Vill (S) slippa diskutera statlig skola?

Socialdemokraternas riksdagskandidater i Kalmar län har utmanat Moderaternas dito för att debattera skolpolitiken, främst i ljuset av de fallande resultaten i PISA-undersökningen.

Det är modigt av Socialdemokraterna att våga debattera sin skolpolitik, bland annat (S)-passiviteten som lagt grunden för PISA-tappet och sitt senaste förslag om indraget socialbidrag för elever som inte klarar gymnasiet. Men varför utmana Moderaterna och inte Folkpartiet?

Hela Alliansen står bakom regeringens skolpolitik, men det är Folkpartiet som har varit arkitekterna bakom den. Det är Folkpartiet som har ministerposterna och styr i Utbildningsdepartementet. Vågar Socialdemokraterna inte ta debatten med oss direkt?

Jag tror att Socialdemokraterna utmanar Moderaterna för att slippa diskutera statlig skola. 81 % av svenska folket håller med Folkpartiet om att skolan borde bli statlig igen så att alla elever får en likvärdig utbildning. Varken Socialdemokraterna eller Moderaterna vill detta, så de kommer knappast att vilja diskutera denna fråga som allt fler väljare ser som viktig för skolan.

Som riksdagskandidat för Folkpartiet Liberalerna i Kalmar län ser jag fram emot en debattinbjudan, den dag Socialdemokraterna känner sig uppgiften mogna!

EU snedvrider blomstermarknaden

Jag är nog vare sig den förste eller siste att ha sett detta på en busshållplats för några veckor sedan:

Varför i hela friden ska dina och mina skattepengar gå till detta? Om tulpanförsäljarna vill sälja sina tulpaner så kan de väl annonsera för egna pengar!

Och varför ska just tulpanodlare gynnas? Försöker de driva upp aktiepriserna på tulpanlökar? Tack, vi har tillräckligt med finanskriser orsakade av politisk klåfingrighet som det är! :P

Det är precis sånt här som sabbar förtroendet för EU. Det kan i värsta fall gå ut över EU:s faktiska och dunderviktiga uppgift: att öppna gränserna så att vi kan ha frihandel, sprida demokrati och bygga fred.

Studenternas köpkraft har förbättrats

UNT skriver intressant om studiemedel i ljuset av alliansens höstbudget:

Stödda av Swedbanks och sina egna uträkningar hävdar [SFS och Uppsala studentkår] att studenternas köpkraft ska ha försvagats med 24 procent sedan 1989. … Vad man ”glömmer” är att försämringen av köpkraften för tre år sedan var 40 procent (se själva här). De senaste åren har inte studenternas ekonomi försämrats, den har förbättrats. Och med den kommande uppräkningen av studiemedlen får alltså studenterna en större nettoinkomstökning än vanliga löntagare.

Mitt första kommunfullmäktige

Gårdagens kommunfullmäktige blev intressant (men sendraget!). Jag fick faktiskt tjänstgöra, fast inte från början. Och det var nog lika bra det, för hade jag haft yttranderätt under interpellationsdebatten så hade jag aldrig slutat vifta med handen.

Inger (fp) hade nämligen frågat kommunalrådet Johan Persson (s) om exakt vilka statsbidrag som han anser att Kalmar gått miste om pga alliansregeringen. Hon frågade detta eftersom Persson och Bertil Dahl (v) verkar ha gjort det till sitt mantra att skylla alla ekonomiska problem i kommunen på alliansregeringen – även problem som funnits långt längre bakåt i tiden.

Och mycket riktigt, Johan Persson återkom gång på gång till frysningen av de generella statsbidragen. Men visst är det lustigt att en bidragsnivå som kommer att börja frysas (alltså sluta höjas) nästa år får skulden för att kommunen redan nu har strul i ekonomin. Det är nästan som om vänstermajoriteten försöker skylla ifrån sig och inte vill ta ansvar.

