Johannes Forssberg är en sällsynt oseriös ledarskribent

Nåja, det är kanske att ta i lite. Men man får ju lust att svara så när herr Forssberg hävt ur sig en generalisering som Timbro är en sällsynt oseriös tankesmedja. Detta baserar Forssberg på att en (1) Timbro-rapport har dragit slutsatser utifrån ett, det ska erkännas, rätt så tunnt statistiskt underlag.

Men det är som sagt en enda rapport. Timbro häver ur sig rapporter hela tiden, i mitt tycke med genomgående hög kvalitet. T ex senast Mattias Svenssons Alkoholen - En lyckad svensk liberalisering som får diverse etablissemangs-tyckare att tyst gnissla tänder - för att de hatar vad Svensson kommit fram till, men inte kan hitta några fel.

Det är kanske den rapporten Forssberg egentligen önskar att han kunde såga. Men att dra en hel tankesmedja över en kam bara för att en enda rapportförfattare tycks ha slarvat är inte särskilt seriöst, det heller. Särskilt inte när Forssbergs poäng handlar just om att man inte ska dra slutsater utifrån ett litet statistiskt urval!

PS. Om någon vill göra en mer kvantitativ studie över kvaliteten på ledartexter från Forssberg så är det fritt fram! ;)

Anhöriginvandring ganska ovanligt, egentligen

Migrationsverket har räknat på det här med ensamkommande flyktingbarn. Det visar sig att bara 1 av 10 som kommer hit sedan tar hit några släktingar eller andra anhöriga enligt regeln om anknytning.

Den här  ”anhöriginvandringen” brukar annars vara Det Stora Problemet som Sverigedemokraterna tar upp varje gång vi ska ta emot några barn i en kommun. De får det att låta som om barnen egentligen kommer hit på uppdrag av föräldrarna för att de sedan ska kunna använda lagen som kryphål och importera hela tjocka släkten, som alla målmedvetet ska springa till försäkringskassan och kräva att få leva på bidrag hela bunten.

Men i själva verket är det alltså mycket ovanligt att några släktingar kommer hit i efterhand. 1 av 10 som får hit någon anhörig över huvud taget ger inte stöd för några konspirationsteorier om att detta är något som cyniskt sätts i system för att leva på andra. Eller ”oansvarig massinvandring”, som Jimmie Åkesson (SD) formulerar det i varannan mening.

Det är inte första gången som Sverigedemokraternas argument visar sig vara byggda på tomma fördomar. Och för mig som omfamnar fördelarna med fri rörlighet spelar det egentligen ingen roll om det är 1 av 10 eller 9 av 10 barn som t ex får återförenas med sina föräldrar i Sverige. Men likväl är det bra att lägga på minnet att även om man accepterar SD:s problemformulering, så har de fel i sak.

Nej till etnisk (s)ortering av skolbarn!

Socialdemokraterna vill lägga sig i skolbarns etnicitet för att minska segregering. Förutom de uppenbart läskiga vibbar detta ger, så är det omöjligt att förverkliga utan att avskaffa eller åtminstone kraftigt inskränka det fria skolvalet, som är ett betydligt bättre verktyg för att bryta segregering. Om detta skriver jag i Barometern idag:

Hur ska Socialdemokraterna omsätta etnisk heterogenitet i praktiken, utan att först börja registrera barns etnicitet, och sedan bussa elever fram och tillbaka mellan bostadsområden där exempelvis ”arabkvoten” eller ”svennekvoten” inte är uppnådd. Bland de barn som ofrivilligt skulle skickas runt bland skolorna är det många vars föräldrar flydde till Sverige på 1990-talet för att just fly ifrån den etniska sortering som inleddes i bland annat forna Jugoslavien.

(...)

Sedan mina liberala föregångare införde det fria skolvalet i Sverige, har varje elev nu möjlighet att bryta sin segregation och skapa spontant blandade skolklasser baserat på frivillighet, inte socialistiskt tvång. Utmaningen ligger i att få alla familjer att bli medvetna om och ta tillvara sina rättigheter och möjligheter, och det är något som vi i FP i Kalmar jobbar särskilt med.

