Ny familjecentral i Kalmar!

Jag har idag varit med och invigt den nya familjecentralen på Verkstadsgatan. Det är ett samarbete mellan kommunen och landstinget som samlar bl a förskola, baranavårdscentral, mödravårdscentral och gynmottagning. Det var sannerligen på tiden att det här blev av, och det är bra att ha alla verksamheterna samlade på ett ställe så att småbarnsföräldrar inte behöver åka runt så mycket.

En fin dam med konstgjorda hundar trillade in på invigningen och krävde att få hundpassning här. Hon fick istället vara med och döpa den nya förskolan, till just "Trill-in".

Det är dock synd att kommunen fortfarande inte kommit överens med landstinget om att få klar en familjecentral i Lindsdal. Lindsdalsfamiljer måste åka in till denna central istället. De har klart längre att resa än andra i centralens upptagningsområde.

Budget som ger tillväxten och kunskapen i Kalmar län

I onsdags presenterade regeringen sin vårbudget för 2014, och jag deltog i lokala presentationer i länet tillsammans med riksdagsmän från de andra allianspartierna.

Det är en sparsam budget som tar hänsyn till det ekonomiska läget, men det den satsar på är framförallt utbildning. Folkpartiet har fått enormt mycket gehör för skolpolitiken, från lågstadielyftet till betyg från årskurs fyra. Nu ska staten även satsa på sommarskola och läxhjälp ute i kommunerna. Linnéuniversitetet får fler studieplatser, främst på lärarutbildningen, lärare i Kalmar län får karriärtjänster med högre lön.

Tillsammans med övriga allianspartier skriver jag idag om satsningarna, i Barometern.

Satsningar på Kust till kustbanan samt E22:an ger kortare restid och minskar trafikstörningar, vilket är betydelsefullt för Kalmarsundsregionen. Samtidigt utökar vi antalet studieplatser på Linnéuniversitetet med 461 platser som innebär fler akademiker i länet. Utan avslutad utbildning är det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och för fler jobb i Kalmar län måste våra elever ges förutsättningar att nå kunskapsmålen.

Läs hela!

Gott och blandat

Vårt förslag om betyg från årskurs fyra med mera har fått mycket medial uppmärksamhet.

P4 Eftermiddag rapporterade om förslaget om betyg, med början 1:13:35. Vid 1:23:50 intervjuas jag i några minuter.

Smålandsnytt frågade fjärdeklassare på Öland om betyg från årskurs fyra, och en majoritet av eleverna var positiva. Jag kommenterar kort i slutet.


I går skrev jag om förslaget tillsammans med utbildningsminister Jan Björklund (FP) i Östran (ej online).

* * *

Jag blev förbannad över Socialnämndens i Kalmar beslut igår om att dra in serveringstillståndet för K.M Sportsbar eftersom en gäst använt narkotika inne i ett mörkt hörn på restaurangen i oktober. Jag tycker att det är orimligt att lägga hela K.M Sportsbar till last för ett brott en gäst hade begått i smyg. Skönt att mitt parti inte ville ställa sig bakom ett sånt här dråpslag mot krogen. Det har nu startats en Facebookgrupp till stöd för K.M.

* * *

Idag så bär det av till Rockcity i Hultsfred, där jag ska vara med i en paneldiskussion om ungas möjlighet att påverka samhället. Jag har i Kalmar drivit flera exempel på vad man kan göra, till exempel möjligheten att yttra sig över sitt motionsförslag, som i fjol gjorde att en 15-årig tjej fick politikerna att ändra sitt beslut. Och så har vi ju Folkpartiets motion om att utlysa en tävling i medborgarförslagsskrivande för alla högstadieelever. Det är snart två år sedan kommunfullmäktige biföll den, men än har kommunen inte utlyst tävlingen…

Betyg från fyran och minskad läraradministration - äntligen!

Alliansens partiledare har idag presenterat ytterligare förbättringar för skolan, som de kan genomföra om alliansen vinner valet i höst:

• Betyg från årskurs fyra
• Central rättning av nationella prov
• Minskad administration för lärarna
• Läsgaranti i årskurs ett

Det här är väldigt efterlängtade förslag, och starkt genomslag för Folkpartiets skolpolitik! Jag ska kommentera dem steg för steg nedan.

Betyg från årskurs fyra

Betyg är en sporre att bli bättre och en varningsklocka när det inte går bra. Redan när Folkpartiet fick med sig regeringen om betyg från sexan så uttryckte jag att jag gärna hade velat gå längre. I de flesta industriländer ges betyg redan i årskurs ett eller två, så nu börjar vi äntligen närma oss de länder som slår oss i skolrankningen.

Ett smart grepp är också att man inte ska kunna få streck (underkänt) i fyran och femman. Det ger eleverna en mjukare och avdramatiserad introduktion till betygen.