Tvärtom så påpekade Joachim Håkansson (fp) att alliansregeringen minskat arbetslösheten i Kalmar så att kommunen får in mer skatteintäkter än någonsin. Ändå måste kalmarpolitikerna skära ned på skolan, omsorgen m m år efter år och sälja delar av kommunens tillgångar för att få budgeten att gå ihop.

Bertil Dahl hoppade in i debatten och talade som vanligt tvärtomspråk, men frågan är hur många som lät sig luras. Han beskrev den kommunala skatteväxlingen som att regeringen ”bestämt att man ska ha högre löner i Lidingö och lägre i Kalmar”. Det är snarare tvärtom. Resonemanget är nog mer att ”det var fel av den gamla vänsterregeringen att bestämma att lönerna ska vara lägre i Lidingö och högre i Kalmar. En stad som inte får stå på egna ben kan inte växa, och om den trots allt växer så blir det bräckligt.”

Det ser vi tydligt exempel när Persson & Dahl blir skakis och försöker skylla dagens ekonomiska problem på en framtida frysning av statsbidrag.

Många positiva förslag från er

Förslagen från kalmarbor m fl strömmar in på Kalmar kan.nu. Vi har redan flera som vi i Folkpartiet diskuterar att lägga som förslag i kommunfullmäktige.

Jag läser igenom alla förslag innan de publiceras, för att kontrollera så att vi inte publicerar något som strider mot svensk lag. När vi diskuterade denna moderation var vi oroliga att förslagslådan skulle bli spammad av olämpligheter från diverse taskmörtar. Man blir ju lite på defensiven, eftersom vissa inte tvekar att sabotera för politiska partier.

Men hittills har vår oro kommit på skam. Jag inte ens behövt tveka att trycka på publicerings-knappen. Alla förslag som kommer in har varit ärliga och positiva. Och det känns väldigt bra, för det är det positiva som vi vill ta tillvara på med Kalmar Kan.

(Det känns lite som när Göran Persson målade fan på väggen ang. ”social turism”. Han fick alla att oroa sig för invandrare som skulle snylta på den svenska välfärden när vi öppnade gränserna, men det blev aldrig nåt problem med det. Folk är oftast schysstare och mer ansvarsfulla än politiker vågar hoppas.)

Skattefusk mindre dåligt än bidragsfusk

Alliansregeringen har till och från kritiserats för att den satsar på att bekämpa bidragsfusk snarare än skattefusk. Fusk som fusk, tycker man, och då är det klart att det sticker i ögonen när regeringen inte tycks lägga lika mycket krut på just det fusk som en och annan (m)-minister befunnit sig skyldig till.

Men är det verkligen ”fusk som fusk”? Ulrik Franke har skrivit ett intressant argument för att bidragsfusk är mycket värre än skattefusk. Även om båda är olagliga, så skapar skattefusk (i form av svartjobb) likväl välstånd. Det gör inte bidragsfusk.

I det ljuset så känns regeringens prioritering klok. Det är viktigare att minska bidragsfusket än skattefusket – på samma sätt som det är viktigare att täppa till hålet i sin vattenhink än att hälla i mer vatten.

Och skattefusket minskas bäst genom att lägga skatterna så pass lågt, att de fungerar mer som trottoarkanter än som murar när människor i vårt land vill skaka hand och göra affärsuppgörelser tillsammans.

Att vara ödmjuk inför sitt uppdrag

Basse retar upp sig på samma citat som jag i en tidningsartikel idag. Länsmusikchef Kjell Lindström vill att mer skattepengar ska läggas på hans verksamhet:

Han säger att det är en demokratisk rättighet att medborgarna i hela Sverige har tillgång till ett professionellt kulturliv.

Det han egentligen menar är att det är mysigt om medborgarna i hela Sverige har tillgång till ett professionellt kulturliv. Men det smäller ju inte lika högt. Ens krav låter inte fullt lika rimliga om man säger: ”skär ned på vården för gamla och minska resurserna till polisen, för nu ska ni lägga skattepengarna på ett extra fint kulturliv istället. Det är nämligen mysigt!”