Läs hela!

Miljöpartiet krymper sig själva?

Miljöpartiet i Kalmar vill ha en medlemsomröstning där syftet, enligt Barometerns tolkning (ej online), är att byta ut Jonas Löhnn som idag är ersättare för Anna Thore (MP) i kommunstyrelsen.

Jag undrar om de har tänkt igenom det här. Så vitt jag vet så är MP:s nuvarande platser i kommunstyrelsen resultatet av den nu spruckna valsamverkan med socialdemokraterna. När personerna väl är valda kan de inte bli avsatta, vilket är varför Johan Persson (S) inte redan har petat båda.

Men MP har alltså inte längre privilegiet att de kan byta platser inom partiet som de vill. Vid avsägelse så ska kommunfullmäktiges valberedning, inte partiet, föreslå en ny ledamot, och då gäller inte längre några gamla överenskommelser med S. Så fort som en Miljöpartist lämnar en stol kommer en socialdemorat att sätta sig på den istället.

Miljöpartiets val står alltså inte mellan att företrädas av Löhnn eller någon annan miljöpartist, utan valet står mellan att företrädas av Löhnn eller inte företrädas alls.

Sakpolitiskt tycker jag att det är tråkigt att partiet har den här striden. Jonas Löhnn är reko och pålitlig. I likhet med min kollega Anna-Britt Wejdsten (FP) har han stått upp för lag, rätt och demokrati i KSRR-affären, vilket obehagat Johan Persson. Under det dryga år jag har suttit mittemot Löhnn i kommunstyrelsen har jag inte tyckt att han varit någon spjuver, direkt. Synd om han petas från det uppdraget. Än mer synd (för Miljöpartiet) om han petas av sina egna.

FP: Lagstifta bort kvacksalvare inom psykvården

Anna Starbrink (FP) och Barbro Westerholm (FP) skriver idag klokt i Aftonbladet om alternativ medicin:

Läkare som rekommenderar homeopati eller bedriver healing på sin fritid har på senare tid fått grönt ljus i domstol – trots att läkarlegitimationens trovärdighet är lockbetet i marknadsföringen. Några dagars ”utbildning” sägs göra en ”diplomerad sorgterapeut” redo att möta människor i en livskris. Allt detta visar att det är dags att med kraft utmana den alternativmedicinska miljardindustrin.

Jag är glad över detta initiativ, och hoppas att regeringen lyssnar. Att tjäna pengar på att lura svaga och utsatta människor med falska löften om tillfrisknande är avskyvärt.

Om jag ska ha någon invändning så är det att man nog borde nyansera debattartikelns slutkläm "Gör ett tillägg i patientsäkerhetslagen så att bara den som har ett av sjukvårdens legitimationsyrken får ge vård och behandling till personer med psykisk sjukdom." Jag är tveksam till att förbjuda rakt av, men tycker att det kanske borde räcka med att se till att inga skattepengar går till olegitimerade behandlare. Jag vill nämligen alltid hålla dörren öppen för risken att det offentliga av olika anledningar kan förneka (och i så fall även förbjuda) behandlingar som faktiskt funkar. Då ska det finnas en säkerhetsventil att det i alla fall är tillåtet, om än inte skattesubventionerat.

Äntligen en ändamålsenlig särskola!

Till år 2015 ska det byggas en anpassad särskola i Falkenbergsskolan. Behovet av samlade, ordentliga lokaler för särskolan är något som vi politiker i Barn- och ungdomsnämnden har diskuterat med tjänstemännen i flera månader. Det här behövs verkligen.

Detta är elever som har särskilda behov och ofta är mycket känsliga för förändringar. Ändå har de och deras lärare i flera år fått hoppa mellan olika mer eller mindre lyckade lokallösningar, och ligger idag utspridda på flera platser. När nämnden tvingade särskolan att flytta från Lindö till Vasa skolområde år 2007 så tog jag kraftigt strid mot flytten.