I en fördjupad analys av de sjunkande PISA-resultaten 2012 (som var en utvärdering socialdemokraternas skolpolitik) har OECD understrukit att tidig utvärdering och uppföljning i skolan är mycket viktigt för att lyfta skolresultaten.

Men vi har en rödgrön opposition som ser väldigt annorlunda på betyg och på kunskap.

När Olof Palme (S) på 1970-talet försökte avskaffa betygen i svensk skola – och till stor del lyckades, tyvärr – var inriktningen tydlig. På sidan 83 i hans utredning kunde man läsa huvudargumentet: ”Betygen… medför att arbetet i skolan riskerar att få en inriktning mot att meddela eleverna kunskaper och färdigheter.” Och mycket riktigt så var det främst barn från arbetarhem som slogs ut när betygen sen försvann och kunskaper nedvärderades.

Det är bättre att tidigt få veta hur man ligger till, än att få en sitt första betyg när skolgången nästan är avslutad och det är försent att göra något åt det. Så var det när jag gick i skolan – efter höstterminen i åttan fick vi första betyget, med bara ett och ett halvt år kvar av skolan.

Vänsterpartiet år 2014 är inte mycket klokare. De vill inte ha något betyg förrän slutbetyget i årskurs nio. Du ska inte få något tydligt besked om hur det går förrän det är för sent att göra något åt det. Vilken fin start på livet de vill ge barnen.

Extern rättning av nationella prov

Regeringen föreslår att de nationella proven digitaliseras så långt det går och rättas externt. Det ökar likvärdigheten och rättssäkerheten för eleverna om proven rättas av någon annan än elevens ordinarie lärare. Central rättning är något som länge har praktiserats i alliansstyrda Uppsala kommun, och har inspirerat (S)-styrda Kalmar kommun som importerade konceptet för några år sedan. Det borde alltså finnas en bred politisk enighet kring detta förslag. Men vi får väl se vad Löfven, Sjöstedt och Fridolin säger nu.

Minskad administration för lärarna

Sammantaget innebär satsningarna ovan att lärarna får mer tid för eleverna.

När betygen börjar i årskurs fyra så behöver lärarna inte längre hålla på med de omständliga individuella utvecklingsplaner (IUP) som socialdemokraterna införde.

När vi i Kalmar frågat lärare vad som stressar dem mest, så är det rättandet av nationella prov. Att rätta proven centralt avlastar lärarna kraftigt och gör istället provet till ett tillfälle att se hur en utomstående lärare bedömer den elev som man dagligen träffar.

Läsgaranti i årskurs ett

Ett nytt kunskapsmål sätts upp: Alla elever i årskurs ett ska kunna läsa och förstå enklare texter. Att kunna läsa är grundläggande för hela den fortsatta skolgången. Genom ett nytt mål om läsförståelse för alla förstaklassare säkerställer vi att eleverna tidigt får hjälp.

För att tidigt identifiera de elever som behöver mer stöd arbetar skolor med olika typer av bedömning av eleverna i ettan. Skolverket har fått ett uppdrag av regeringen att ta fram nationellt bedömningsstöd för de allra viktigaste baskunskaperna: läsa, skriva och räkna.

Vandring för gemenskap och respekt

Lördagen den 29 mars är vi flera människor som anordnar en vandring genom stan. Samling vid Lilla Torget (sjöjungfru-fontänen) klockan 12.

Vi går tillsammans för ett samhälle som präglas av gemenskap och sammanhållning. För ett Kalmar där alla är välkomna, oavsett om man kommer från Kairo, Kabul eller Kalmar. Vi är Tillsammans Kalmar. Vi vandrar för det samhälle vill ha!

Hoppas att jag får se dig och några vänner då!

Om Uppdrag Granskning och Hälsans förskola

Bra att Uppdrag Granskning uppmärksammar brister på en förskola, även om det är tre år efter att kommunen hade gjort samma sak, och bristerna har åtgärdats.

Bra att vi har valfrihet, så att missnöjda föräldrar kunde välja bort förskolan för något bättre. Det hade vi inte haft om vänstern fått bestämma.

Men oseriöst av Socialdemokraterna att göra ett enda dåligt exempel till slagträ mot alla fristående förskolor. Fristående förskolor generellt rankas nämligen bättre än kommunala. Socialdemokraterna vill med anledning av denna förskola börja reglera så att personaltätheten i privata verksamheter inte får vara lägre än i kommunala. Ett totalt slag i luften, eftersom det är de fristående förskolorna som har högre personaltäthet än de kommunala, inte tvärtom.

För balansens skull hoppas jag att Uppdrag Granskning börjar syna missförhållanden i kommunalt driven välfärd också. Här i Kalmar hade vi t ex larm om missförhållanden på kommunalt äldreboende för ett år sedan. Välkommen hit, Janne Josefsson.