Med tanke på den inflation av jagvillha:are som dyker upp i debatten, undrar jag om begreppet ”demokratisk rättighet” kommer ha någon som helst innebörd kvar den dag vi verkligen behöver begreppet. Jag föreställer mig hur jag ska förklara för en skolklass varför människor i diktaturer som Kina, Kuba och Eritrea kämpar för sina rättigheter så till den grad att de fängslas och avrättas.

”De kämpade för att få demokratiska rättigheter”, kommer jag att säga.

”Va?! För att få bidrag till ett professionellt kulturliv?” kommer de att svara.

Ökad invandring för ökad tillväxt

Frankrike har dålig fart på sin ekonomi. President Sarkozy efterlyste lösningar på detta och fick svaret ”öka invandringen”, eftersom Frankrike har ganska lite av den varan och nu inte har arbetskraft nog i t ex byggbranschen.

Sarkozy har dock gått till val på motsatsen, så det blir intressant att se om han tar till sig av rådet. Invandringen är ju det som byggt upp starka länder som USA, Kanada och Australien, och en av anledningarna till att den svenska regeringen öppnat för arbetskraftsinvandring. (En annan anledning är att det borde vara en självklarhet att människor är fria att skaffa sig jobb och göra rätt för sig i vilket land de vill.)

Om invandrarna ger Frankrike en mer effektiv ekonomi så kanske landet skulle kunna släppa sitt krampaktiga tag om EU:s jordbrukssubventioner? Jordbrukspolitiken ökar matkostnaderna med ca 6000 kr per år och hushåll i Europa, eftersom de skattefinansierade bidragen i kombination med tullar hämmar konkurrensen – samtidigt som det dumpar priserna för bönder i fattiga länder utanför EU. Urk!

Här stakas framtiden ut

Imorgon bär det av till Göteborg och till en politikers största höjdpunkt varje vartannat år – Liberala ungdomsförbundets kongress! I fyra dagar ska några hundra unga liberaler från hela landet debattera, motionera, sova på gymnasiegolv (vi är inte lika lyxiga som SSU ;) och anta ett nytt handlingsprogram!

Det är lite som att ta en titt in i framtiden. Många saker som vi idag tar för självklara i Sverige, som HBT-rättigheter och bistånd, ansågs radikala och heltokiga när LUF/FPU föreslog dem några årtionden tidigare. Det som vi tar strid för i år kan alltså vara det som blir verklighet nästa generation – eller ännu tidigare!

Nästan 200 motioner har kommit in från medlemmar i hela landet. Några intressanta frågor som vi kommer att ta ställning till är:

Jämställdhet

• Avskaffa föräldrapenningen
• Avskaffa sexköpslagen eller exportera den till EU?
• Anmälningsplikt för trafficking
• Sluta ställa krav på hur folk sätter ihop sina familjer

Makt

• Civil olydnad ska vara OK även mot privata företag
• Avveckla nämndemannaväsendet
• Avskaffa partistödet

Global solidaritet

• Arbetstillstånd för flyktingar, skolplikt för flyktingbarn
• Uppmuntra privata bistånd genom skatteavdrag
• Fattiga länder ska lättare kunna få skuldavskrivningar
• Nej till omskärelse av minderåriga