På Vasaskolan är det trångbott nog som det är. Jag var där med några allianskollegor härom veckan och besökte särskolans nuvarande lokaler. Lärarna har varit mycket kreativa med det lilla de har att jobba med, och övriga Vasaskolan har varit mycket tillmötesgående, men det är uppenbart att lokalerna inte är byggda för barn med särskilda behov, särskilt inte rullstolsburna. Att justera lokalerna lite varje gång det kommer ett barn med ett nytt behov är inte ekonomiskt och kan aldrig ersätta lokaler som byggts för tillgänglighet från början.

På Falkenbergsskolan finns det utrymme att bygga, och eftersom vi samtidigt bygger en ny idrottshall där så ska även den kunna byggas extra anpassat för all elevers behov. Barn i rullstol måste också kunna komma in och duscha efter idrotten, till exempel.

Förutom det uppenbara behovet av samverkan med idrottshallsbygget och övriga skolan, så vill jag särskilt bevaka att barnen får tillgång till fritidsgård efter skoltid. Särskoleelever har mycket små möjligheter att träffa sina kompisar på fritiden, vilket går ut över deras upplevda hälsa. Fritidsgården på Vasa har varit deras kanske enda sociala mötespunkt utanför skolan, men sedan kommunen centraliserat fritidsgårdsverksamheten till Monte Cavallo så stänger Vasas fritidsgård redan klockan 14:00 om dagarna.

Gör fler unga anställningsbara!

Jag har idag lämnat in följande interpellation till Bertil Dahl (V), personaldelegationens ordförande. Frågorna kommer att debatteras på kommunfullmäktige på måndag. Välkomna att lyssna!

Unga måste få komma ut i arbetslivet fortare, och vi har flera branscher där vi behöver, eller snart kommer att behöva, mer arbetskraft när många äldre går i pension. Folkpartiet Liberalerna i Kalmar har i februari motionerat om att införa särskilda ungdomsavtal för personer under 25 år. Ungdomsavtalen är tänkta att ta hänsyn till ungas särskilda situation, ge dem möjlighet att få värdefull erfarenhet och handledning och en fot in på arbetsmarknaden.

Som förebild finns det avtal som IF Metall har tecknat om yrkesintroduktion. Enligt IF Metalls uppgörelse med arbetsgivarna riktar sig ungdomsavtalen till personer som är under 25 år och inte har yrkeserfarenhet. Lönen ska vara minst 75 procent av lägstalönerna i riksavtalen. Anställningen ska innehålla handledning och utbildning och vara högst ett år med möjlighet till förlängning. Det måste också finnas en lokal uppgörelse mellan fack och arbetsgivare. Efter ett år krävs ett nytt godkännande av det lokala facket för att förlängning ska kunna ske. Målet med avtalet är att göra det lättare för ungdomar att få jobb inom industrin och trygga personalförsörjningen när många äldre går i pension.

I årets avtalsrörelse har Handels i mitten av april träffat liknande avtal för ungdomar upp till 20 år. I slutet av samma månad träffades ett avtal mellan Kommunal och SKL angående ungdomsavtal (introduktionsanställningar). Avtalen är till för unga utan tidigare arbetslivserfarenhet. Härnäst står Hotell och Restaurang inför nya avtal och även där har krav på den här typen av avtal väckts.

Med anledning av detta undrar jag:

• När avtal nu finns, kommer du som personaldelegations ordförande att verka för att kommunen som arbetsgivare tillhandahåller introduktionsanställningar för Kalmars unga?
• I egenskap av personaldelegationens ordförande och representant för Kalmar kommun som arbetsgivare: ser du några fördelar med denna typ av avtal?

Onda Carema och Fattiga Frida: nyhetsankor?