Och på tal om balans. En summa som kommer att upprepas många gånger de kommande dagarna är väl de sju-åtta miljoner kronor som förskolorna gjorde i vinst de senaste åren. En summa som inte kommer att nämnas lika många gånger är att ägarna själva har investerat 20 miljoner kronor i förskolorna...

Webbsända möten, javisst - men inte förrän de plockat bort viktiga beslut

Jag fick mail tidigare idag. Kalmar kommunfullmäktige ställs in i mars, ”på grund av för få ärenden”. Ja, tro det, när den rödgröna majoriteten låter alltfler tunga ärenden stanna i kommunstyrelsen! Några färska exempel, som aldrig togs upp i kommunfullmäktige:

• Markreservationen för modulhus, där de rödgröna hoppade över detaljplanprocessen och de boendes rätt att få tycka till.
• Kommunens upphandlingspolicy, som säkert hade mått bra av en debatt där företag som vill lämna anbud hade kunnat göra sina röster hörda.
• Avsiktsförklaring Kalmar City, där de rödgröna bland annat vill tvinga redan pressade småbutiksägare att hålla öppet på söndagar, så att vissa aldrig någonsin kan ta ledigt.

(För den oinvigde: kommunfullmäktige är Kalmars högsta demokratiska församling. Kommunstyrelsen är en mindre grupp, där inte alla partier finns representerade; ett beredande organ för kommunfullmäktige, den "sista anhalten" innan ett ärende beslutas i kommunfullmäktige.)

Jag läser vidare i mailet:

Presidiet ser gärna att ett eventuellt överskott i fullmäktiges budget på grund av detta används för vidare utredning eller inköp av utrustning för att webbsända kommunfullmäktige.

Så lämpligt! Det har inte ens gått en månad sedan Socialdemokraterna och de andra rödgröna avslog min motion om att bland annat webbsända sammanträdena. Min motion fick ett sånt där ”anses besvarat”-svar som innebar att de avslog mina förslag punkt för punkt.

Ljudinspelningar görs redan på kommunfullmäktige. Jag ville att man skulle direktsända det på nätet. Det kräver knappt någon utrustning alls, det räcker med första bästa dator. Men nu vill de direktsända med video, inte bara ljud. (Något de rödgröna avslog i en annan motion för drygt ett år sedan.) De får de förstås gärna göra, men det är dyrare och då ser jag hellre att man lägger resurserna på att spela in ljud i kommunstyrelsen. Allt fler tunga beslut stannar som sagt där, utan att någonsin komma upp i kommunfullmäktige. Det borde medborgarna få mer insyn i.

Det är kanske det som är själva planen? Gå med på att webbsända kommunfullmäktige, men först etablera en ordning där stora och kontroversiella beslut tas någon annanstans, så att det inte finns något att diskutera i fullmäktige?

I och för sig inte första gången de styrande i Kalmar avslår en motion för att sedan lägga förslaget själva…

Allianssatsning öppnar för fler speciallärare i lågstadiet

Sedan regeringen presenterade sin storsatsning Lågstadielyftet har Socialdemokraterna försökt hävda att det är en rak kopia av deras (ofinansierade) löfte om mindre klasser. Sossarna borde läsa på lite bättre.

I Barometern idag reder jag ut skillnaderna mellan förslagen och vad jag vill se att regeringens statsbidrag leder till i Kalmar. Väljare som vill ha tydliga alternativ mellan partierna behöver således inte oroa sig.

Här kommer en lite längre version.

Alliansen fortsätter att prioritera skolan. I dagarna presenterade regeringen Lågstadielyftet, som är den enskilt största satsningen i vårbudgeten. 2,3 miljarder kronor i permanent statsbidrag till landets kommuner för att höja kvaliteten i lågstadiet.

Jag är så glad att man satsar på lågstadiet. Insatser och stöd är viktigast i de första åren. Att tidigt lära sig läsa, skriva och räkna lägger grunden för all framtida inlärning. Har du inte lärt dig grunderna tidigt och blivit trygg i dig själv, kan du inte hänga med på lektionerna i resten av skolgången.

Med Lågstadielyftet får skolorna stor frihet att själva bestämma hur de vill använda pengarna, utifrån sina egna förutsättningar och behov. Exempelvis kan pengarna användas för att ha fler lärare i klassrummet, minska storleken på klasserna, ha fler halvklasstimmar eller anställa fler speciallärare. Därmed visar Alliansen på ett tydligt och liberalt alternativ till t ex Socialdemokraternas vallöfte, som blint riktar in sig på mindre klasser utan att ta hänsyn till om det är det som verkligen behövs på en skola.