Ekonomi och välfärd

• All datakällkod ska ”öppnas” efter tre år
• Alla personer som har haft sex med en man som haft sex med en annan man borde få ge blod
• Avskaffa presstödet
• Sälj ut SR & SVT men bevara deras arkiv på webben
• Public Service ska inte finansieras med skatt, för det gör media beroende av politikers välvilja
• Ja till fildelning eller upphovsrätt?
• Avveckla AMS
• Gör avdragsrätten mer jämställd
• Förbud mot stridsåtgärder mot företag där man ej har medlemmar
• Osakliga löneskillnader som upptäcks inom offentlig sektor ska betalas igen retroaktivt. Med ränta!
• Synliggör arbetsgivaravgifter m m (”dolda skatter”) för löntagaren
• Avskaffa lagen om skatteflykt, för den är inte rättssäker
• Låt folk själva bestämma vart nån procent av deras skatt ska gå till
• Bort med alla avdragsrätter, in med platt skatt!
• Socialbidrag ska inte försvinna i samma takt som man börjar jobba.
• Tillåt lätt narkotika
• Privatisera ungdomsmottagningar mera och erbjud tolkar för invandrare

Utbildning och Kultur

• Nej till religiösa friskolor
• Varje skolämne ska delas upp i nivåer, istället för att varje klass delas upp i årskurser.
• Elever ska ha rätt att överklaga sina betyg.
• Höj och reformera studenters fribelopp
• Subventionera inte vuxnas idrottande
• Ja till gratis inträde till statens museer

Miljö

• Sverige bör bryta sitt eget uran
• Staten ska ge bidrag för forskning efter nya energikällor
• Konkreta åtgärder för att bekämpa klimatförändringar
• Öka djurskyddet

Disclaimer: en del av de här motionerna gillar jag, andra inte. Vi får se vilka som står sig när klubban har fallit.

65 procent – gränsen mellan välfärdsstat och barbari?

Socialdemokraterna gör ett stort nummer av att alliansregeringen i sällsynta fall sänker ersättningen på a-kassan till 65%. De glömmer att de själva rutinmässigt dömt folk till samma 65%-ersättning, under betydligt värre former. Titta på min lilla jämförelse och döm själv:

Ditt regeringsunderlag	s+v+mp (1994–2006)	m+c+fp+kd (2006–)
Varför arbetslösa får 65% ersättning	Förtidspensionering (orimligt många i förhållande till folkhälsan)	A-kassa efter arbetslöshet under 300 ersättningsdagar utan tillstånd till ny a-kasseperiod
Regeringens syfte	Dölja arbetslösheten för att i förlängningen kunna sitta kvar vid makten ett tag till	Minska arbetslösheten för att skapa tillväxt och i förlängningen kunna öka allas välfärd
Hur många drabbas	Cirka 350 000 (1)	Saknar källa
Tid man drabbas	Livet ut	Begränsad period i livet
Möjlighet att påverka sin situation	Ingen	Man får delta i jobb- och utvecklingsgarantin med en gång

Alltså: med de nya reglerna minskar den genomsnittliga ersättningsgraden totalt sett från 79 till 76 procent, enligt finansdepartementet. Och det är inte de fattigaste som står för minskningen, utan det är främst de som får ersättning över 90 procent som blir färre. Därmed har gränsen överskridits mellan trygg välfärdsstat och kallhamrat barbari, menar vänstern. Jojo. Samtidigt dör 40 000 barn i världen av svält.

---

1) ”År 1970 var bara 3,3 % av den arbetsföra befolkningen förtidspensionerade. År 2005 var denna siffra uppe i 9 %. (...) Trots den uppenbara minskningen vi ser i mortalitetsstatistiken så kan det ökade antalet förtidspensioneringar och sjukskrivningar te sig märkligt.” (Källa)

– Sånt här är förstås hart när omöjligt att mäta exakt – om det gick, så skulle det föregående regeringen inte kunnat komma undan med det. Men om vi säger att 1970-nivån representerade en rimlig mängd förtidspensioneringar, så var alltså 5,7 procentenheter 2005 tveksamma (9,0-3,3=5,7). Om man jämför med maj 2006 (555 000 förtidpensionerade) så motsvarar det 5,7/9,0*555 000 = 351 500.

Även om det är jättetrubbigt mätt och bara kan tolkas som en allmän fingervisning, så pekar det på ohyggliga mängder människor i utanförskap, enbart för att frisera statistiken åt vänstern. Cyniskt.