Det är intressant att se hur nyheter som hamnar på allas läppar kan visa sig vara helt felaktiga, eller åtminstone kraftigt missvisande. Två anti-avslöjanden som kommit denna vecka:

• Carema har fått personifiera vanvård sedan DN:s avslöjande om boendet Koppargården i fjol. Men Dagens Samhälle har nu gått till botten med historien och kommit fram till att DN vilseledde allmänheten. DN hade i stort byggt sitt avslöjande på utsagor från en jävig läkare, och detta användes sedan som ett slagträ mot all privat driven vård. Men i själva verket var det under kommunal regi som Koppargården hade förfallit i vanvård. Carema hade tagit över och börjat göra det bättre, när nyhetsdrevet slog till och kastade ut dem. Och den nu ökända "blöjvägningen" var ett totalt missförstånd.
• På självaste 1 maj sände P1 en dyster historia om hur fattiga Frida inte får någon hjälp av samhället. Men efter ett Aftonbladet-chatt kommer det fram att Frida var kanske inte så fattig egentligen, vilket kan förklara varför hon inte beviljats ekonomiskt bistånd. Däremot var hon gammal arbetskamrat med journalisten som gjort reportaget.

Sista ordet är säkert inte sagt i någon av de här historierna, men det talar inte gott för trovärdigheten för några av våra största nyhetsmedia.

V: "Slå sönder Annie Lööf så får ni godis, ungar!"

Vänsterpartiet i Malmö visar med all tydlighet att de inte står för rumsrena värderingar. Som första maj-firande gav de små barn basebollträn och bjöd in dem att slå sönder piñatas föreställande några borgerliga ministrar. [2]

Det är inte första gången sånt här händer. I valrörelsen 2006 så var det Socialdemokraternas ungdomsförbund som tillsammans med moderorganisationen LO gav ungdomar på Hultsfredsfestivalen hammare för att sätta spikar i ansiktet på de borgerliga partiledarna. (Några veckor senare delade samma organisationer ut serietidningar där Fredrik Reinfeldt ”blev stolt och kåt” om man mördade småbarn åt honom, för övrigt.)

De här skamgreppen, som gång på gång kommer från vänsterhåll, angriper inte sakpolitik. De angriper andra människors fysiska person. De uppmuntrar barn och ungdomar att begå dödligt våld mot namngivna människor. Att de lindar in det i en festlig stämning och belönar dåden med godis gör det inte mindre avskyvärt.

Jag är en person med en god släng humor, och jag uppskattar alltid god satir. Men plumpa uppmaningar till våld mot namngivna personer, oavsett vilka, finner jag inte ett dugg roligt.

Filmtips idag: Temple Grandin

Om du tar det lugnt i eftermiddag, missa inte Temple Grandin på SVT2 kl 16:15. En fantastisk film baserad på en autistisk kvinna som förvandlar sin utvecklingsstörning till en tillgång och skapar en mer human djurindustri. Det finns potential inom alla, glöm inte det!

Den här filmen kan vara viktig för

• barn med autism och deras föräldrar, för att synliggöra för samhället vilken potential som bor inom alla
• lärare som arbetar med autistiska elever, för att få bekräftat hur mycket goda lärare betydde för Grandins utveckling
• alla som behöver lära sig mer om att människor är olika, men fortfarande kan fungera alldeles utmärkt i samhället, om de bara får göra det på ”sitt” sätt!

Den typ av ”högfungerande autism” som Grandin har, är en av målgrupperna för en särskild friskola som slår upp dörrarna i Kalmar i höst – Solhagaskolan. Grupper för autistiska barn finns även på de flesta vanliga skolorna i Kalmar.

Den 21 maj har jag blivit inbjuden till en eftermiddag i Kalmarsalen då jag ska lyssna på föreläsningen ”Så hjälper vi barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att få en fungerande vardag/skolgång”. Hoppas lära mig ännu mer där!

Fritidsgårdar och skola måste samverka mer!

Det har skrivits mycket om fritidsgårdar i Kalmar på sistone. Verksamheten i centrala Kalmar har centraliserats till villan Monte Cavallo, men den har nu dömts ut som lokal. Centraliseringen har tyvärr lett till att avståndet mellan fritidsgårdarna och skolorna har ökat för barnen.