För Kalmar kommuns skolor vill jag att Lågstadielyftet framför allt ger en satsning på fler speciallärare – lärare som tar sig an eleverna med störst behov. Barn i behov av särskilt stöd blir allt vanligare, ändå får svenska elever mindre särskilt stöd än i t ex den framgångsrika finska skolan.

Det råder brist på speciallärare i Sverige idag. Socialdemokraterna lade ner speciallärarutbildningen för cirka 20 år sedan. (S) tyckte att förekomsten av speciallärare pekade ut vissa elever som svaga. Tydligen ansågs det bättre att sudda ut olikheterna (på pappret) så att eleverna inte fick den hjälp de behövde. Ännu ett exempel på hur socialistisk likriktning gått ut över de svagaste eleverna.

Men läget är inte nattsvart. Alliansregeringen startade speciallärarutbildningen igen 2008, och nu fördubblar vi antalet platser och inför en premie för att få ännu fler att utbilda sig. Totalt får högskolan mer än 10 000 fler utbildningsplatser, nästan alla inom lärarutbildningen.

Med tidiga betyg och omdömen upptäcker vi tidigt elever som behöver stöd, men sen måste det ju finnas något stöd att sätta in! I Kalmar har Folkpartiet liberalerna årligen lagt finansierade budgetförslag om att rekrytera fler speciallärare, men Socialdemokraterna har stoppat satsningarna varenda gång. En nyligen pensionerad lärare beskrev det som att ”det var nästan skottpengar på speciallärare” när hon jobbade i Kalmars skolor.

Barn i behov av särskilt stöd ska inte gömmas eller glömmas – de ska stödjas och lyftas!

Björn Brändewall (FP)
Vice ordförande i Kalmars Barn- och ungdomsnämnd

Öppet brev till Nordea i Kalmar

 
Kalmar 2014-03-16.

Förra veckan mottogs jag av beskedet att ni avser att göra era kontor kontantfria, dvs upphöra med manuell kontanthantering till era kunder. Detta är inte det första steget mot minskad kontanthantering gentemot era kunder, men kanske det mest definitiva.

Denna utveckling oroar mig. Kontanthantering är en viktig samhällsfunktion som påverkar landsbygden, ideella föreningar och rätten till personlig integritet. "Det kontantfria samhället" är varken realistiskt eller önskvärt.

• När lokala bankkontor stängs eller helt slutar med kontanter innebär det att handlare på landsbygden i praktiken tvingas agera bank. De måste hålla sig med mycket kontanter för att klara detta vilket kostar mycket pengar att göra på ett säkert sätt. Rånrisken ökar och ensamarbete på kvällar blir mer utsatt. Ytterst kan detta bli ett hot mot lokalhandelns redan utsatta existens.
  
• Ideella föreningar får ofta in pengar på olika aktiviteter - fika, lotterier, loppisar etc. Det kan vara ganska mycket pengar fast i små valörer, som ingen vill ta emot - utom möjligen till en avgift som äter upp hela föreningens förtjänst.
  
• Ur integritetsperspektiv gör det kontantfria samhället att våra privatliv blir mer utlämnade. När våra köp alltmer bara kan betalas elektroniskt med kort uppstår möjlighet att kartlägga vår konsumtion av varor och tjänster över tid. Till synes oskyldiga köpmönster kan avslöja mer om människors privatliv än många anar.

Jag vill vädja till er att ompröva ert beslut. Att hantera människors pengar borde vara den primära uppgiften för en bank. Kontanter bör ses som en del av samhällets infrastruktur.

Genom våra avtal och samarbeten väljer vi vilket samhälle vi vill ha. Jag har varit kund hos Nordea hela livet, men om ni står fast vid denna förändring så måste jag följa mitt samvete och söka mig till en annan bank.
Om svar anhålles.

Regeringen storsatsar på lågstadiet

Igår presenterade regeringen den enskilt största satsningen i vårbudgeten, och den går till skolan. Lågstadielyftet är ett permanent statsbidrag på 2 miljarder kr som kommunerna kan använda till olika insatser för att höja kvaliteten i lågstadiet.

Det är en rimlig prioritering att satsa på lågstadiet. Insatser och stöd är viktigast i de första åren. Det säger både forskning och sunt förnuft. Att tidigt lära sig läsa, skriva och räkna lägger grunden för all framtida inlärning.

Även förskolan visar att tidiga insatser har betydelse för hela skolgången, så det här ligger i linje med storsatsningen på förskolan som regeringen presenterade förra veckan.

Framför allt glädjer jag mig över att satsningen öppnar för fler speciallärare, som tar sig an eleverna med störst behov. Socialdemokraterna avvecklade speciallärarutbildningen på 1990-talet, därför har vi stor brist idag. Alliansregeringen startade utbildningen igen 2008, och nu fördubblar vi antalet platser och inför en premie för att få fler att utbilda sig.

I Kalmar har Folkpartiet årligen lagt budgetförslag för att rekrytera fler speciallärare, men Socialdemokraterna har stoppat satsningarna varenda gång.