Sen har vi ju ideologin också

Ang. föregående inlägg: man kan ju även fråga sig varför skogsägare ska komma springande till pappa staten och kräva pengar för att stormen Per förstört deras skog. Det är väl inte statens fel att det stormade? ”Per” är väl inte en anställd på jordbruksdepartementet?

Och skogen är ju skogsägarnas privata egendom. Det är ingen hemlighet att det stormar då och då. Är man så rädd om värdeförlusten, får man väl teckna en privat försäkring.

Förhoppningsvis är det det många har gjort, eftersom det inte inkommit några ersättningskrav ännu i år.

Vem uppfann vi bidragen för? Andra eller oss själva?

Hilmansson sätter i perspektiv:

Läste i tidningen om en tjej som hade chans på ett jobb om hon bara gick en utbildning som kostade några tusen. Hon räknade med att samhället skulle ge henne denna chans! Och tidningen gör en stor grej av detta! Medan andra ungdomar lånar hundratusentals kronor för att få det jobb de vill ha.

Jag undrar själv ofta varför det ska vara en självklarhet för friska, vuxna människor att få bidrag från staten för än det ena, än det andra. Människan skapade staten för att ge ett skyddsnät åt samhällets allra mest utsatta, men det har snarare blivit regel än undantag att vanligt folk lever helt eller delvis på diverse bidrag.

Bidrag är inte till för alla, det är till för de fattigaste, de sjukaste, de svagaste. Vi andra har inte i den pengasäcken att göra! Att alla känner att de har rätt att doppa fingrarna i syltburken, är snarare ett tecken på att vi betalar orimligt mycket i skatt. Om det mesta av pengarna ändå ska gå tillbaka till oss själva, varför kan vi inte få behålla det mesta till att börja med?

Ett högt skattetryck suddar ut det solidariska i våra själar och öppnar istället för en roffarmentalitet där var och en anser sig ha rätt till allt.

Vinkling

Drevet rasar just nu mot att finansminister Anders Borg (m) vill ”straffa arbetslösa med böter”. Sossar, skvallerpress och Sveriges Radio verkar rörande ense om att den nya regeringen driver igenom kalla och omänskliga förändringar som slår mot det svagaste.

Intressant vinkling, när fakta säger att det är precis tvärtom! Regeringens förslag innebär ju en kraftig mildring av straffet jämfört med den gamla (s)-regeringens politik. Om sossarna tycker att dessa regler är så hemska, varför klagade de inte när de själva satt i regering och drev en mycket hårdare politik mot arbetslösa?

Hyckleri på hög nivå, känns det som. Och ivrigt påhejat av statligt finansierade journalister.

Uppdatering: Även gamla ministrar (Lena Hallengren) låtsas ovetande om vad de egentligen har drivit för politik (insändare Östra Småland 18 nov), så påståendet är inte bara något som okunniga gräsrötter slänger sig med. Lite läskigt faktiskt, att den intellektuella hederligheten inte är större hos våra högsta f d makthavare.

Tar från de fattiga, ger till de rika

Hycklarpartiet (s) fortsätter att beskatta de fattiga för att gynna de rika. Med höjt tak i a-kassan ska de mest högavlönade få mer pengar för att inte arbeta.

Jag har inget emot att andra tjänar mer än jag. Men då ska dom banne mig ha gjort sig förtjänta av det. När inkomsten inte längre är knuten till en arbetsinsats, ska inte samhället slänga skattepengar på att upprätthålla inkomstskillnader. Eller klassklyftor, om uttrycket tillåts. Men så blir det, om (s) får behålla makten.

Men vart ska pengarna komma ifrån, om ingen jobbar? Tänk om sossarna en enda gång kunde göra det lättare att anställa, att göra rätt för sig, istället för att göra det lättare att leva på andra. Då skulle vi få mer välfärd till alla.

Äh. Det enda raka är att byta regering.