Jag och några allianskolleger var förra veckan och besökte särskolan vid Vasaskolan. Där finns ju fritidsgården Lyckhem, som hamnat i kläm mer än en gång pga bristande kommunikation mellan bl a de röda ordförandena i Barn- och ungdomsnämnden (som ansvarar för skolan och fritidshemmen) och Kultur- och fritidsnämnden (som ansvarar för fritidsgårdarna). Sedan centraliseringen så har Lyckhem inte kvällsöppet längre, och detta går ut över särskoleeleverna. Fritidsgården är numera bara öppen till kl 14:00 som mest.

Jag var på en mycket bra föreläsning i höstas där fritidsforskaren Ulf Blomdahl hade undersökt särskolebarnens fritidsvanor. Han kom fram till att Kalmars särskoleelever sällan träffar någon kompis efter skoltid. De VILL träffas – mycket! – men de gör det inte. Deras kompisar är ju nästan uteslutande andra särskoleelever, och de bor ju ofta utspritt i kommunen, och måste skjutsas av föräldrarna en och en, så det är ett stort projekt att föra ihop dem.

Här har fritidsgården Lyckhem spelat en så stor roll, och varit kanske den enda sociala kontakten barnen haft med jämnåriga på sin fritid. Barnen finns ju samlade där efter skoldagen, så det har varit en naturlig mötesplats.

Särskoleelever har ofta ett sämre allmänhälsotillstånd än andra, men Blomdahl menade att elever som får träffa kompisar mer än 1 gång / vecka upplever sin hälsa som mycket bättre. Lyckhem är därför en extra viktig fritidsgård, tycker jag, för den är det enda de har.

Vi i Folkpartiet liberalerna har lagt förslag om att få en tätare samverkan mellan skola och fritidsgårdar, genom att utreda möjligheterna att organisera fritidsgårdarna under Barn- och Ungdomsförvaltningen istället för Kultur- och Fritidsförvaltningen. Denna modell tillämpas redan i Södermöre kommundelsnämnd med goda resultat. Vi hoppas kunna se mer till barnen i ett heldagsperspektiv på detta sätt, men tyvärr verkar den politiska majoriteten i Kalmar inte vara redo för detta.

Vår motion kommer att behandlas i kommunstyrelsen på onsdag. Sammanträdet är öppet för allmänheten, kom gärna och lyssna.

Betyget inte enda vägen till högre utbildning

I Barometern svarar jag idag en elev från min gamla skola Lars Kaggskolan, som har skrivit om problem med jämförelser när det nya betygssystemet ska ersätta det gamla. Jag publicerar det här också, för jag upplever att många, även politiker, tycks vara okunniga om att betygen är långt ifrån det enda sättet att komma in på högskola eller universitet nuförtiden. Det är viktigt att våra unga får veta detta, annars kan de gå miste om sin chans att söka till högre utbildning!

---

Precis som du skriver så var en reform av betygssystemet nödvändig. Det gamla G-VG-MVG blev för trubbigt med bara tre steg och alltför mycket tolkningsutrymme kring kriterierna för varje steg. Med de nya systemet A till E införs flera steg, Skolverket har tagit fram mycket stödmaterial till lärare om hur betyg ska sättas, och lärarutbildningen utbildar numera alla lärare i betygsättandets svåra konst.

När man byter från ett system till ett annat uppstår tyvärr alltid problem med jämförelser i en övergångsperiod. Jag märkte samma sak när jag var en av de första årskullarna som fick betyg enligt G-VG-MVG. I det nya systemet är bl a kraven för betyget A högre än det var för MVG. Målsättningen har varit att hitta en betygsskala som är jämförbar med andra länders, vilket behövs allt oftare i globaliseringens tid.

Men samtidigt har högskolor och universitet fått verktyg för att hantera skillnaderna. Regeringen har givit lärosätena större frihet i hur de antar sina studenter. En tredjedel av de sökande ska antas utifrån gymnasiebetygen. En tredjedel ska antas utifrån poängen på högskoleprovet. Sista tredjedelen kan vara en kombination av dessa, eller så kan lärosätet sätta upp egna kriterier, t ex särskilda antagningsprov eller -intervjuer för vissa utbildningar.