På P4 Eftermiddag igår debatterade jag förslaget på radion mot Lena Hallengren (S). Här kan ni lyssna på debatten, den börjar ca 40 minuter och 30 sekunder in i programmet.

Nordea slutar hantera kontanter - tänker (S) bara titta på?

I januari frågade jag ut kommunalrådet Johan Persson (S) om rätten att få använda kontanter, när bankerna lägger ner servicen allt mer. Kalmar kommun är en stor kund hos Nordea och borde kunna villkora fortsatt samarbete med krav på att Nordea ska tillhandahålla denna samhällsfunktion till kommuninvånarna.

Persson menade dock i sitt svar (lyssna på debatten här) att det inte var något problem eftersom bl a Nordea fortfarande erbjuder kontanthantering på sitt kontor på Kvarnholmen (dvs ett enda ställe i vår avlånga kommun). Jag frågade om och om igen varför han då inte vill ställa några krav på banken, om det ändå inte är något problem idag?

Nu har det blivit ett problem. I veckan fick jag som kund ett brev från Nordea, att de tänker sluta med kontanhantering även på Kalmarkontoret! Här hade kommunen kunnat göra skillnad, men Johan Persson tyckte inte att det behövdes. Nu blir frågan åter aktuell.

Utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle oroar mig. Kontanthantering är en viktig samhällsfunktion som påverkar landsbygden, ideella föreningar och rätten till personlig integritet. Om vi bara kan betala med kort går det att kartlägga individers konsumtion, och mönstren avslöjar mer om oss än vi må tro. USA-kedjan Target kunde genom att analysera helt vardagliga inköp räkna ut att en tonårsflicka var gravid, innan ens hennes pappa visste om det. Vill vi lämna ut all information om våra privatliv till företag och stat?

Kalmars rödgröna vill inte ha mer insyn i politiken

I eftermiddag ska Kalmar kommunfullmäktige behandla min motion Mer insyn och delaktighet i #kalmarkf, där jag föreslår:

• att kommunstyrelsens sammanträden ska spelas in och läggas upp på kommunens webbplats
• att de ljudinspelningar som redan görs i kommunfullmäktige ska streamas så att man kan lyssna i realtid
• att man lanserar en s k hashtag för att uppmuntra invånare att delta i den politiska debatten

Jag tror att detta är viktigt för att bevara och utveckla medborgarnas insyn och delaktighet i det demokratiska arbetet. Men viljan finns uppenbarligen inte, då svaret på motionen är ett avslag på alla tre punkterna, inlindat i ett sedvanligt ”vi besvarar motionen med detta yttrande”-papper.

För några år sedan kunde en medborgare sticka till kommunfullmäktige direkt efter jobbet och lyssna på månadens möte, direkt på plats. Mötet började kl 17. Idag sker mötet på dagtid när de flesta medborgare jobbar, och dessutom beslutas allt fler och tyngre ärenden i kommunstyrelsen utan att gå vidare till kommunfullmäktige.

Den viktiga diskussionen blir alltjämt förflyttad bort från allmänheten. De frågor som politikerna ställer om ärendena, och de svar de får, stannar i mötesrummet.

 Svaret på motionen ägnar en stor del av texten åt att beskriva kostnaderna för att filma och direktsända mötet med video. Men det är inte vad jag har föreslagit! Att hänvisa till att man sitter fast i utredning kring de höga kostnaderna för videosändning, och därmed avfärda de betydligt lägre kostnaderna för ljudsändning, förefaller märkligt.

Att lansera en hashtag medför inget publiceringsansvar, utan är bara en uppmaning att diskutera på en samlad plats. På Agenda igårkväll kunde vi se hur SVT tillochmed gjort hashtaggen #svtagenda till en del av studiodekoren:

Att lansera en hashtag är ett sätt att göra det enklare för medborgarna att komma i kontakt med varandra, helt enkelt. Och varje medborgare är alltid ansvarig för sina egna inlägg/tweets i sociala medier. Kommunen varken kan eller förväntas kunna moderera allt som skrivs under en hashtag, som #kalmarkf. Eftersom det är känt att kommunen redan idag köper in tjänsten att bevaka vad som sägs om Kalmar på Facebook, är det underligt att kommunen inte vill få en helt gratis kanal på Twitter fixad genom att lansera #kalmarkf.

I en idealsituation skulle medborgare kunna lyssna på debatten och twittra om det som sägs i realtid. Därför är det viktigt att det finns direktsändning, så att folk kan lyssna på det samtidigt, annars går det inte att diskutera på 140 tecken.

Själva hashtaggen är egentligen det minsta problemet. Kommunen går miste om en chans att leda utvecklingen, men folk kan skapa hashtaggar helt på egen hand utan byråkrati. Jag tror faktiskt att jag ska göra det själv! Räkna med twittrande från kommunfullmäktige i eftermiddag!

