utbildning OCH jobberfarenhet. Alla blir inte högskolebehöriga, men fler går färdigt en utbildning och får sedan jobb. Det ger ungdomar verkliga livschanser. Därför vill jag verka i riksdagen för att försöket med lärlingsutbildningar ska bli permanent!

2. Men möjligheten att komma in på arbetsmarknaden som lärling måste även vara öppen för de som redan har gått ut gymnasiet. Därför behövs även lärlingsjobb. De rödgröna försöker nu påstå att Folkpartiet vill ”halvera lönen för de unga”, men det är inte sant.

Lärlingsjobb innebär förvisso en lägre lön i början, medan man fortfarande skaffar sig färdigheter. Och det tycker jag är helt rimligt. Men det innebär inte en halvering av lönen, för alternativet till lärlingsjobbet är inte ett fullbetalt jobb, utan alternativet är att den unge förblir arbetslös och får gå på socialbidrag. Och det är inget lyxliv, det.

Även LO har varit mycket positiva till Folkpartiets förslag om lärlingsjobb. Det vill säga, innan valfebern tog över och LO började kampanja för socialdemokratisk valseger istället för arbetarnas bästa…

Sverige har internationellt sett mycket höga ingångslöner, vilket även innebär höga trösklar. Det är ett problem att unga ständigt väljs bort på arbetsmarknaden, eftersom de kostar ungefär lika mycket som en 40-åring men inte har någon yrkeserfarenhet att konkurrera med. Lärlingsjobb jämnar ut denna klyfta och ger unga en chans.