Goda slutbetyg är alltid bra, men det finns alltså fler vägar att komma in på en utbildning om betygen inte räcker till.

Björn Brändewall (FP) 

Vice ordförande Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar

Lovskolan är ett kommunalt ansvar - vi är redo!

Idag skriver jag och mina allianskollegor i Barometern om satsningen på lovskolan som vi vill förstärka. Som ett svar på Jonas Hellbergs replik.

Vi bör nog aldrig bjuda Jonas Hellberg (S) på en gratis lunch. För om vi gör det, kommer han att ägna alla efterkommande dagar åt att klaga på att han inte får ett gratismål till, och ett till. Det är nämligen precis så som Hellberg har betett sig kring stödet för lovskola/sommarskola.
(...)
Här har vi från alliansen ett konkret förslag för att säkra lovskolan: förstärk satsningen med 100 000 kr så att vi kan möta behovet! (...) För många barn kan det betyda skillnaden mellan att komma in på gymnasiet eller att gå ut i arbetslöshet.

Läs hela!

Jag har även skrivit mer om satsningen tidigare.

Regeringssatsningar i Kalmars skolor

Medan vår nämndsordförande Jonas Hellberg (S) bedriver korståg mot regeringen över ett avvecklat statsbidrag på knappt 90 000 kronor, bjuder samma regering på ett miljonregn över Kalmar i form av övriga statsbidrag för skola. Bara de senaste veckorna har Kalmar kommun blivit beviljad:

• 1 156 500 kr i statsbidrag för att stärka arbetet med läsa, skriva och räkna, främst riktat till de yngre årskurserna. Det är viktigt att lära sig grunderna tidigt, annars kan man inte hänga med i den övriga undervisningen!
• 1 380 000 kr i statsbidrag för skapande skola, för att få mer kulturverksamhet i skolan. Det kan röra sig om t ex museibesök, konsthantverk eller besök från Byteatern eller annan scenkonst. Det är bra att alla elever får tillgång till ett antal kulturupplevelser under sin uppväxt, oavsett vilka hemförhållanden man kommer ifrån. Och allra bäst är det om man själv får vara med och skapa kultur!

Och utöver detta så utgår löpande statsbidrag för Lärarlyftet II och Matematiklyftet, så att våra lärare kan vidareutbilda sig och bli ännu bättre.

Imorgon ska jag besöka Lindöskolan och se frukterna av ett annat statsbidrag - Matematiksatsningen, som Kalmar kommun fick 833 000 kr för år 2011. Jag ska få ta del av de workshops i ”skolgårdsmatematik” som eleverna kommer att arbeta i. Matematik kan även läras utomhus! (Hoppas bara att det blir bättre väder än idag.)

Jag är extra nyfiken på att se hur deras arbete med statistik och sannolikhet fallit ut, för det tycker jag är extra viktiga färdigheter i vårt moderna samhälle. Datorerna vi omger oss med kan lösa många matematikuppgifter åt oss, men förmågan att intuitivt och kritiskt granska statistik och bedöma sannolikhet/risker måste vi kunna göra själva för att fatta goda livsval!

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

Foto: © UNICEF/Asselin

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.

Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

Kalmar(S) dåliga inflytande på Nybro

I höstas inledde Socialdemokraterna i Kalmar ett samarbete med Moderaterna och Centern i "tillväxtfrågor". Kort därefter föreslog S, M och C i arvodeskommittén kraftigt höjda politikerarvoden, främst för Johan Persson (S) och Malin Petersson (M) på 79 848 resp 92 000 kr per år.

I februari inledde Socialdemokraterna i Nybro ett samarbete med Moderaterna. Nu föreslås kraftigt höjda politikerarvoden i Nybro, främst för Markus Lund (S) och Peter Lilja (M) på 76 000 respektive 35 580 kr per år.

Nybro kommun tar efter Kalmars dåliga exempel. I båda fallen ökar man kostnaderna när kommunen i övrigt behöver spara. Enda skillnaden är väl att Nybro inte är lika uppenbara med avsändaren. Nu sägs det vara "ett tjänstemannaförslag" att höja arvodena.