Behövs Junilistan i EU-valet?

Junilistan ställer upp i EU-valet i maj för att de tycker att Sverige har gett upp för mycket makt till EU.

Men ingen av Junilistans tre valfrågor avgörs i Europaparlamentet. De avgörs alla i Sveriges riksdag.

Det verkar alltså som om Sverige fortfarande har en hel del makt kvar. Och frågan om vad en röst på Junilistan i maj skulle tjäna till förblir obesvarad.

Förstatligande av skolan är efterlängtat

Efter min artikel om statlig skola i Barometern har Jonas Hellberg (S) skrivit att han vill fortsätta ha det kommunalt. Idag svarar jag honom om detta. Svaret i tidningen är begränsat till 2000 tecken, men nedan brer jag ut resonemangen lite mer:

Folkpartiet liberalerna vill att staten tar över ansvaret för skolan igen. Det vill även 4 av 5 svenskar och lärare. Men det vill inte Socialdemokraterna, bekräftar nu Jonas Hellberg (S).

Härom veckan presenterade professor Leif Lewin sin utredning som konstaterade att kommunaliseringen som (S) drev igenom 1989 har sänkt studieresultaten, förstört förtroendet för läraryrket och bundit fast lärarna vid mekaniskt och resursslösande dokumenterande vid datorn – tid de kunde ha varit med eleverna. Jag hade hoppats att den massiva kritiken skulle få (S) att släppa på prestigen, men icke.

Socialdemokraterna styr i många av Sveriges kommuner och uppskattar säkert att få bestämma över en av de största budgetposter en kommun har. Lärarförbundets granskning i fjol visade att i de kommuner där (S) styr ger 2 av 3 lärarlöner under Sverigesnittet, som i Kalmar. Det är kanske detta som är de ”lokala avvägningar” som Hellberg vill slå vakt om.

Förra veckan var jag ute och pratade med lärare som arbetat i olika kommuner och tog del av deras erfarenheter av kommunaliseringen. Ett trick för kommuner att skära ner på skolan utan att det syns är att ta ut hög hyra för skollokalerna, som kommunen själv äger. På så vis får man tillbaka pengarna och kan lägga dem på annat än skolan. Men det är en dumsnål besparing, för man sparar in på barnens utveckling, som är den viktigaste investering ett samhälle kan göra!

Sin vana trogen vill Hellberg lyfta fram (S)-styrda Kalmar som ett föredöme, men han gör det med sedvanlig försåtlighet. Hellberg lyfter fram Kalmars satsningar på höjda lärarlöner som ett föredöme. Han nämner inte att dessa höjningar skett från en så låg nivå att Kalmar ändå knappt uppnått medianlönen för riket. De grundskolelärare som får störst lönelyft i år är nog de som får ta del av regeringens satsning på karriärtjänster.

Samma sak när Hellberg lyfter fram Kalmars skolresultat, som lyft från en låg nivå året innan. Han nämner inte att Kalmars meritvärden likväl är under rikssnittet! Och man ska nog vara försiktig med att dra stora slutsatser utifrån bara några hundra elever, som varierar från år till år.

Frågan är hur detta skulle vara ett argument för kommunalt styre, att peka på att kommuner sköter skolan olika bra? Det skiljer 50 000 kr per elev och år mellan de kommuner som satsar mest på skolan och de som satsar minst.

Hellberg vill inte kännas vid kommunaliseringens misslyckande och försöker istället skylla ifrån sig på friskolorna. Fastän han vet att det fria skolvalet har utvärderats flera gånger, och att man då funnit att det varit positivt för resultaten.

Hellberg försöker även skylla decenniers sjunkande skolresultat på Folkpartiet. Fastän han vet att larmen handlat om den gamla skolpolitiken som (S) lämnade efter sig, inte Folkpartiets reformer som trätt i kraft sedan dess.

Men nåväl, låt oss prata internationell forskning, då. Samma dag som Hellbergs debattartikel publicerades, presenterades en OECD-rapport där man gått igenom olika länders skolpolitik och analyserat vad som ger resultat för eleverna.

Folkpartiets och regeringens skolpolitik får överlag starkt stöd av forskningen. Tidigare betyg är ett område som är viktigt för skolutvecklingen men där Sverige ligger efter. Likaså studiedisciplinen, som vi också vill öka.

Men den enskilt viktigaste faktorn är lärarna och läraryrkets status. Det är just därför regeringen storsatsar på lärarlöner. Det är därför vi har reformerat lärarutbildningen och gjort den mer attraktiv. Och det är den viktigaste anledningen till att skolan behöver bli statlig igen. Professor Leif Lewin visade i sin utvärdering härom veckan att kommunaliseringen har varit förödande för lärarlönerna och för läraryrkets status.