Man frågar sig ju vad som varit den verkliga drivkraften bakom dessa S-inviter.

I Folkpartiet liberalerna i Kalmar anser vi fortfarande att politikernas löneutveckling borde följa genomsnittet för de kommunanställda, inte riksdaglönerna. Då har politikerna ett naturligt incitament att arbeta för högre löner för våra lärare, vårdare och alla andra anställda.

Möjligheten att yttra sig över sitt medborgarförslag

Jag har idag lämnat in denna motion till Kalmar kommunfullmäktige:

När ett medborgarförslag behandlas av Kalmar kommunfullmäktige bereds förslagsställaren möjlighet att ställa sig i talarstolen och inför fullmäktigeledamöterna tala för sitt förslag och kommentera det föreslagna svaret på det. Men det är bara en handfull gånger under dessa år som förslagsställaren har funnits på plats och kunnat göra detta.

Förslagsställarens synpunkter kan vara ett värdefullt komplement för fullmäktige när vi fattar beslut. Men vet kommuninvånarna om att de har denna möjlighet? Kommunens webbsida om medborgarförslag informerar inte om detta. En rundringning som jag gjort till några av de senaste förslagsställarna visar att ingen vetat om att de hade denna möjlighet. Den enda informationen om att ens medborgarförslag ska behandlas tycks vara dagordningen till kommunfullmäktiges sammanträde som annonseras i lokaltidningarna.

Vi bör inte förvänta oss att förslagsställare är lika insatta som vi förtroendevalda i kommunens rutiner för kallelser, hur man följer ärenden med mera. En förslagsställare har dock visat ett intresse för det demokratiska arbetet i kommunen, och bör därför ges en personlig inbjudan att deltaga och påverka behandlingen av sitt medborgarförslag.

Därför yrkar jag att kommunfullmäktige ska besluta:

• att förslagsställare ska kontaktas, i samband med att kallelse till kommunfullmäktige går ut, med information om tid och plats då deras medborgarförslag kommer att behandlas. De ska även informeras om möjligheten att yttra sig på plats.
• att i övrigt se över kommunens information om medborgarförslag på t ex hemsidan så att möjligheten att yttra sig på plats framgår bättre.

Björn Brändewall (FP)

Myter i skoldebatten avlivas

Östra Småland rapporterar idag (ej online) om hur föreläsaren Per Måhl från Skolinspektionen avlivar myter om friskolor, betygssättning med mera. Jag gillar när myter av alla de slag avlivas!

• Bland annat är det en myt att kommunala skolor och fristående skolor skulle sätta betyg olika generöst. I själv verket varierar det från skola till skola. Jag minns härom året hur en Kalmarskola satte uppenbart för höga betyg, men det var en kommunal skola, och det kom vi tillrätta med.
  
  
• Det är även en myt att fristående skolor inte skulle ge stöd till elever som har det svårt i ämnena. Och det borde väl vara självklart, att lärare och rektorer har sökt sig till sina yrken för att de bryr sig om barnens utveckling och bryr sig extra mycket om de som behöver dem mest.

”Det vimlar av myter i skoldebatten” säger Per Måhl. Detta är egentligen inga nyheter på forskningsfronten, men det är bra att det ges klarhet i dessa frågor, då myterna sprids med iver framförallt av oseriösa politiker på vänsterkanten.

Det viktigaste är inte vem som äger en skola, det viktiga är att skolan har duktiga pedagoger och en bra ledning. Skolor som inte har detta väljs bort och försvinner tids nog.

Klargörande samtal om klyftor och segregation i Kalmar

Idag är det en mycket bra artikel i Barometern (ej online) där undertecknad tillsammans med Kajsa Hedin (M) och kommunalråden Johan Persson (S) och Anette Lingmerth (S) diskuterar kommunens välfärdsbokslut, som kartlägger invånarnas hälsa, inkomstfördelning m m. Det var bra att ha det samtalet, dels för att vi fick erkännandet från (S) att integrationen inte har fungerat, men det var även fokuserande för mig själv att sammanfatta vad jag vill göra för att förbättra i Kalmar.