Däremot underkänner OECD Socialdemokraternas främsta valfläsk. De sjunkande resultaten blir inte bättre för att man förbjuder friskolor. Inte heller satsningar på mindre klasser har något stöd i forskningen - det kan till och med försämra resultaten. Och för övrigt så har Sverige redan mindre klasser än de flesta av de framgångsrika skolländerna.

Ett förstatligande genomförs inte i en handvändning. Det handlar inte om att bara trycka på en ”ångra”-knapp och återvända till 1989. Det handlar om att se framåt och våga dra lärdomar av kommunaliseringens misslyckade experiment. Skolan har gått igenom många viktiga reformer sedan Alliansregeringen kom till makten, och i hög takt. Trots detta har ingen av alla lärare jag talat med varit reformtrött när det gäller att göra skolan statlig igen – tvärtom!

Lärarsynpunkter om att förstatliga skolan

Det har blivit mycket om statlig skola denna vecka. Häromdagen besökte jag ett lärarlag på Vasaskolan för att få deras synpunkter på Leif Lewins utredning av kommunaliseringen. De hade mycket att säga!

• När kommunaliseringen skulle genomföras 1989 protesterade lärarna, men "köptes" med löftet om en bättre löneutveckling. Men efter en initial löneförhöjning så gick det snarare tvärtom. Sedan dess har det bildats en klyfta till andra statliga akademikeryrken på över 10 000 kr i månaden.
  
• Förmåner som tandvårdsförsäkring försvann.
  
• Kommuner har svårare att möta alla behov på specialkompetens som kan uppstå, eftersom de måste ha tillgång till alla sorters specialister inom den egna kommunen. När skolan var statlig kunde lite mer ovanliga specialistkompetenser delas mellan kommunerna.
  
• Ett sätt att skära ner på skolan i smyg är att gå via lokalhyrorna. Kommuner kan satsa mycket resurser på skolan "på pappret", men genom att ta ut hög hyra för lokalerna så försvinner pengarna från skolan lika snabbt som de kom, och används till att täppa igen något hål i den kommunala budgeten istället.
  
• När riksdagen stiftar lagar, ska myndigheter som Skolverket göra uttolkningar av detta, som sedan ska förmedlas till kommunerna, som sedan ska förmedlas till skolorna, som sedan ska förmedlas till lärarna. För många beslutsstationer innebär för många tolkningar, där riksdagens andemening riskerar att gå förlorad. (Ett aktuellt exempel kan väl vara regeringens storsatsning på lärarlöner/karriärtjänster, som inte utnyttjas ordentligt ute i kommunerna.)

Jag försökte faktiskt fråga om de kunde se något positivt som kommunaliseringen hade fört med sig, men då blev det tyst. Vi var hur som helst alla eniga om att ett återförstatligande av skolan inte handlar om att trycka på någon "ångra"-knapp och vips så är vi tillbaka till 1989. Det är en fråga som måste utredas under lång tid, med konsekvensanalyser, så att vi gör kloka reformer och drar lärdom av det vi vet om både den gamla statliga skolan och de nuvarande kommunala. Vi ska titta framåt, inte bakåt.

Att leda opinionen #3: Bostäder

Moderaterna i Kalmar vill ha en lokal bostadskommission, läste jag i Barometern förra veckan (ej online). I en motion föreslår de en kommission som består av externa aktörer som tillsammans med kommunledningen diskuterar vilka åtgärder som behövs för att hitta sätt att möta det stora behovet av bostäder.

Jag tycker att det låter som ett bra förslag! I Folkpartiet liberalernas budget i höstas föreslog vi att:

Kommunledningskontoret tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans med lokala byggentreprenörer utreda vilka de viktigaste anledningarna är till att de planlagda bostäderna inte blir bebyggda i högre utsträckning, för att därefter presentera en åtgärdsplan för kommunfullmäktige.

Den rödgröna majoriteten avslog dock vårt förslag. Hoppas att de har haft tid att tänka till nu och behandlar denna motion bättre!

Att leda opinionen #2: Läxhjälp

Barometern har skrivit många artiklar på sistone om mängden läxor i Kalmars skolor. Skolelever i Kalmar ska kunna få hjälp med läxläsningen på fritids, tyckte Barn- och ungdomsnämndens ordförande Jonas Hellberg (S) i tidningen härom veckan.

Jag tycker att det låter som ett bra förslag! I Folkpartiet liberalernas budget i höstas föreslog vi:

att utreda hur fritidshemmen i ökad utsträckning kan erbjuda läxhjälp t.ex. med hjälp av ideella krafter.dsplan för kommunfullmäktige.

Den rödgröna majoriteten, inklusive Hellberg, avslog dock förslaget. Men kul om Barometerns skriverier har fått Socialdemokraterna att haka på vårt förslag.

Att leda opinionen #1: Statlig skola

Vi i Folkpartiet liberalerna följer inte opinionen – vi leder den. Genom att stå för vad vi tror på, även när vi stått ensamma, har vi genom åren fått med oss andra partier på viktiga kursändringar som HBT-rättigheter, expansiv kärnkraftspolitik och medlemskap i EU.

Nu anser vi att turen har kommit till frågan om att göra skolan statlig igen, vilket övriga regeringspartier inte håller med oss om (än). Därför glädjer det mig att trycket ökar. Allt fler svenskar ser förstatligandet som en viktig fråga för skolans framtid.

• I maj 2013 höll 45 % av svenska folket med oss om att förstatliga skolan, enligt TNS Sifo. 
• I november hade stödet vuxit till hela 81 %, enligt en opinionsundersökning från Novus. 
• 79 % av lärarkåren vill ha statlig skola. 94 % av dessa menar dessutom att det är en viktig fråga.

Om detta skriver jag idag i Barometern:

Svenska elevers kunskaper har sjunkit i över 20 år. Skulden ska delas med andra reformer från 1990-talet, som otydligare betygssystem och läroplaner. Detta har Folkpartiet och Alliansen nyligen ändrat på. Liberala reformer som det fria skolvalet har i forskning samtidigt visat sig dämpa kunskapstappet. Men få saker har påverkat skolan så mycket under dessa år som kommunaliseringen.

(…)

Det finns många saker som staten inte ska hålla på med, som andra i samhället kan göra bättre. Fristående skolor erbjuder ofta ett kvalitetshöjande komplement i de kommuner där de etablerar sig. Men rätten till en likvärdig skola ska finnas för alla. Var du bor ska inte avgöra hur det går för ditt barn. Därför behöver den offentliga skolan göras statlig igen.

Läs hela!

Kommunaliseringen av skolan blev ett misslyckande

Professor Leif Lewin skriver idag på DN Debatt om sina slutsatser efter att ha utrett effekterna av 1990-talets kommunalisering av den svenska skolan.

Denna utredning fick han i uppdrag av regeringen att göra. Utredningen var resultatet av en kompromiss. Vi i Folkpartiet liberalerna ville redan då göra skolan statlig igen. Övriga regeringspartier ville det inte. Men vi fick igenom att en utredning skulle göras – dock fick Lewin förbud mot att uttryckligen förslå om skolan borde bli statlig eller ej. Hmm.

Jag hoppas ändå att utredningen kommer att få de andra partierna att ändra sig, för Lewin konstaterar att kommunaliseringen blev ett misslyckande. Studieresultaten har sjunkit, effektiviteten har försämrats. Förtroendet för lärarna har underminerats. De fick nya uppgifter som minskade tiden med eleverna, och allt sämre löner.

Decentraliserar man uppgifter måste man också se efter hur uppgifterna utförs. Problemet är att kontrollen kan bli alltför långtgående. Politikerna synes underskatta hur resurskrävande resultatstyrningen i praktiken blir. Decentraliseringen, som var tänkt att främja lärarnas professionella autonomi, tenderar tvärtom att binda lärarna vid mekaniskt dokumenterande framför datorn. Styrningen kan också på ett olyckligt sätt fokusera på det som är mätbart, vilket inte nödvändigtvist är samma sak som det som är bäst från pedagogisk synpunkt.

Läs hela!

Vill (S) slippa diskutera statlig skola?

Socialdemokraternas riksdagskandidater i Kalmar län har utmanat Moderaternas dito för att debattera skolpolitiken, främst i ljuset av de fallande resultaten i PISA-undersökningen.

Det är modigt av Socialdemokraterna att våga debattera sin skolpolitik, bland annat (S)-passiviteten som lagt grunden för PISA-tappet och sitt senaste förslag om indraget socialbidrag för elever som inte klarar gymnasiet. Men varför utmana Moderaterna och inte Folkpartiet?

Hela Alliansen står bakom regeringens skolpolitik, men det är Folkpartiet som har varit arkitekterna bakom den. Det är Folkpartiet som har ministerposterna och styr i Utbildningsdepartementet. Vågar Socialdemokraterna inte ta debatten med oss direkt?

Jag tror att Socialdemokraterna utmanar Moderaterna för att slippa diskutera statlig skola. 81 % av svenska folket håller med Folkpartiet om att skolan borde bli statlig igen så att alla elever får en likvärdig utbildning. Varken Socialdemokraterna eller Moderaterna vill detta, så de kommer knappast att vilja diskutera denna fråga som allt fler väljare ser som viktig för skolan.

Som riksdagskandidat för Folkpartiet Liberalerna i Kalmar län ser jag fram emot en debattinbjudan, den dag Socialdemokraterna känner sig uppgiften mogna!