Kommunen erbjuder äntligen språkpraktik för SFI-studenter, efter att vi i Folkpartiet liberalerna tjatat om det i jag-vet-inte-hur-många år. Nyanlända människor måste snabbt få kontakt med arbetslivet, och det är även så man lättast lär sig språket. Jobb och språkkunskaper är är avgörande för delaktighet i samhället.

Den geografiska segregeringen måste brytas tidigt, så att barn kan växa upp och se mer än bara sitt eget bostadsområde. Ett aktivt skolval, som jag uppmuntrat på olika sätt, gör det möjligt för familjer och elever att välja den skola som passar bäst, var som helst inom kommunen (ibland rentav utanför), och det ger även mer blandade klasser.

Man ska samtidigt inte glömma att det finns klyftor i Kalmar som inte syns vid den geografiska kartläggning som Barometern-artiklarna fokuserat på. Jag pratar om HBT-personer och människor med funktionsnedsättning, som finns överallt men som som grupper har mycket sämre hälsosituation än andra.

Johan Persson avslutade med vänsterkängan att det bara "skulle kosta ett jobbskatteavdrag att avskaffa barnfattigdomen", men det är en plattityd som helt saknar verklighetsförankring. Det känns inte ansvarigt att som kommunalråd förespegla fattiga familjer att en S-regering skulle kunna lösa deras situation med ett alexanderhuggg. Om det vore så enkelt att avskaffa barnfattigdomen, varför har inte socialdemokraterna gjort det en enda gång under sina drygt 80 år vid regeringsmakten?

Nåväl. Nu bär det av till Möre hotell i Söderåkra, där Folkpartilänet ska ha årsmöte idag. Det kommer att bli strålande solsken, för det blir det alltid när vi folkpartister sätter av en hel vårlördag för att sitta inne i ett sammanträdesrum!

Allianspartierna satsar 100 000 kr extra på sommarskola

Pressmeddelande 2012-04-10

Folkpartiet liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i Kalmar är överens om att satsa 100 000 kr extra för att förstärka kommunens satsning på sommarskola/lovskola.

- En satsning på lovskola är välinvesterade pengar som gör stor skillnad för både samhället och för den enskilde. Det är en riktad insats som når de elever som kanske har svårt att nå målen, men som har viljan att anstränga sig lite extra om de bara får chansen. Denna vilja ska vi ta till vara på och uppmuntra, säger Björn Brändewall (FP), vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden.

Sommarskolan i Kalmar har hittills varit beroende av statsbidrag. Alliansregeringen har satsat 200 miljoner kr sedan 2006 för att stimulera kommunerna att anordna sommarskolor. Eftersom de flesta kommuner nu har kommit igång med detta och rentav satsar egna pengar i det, har regeringen beslutat att avveckla bidraget.

Kalmar kommun erhöll 89 247 kronor i statsbidrag för sommarskola 2011. Detta motsvarar de utlovade 24 platserna i två veckor (64 800 kr) plus en "extrapeng" på 24 447 kronor då Kalmar kommun rekvirerade ett högre belopp och det fanns ett överskott när inte alla huvudmän rekvirerade enligt ansökan.

Samtidigt har Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar beslutat att satsa 200 000 kr för sommarskola 2012. Eftersom satsningen var avsedd att kombineras med statsbidrag, är allianspartierna nu överens om att förstärka satsningen med ytterligare 100 000 kr.

- Det är kommunen som ytterst är ansvarig för elevernas skolgång, och så har det egentligen varit hela tiden. Vi tackar regeringen för statsbidraget under de här åren, men är redo att som kommun ta vårt ansvar för sommarskolan fullt ut. Och det behöver inte vara begränsat till sommarlovet - tvärtom. Det kan vara mycket bättre med höstlovskola, eller påsklovskola, så att eleven hinner nå målen innan betygen sätts. Då kan sommaren få bli en tid för glädje och avkoppling, eller kanske det där första sommarjobbet, avslutar Björn Brändewall.