Betyget inte enda vägen till högre utbildning

I Barometern svarar jag idag en elev från min gamla skola Lars Kaggskolan, som har skrivit om problem med jämförelser när det nya betygssystemet ska ersätta det gamla. Jag publicerar det här också, för jag upplever att många, även politiker, tycks vara okunniga om att betygen är långt ifrån det enda sättet att komma in på högskola eller universitet nuförtiden. Det är viktigt att våra unga får veta detta, annars kan de gå miste om sin chans att söka till högre utbildning!

---

Precis som du skriver så var en reform av betygssystemet nödvändig. Det gamla G-VG-MVG blev för trubbigt med bara tre steg och alltför mycket tolkningsutrymme kring kriterierna för varje steg. Med de nya systemet A till E införs flera steg, Skolverket har tagit fram mycket stödmaterial till lärare om hur betyg ska sättas, och lärarutbildningen utbildar numera alla lärare i betygsättandets svåra konst.

När man byter från ett system till ett annat uppstår tyvärr alltid problem med jämförelser i en övergångsperiod. Jag märkte samma sak när jag var en av de första årskullarna som fick betyg enligt G-VG-MVG. I det nya systemet är bl a kraven för betyget A högre än det var för MVG. Målsättningen har varit att hitta en betygsskala som är jämförbar med andra länders, vilket behövs allt oftare i globaliseringens tid.

Men samtidigt har högskolor och universitet fått verktyg för att hantera skillnaderna. Regeringen har givit lärosätena större frihet i hur de antar sina studenter. En tredjedel av de sökande ska antas utifrån gymnasiebetygen. En tredjedel ska antas utifrån poängen på högskoleprovet. Sista tredjedelen kan vara en kombination av dessa, eller så kan lärosätet sätta upp egna kriterier, t ex särskilda antagningsprov eller -intervjuer för vissa utbildningar.

Goda slutbetyg är alltid bra, men det finns alltså fler vägar att komma in på en utbildning om betygen inte räcker till.

Björn Brändewall (FP) 

Vice ordförande Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar

Lovskolan är ett kommunalt ansvar - vi är redo!

Idag skriver jag och mina allianskollegor i Barometern om satsningen på lovskolan som vi vill förstärka. Som ett svar på Jonas Hellbergs replik.

Vi bör nog aldrig bjuda Jonas Hellberg (S) på en gratis lunch. För om vi gör det, kommer han att ägna alla efterkommande dagar åt att klaga på att han inte får ett gratismål till, och ett till. Det är nämligen precis så som Hellberg har betett sig kring stödet för lovskola/sommarskola.
(...)
Här har vi från alliansen ett konkret förslag för att säkra lovskolan: förstärk satsningen med 100 000 kr så att vi kan möta behovet! (...) För många barn kan det betyda skillnaden mellan att komma in på gymnasiet eller att gå ut i arbetslöshet.

Läs hela!

Jag har även skrivit mer om satsningen tidigare.

Regeringssatsningar i Kalmars skolor

Medan vår nämndsordförande Jonas Hellberg (S) bedriver korståg mot regeringen över ett avvecklat statsbidrag på knappt 90 000 kronor, bjuder samma regering på ett miljonregn över Kalmar i form av övriga statsbidrag för skola. Bara de senaste veckorna har Kalmar kommun blivit beviljad:

• 1 156 500 kr i statsbidrag för att stärka arbetet med läsa, skriva och räkna, främst riktat till de yngre årskurserna. Det är viktigt att lära sig grunderna tidigt, annars kan man inte hänga med i den övriga undervisningen!
• 1 380 000 kr i statsbidrag för skapande skola, för att få mer kulturverksamhet i skolan. Det kan röra sig om t ex museibesök, konsthantverk eller besök från Byteatern eller annan scenkonst. Det är bra att alla elever får tillgång till ett antal kulturupplevelser under sin uppväxt, oavsett vilka hemförhållanden man kommer ifrån. Och allra bäst är det om man själv får vara med och skapa kultur!

Och utöver detta så utgår löpande statsbidrag för Lärarlyftet II och Matematiklyftet, så att våra lärare kan vidareutbilda sig och bli ännu bättre.

Imorgon ska jag besöka Lindöskolan och se frukterna av ett annat statsbidrag - Matematiksatsningen, som Kalmar kommun fick 833 000 kr för år 2011. Jag ska få ta del av de workshops i ”skolgårdsmatematik” som eleverna kommer att arbeta i. Matematik kan även läras utomhus! (Hoppas bara att det blir bättre väder än idag.)

Jag är extra nyfiken på att se hur deras arbete med statistik och sannolikhet fallit ut, för det tycker jag är extra viktiga färdigheter i vårt moderna samhälle. Datorerna vi omger oss med kan lösa många matematikuppgifter åt oss, men förmågan att intuitivt och kritiskt granska statistik och bedöma sannolikhet/risker måste vi kunna göra själva för att fatta goda livsval!

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

Foto: © UNICEF/Asselin

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.

Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

Kalmar(S) dåliga inflytande på Nybro

I höstas inledde Socialdemokraterna i Kalmar ett samarbete med Moderaterna och Centern i "tillväxtfrågor". Kort därefter föreslog S, M och C i arvodeskommittén kraftigt höjda politikerarvoden, främst för Johan Persson (S) och Malin Petersson (M) på 79 848 resp 92 000 kr per år.

I februari inledde Socialdemokraterna i Nybro ett samarbete med Moderaterna. Nu föreslås kraftigt höjda politikerarvoden i Nybro, främst för Markus Lund (S) och Peter Lilja (M) på 76 000 respektive 35 580 kr per år.

Nybro kommun tar efter Kalmars dåliga exempel. I båda fallen ökar man kostnaderna när kommunen i övrigt behöver spara. Enda skillnaden är väl att Nybro inte är lika uppenbara med avsändaren. Nu sägs det vara "ett tjänstemannaförslag" att höja arvodena.

Man frågar sig ju vad som varit den verkliga drivkraften bakom dessa S-inviter.

I Folkpartiet liberalerna i Kalmar anser vi fortfarande att politikernas löneutveckling borde följa genomsnittet för de kommunanställda, inte riksdaglönerna. Då har politikerna ett naturligt incitament att arbeta för högre löner för våra lärare, vårdare och alla andra anställda.

Möjligheten att yttra sig över sitt medborgarförslag

Jag har idag lämnat in denna motion till Kalmar kommunfullmäktige:

När ett medborgarförslag behandlas av Kalmar kommunfullmäktige bereds förslagsställaren möjlighet att ställa sig i talarstolen och inför fullmäktigeledamöterna tala för sitt förslag och kommentera det föreslagna svaret på det. Men det är bara en handfull gånger under dessa år som förslagsställaren har funnits på plats och kunnat göra detta.

Förslagsställarens synpunkter kan vara ett värdefullt komplement för fullmäktige när vi fattar beslut. Men vet kommuninvånarna om att de har denna möjlighet? Kommunens webbsida om medborgarförslag informerar inte om detta. En rundringning som jag gjort till några av de senaste förslagsställarna visar att ingen vetat om att de hade denna möjlighet. Den enda informationen om att ens medborgarförslag ska behandlas tycks vara dagordningen till kommunfullmäktiges sammanträde som annonseras i lokaltidningarna.

Vi bör inte förvänta oss att förslagsställare är lika insatta som vi förtroendevalda i kommunens rutiner för kallelser, hur man följer ärenden med mera. En förslagsställare har dock visat ett intresse för det demokratiska arbetet i kommunen, och bör därför ges en personlig inbjudan att deltaga och påverka behandlingen av sitt medborgarförslag.

Därför yrkar jag att kommunfullmäktige ska besluta:

• att förslagsställare ska kontaktas, i samband med att kallelse till kommunfullmäktige går ut, med information om tid och plats då deras medborgarförslag kommer att behandlas. De ska även informeras om möjligheten att yttra sig på plats.
• att i övrigt se över kommunens information om medborgarförslag på t ex hemsidan så att möjligheten att yttra sig på plats framgår bättre.

Björn Brändewall (FP)

Myter i skoldebatten avlivas

Östra Småland rapporterar idag (ej online) om hur föreläsaren Per Måhl från Skolinspektionen avlivar myter om friskolor, betygssättning med mera. Jag gillar när myter av alla de slag avlivas!

• Bland annat är det en myt att kommunala skolor och fristående skolor skulle sätta betyg olika generöst. I själv verket varierar det från skola till skola. Jag minns härom året hur en Kalmarskola satte uppenbart för höga betyg, men det var en kommunal skola, och det kom vi tillrätta med.
  
  
• Det är även en myt att fristående skolor inte skulle ge stöd till elever som har det svårt i ämnena. Och det borde väl vara självklart, att lärare och rektorer har sökt sig till sina yrken för att de bryr sig om barnens utveckling och bryr sig extra mycket om de som behöver dem mest.

”Det vimlar av myter i skoldebatten” säger Per Måhl. Detta är egentligen inga nyheter på forskningsfronten, men det är bra att det ges klarhet i dessa frågor, då myterna sprids med iver framförallt av oseriösa politiker på vänsterkanten.

Det viktigaste är inte vem som äger en skola, det viktiga är att skolan har duktiga pedagoger och en bra ledning. Skolor som inte har detta väljs bort och försvinner tids nog.

Klargörande samtal om klyftor och segregation i Kalmar

Idag är det en mycket bra artikel i Barometern (ej online) där undertecknad tillsammans med Kajsa Hedin (M) och kommunalråden Johan Persson (S) och Anette Lingmerth (S) diskuterar kommunens välfärdsbokslut, som kartlägger invånarnas hälsa, inkomstfördelning m m. Det var bra att ha det samtalet, dels för att vi fick erkännandet från (S) att integrationen inte har fungerat, men det var även fokuserande för mig själv att sammanfatta vad jag vill göra för att förbättra i Kalmar.

Kommunen erbjuder äntligen språkpraktik för SFI-studenter, efter att vi i Folkpartiet liberalerna tjatat om det i jag-vet-inte-hur-många år. Nyanlända människor måste snabbt få kontakt med arbetslivet, och det är även så man lättast lär sig språket. Jobb och språkkunskaper är är avgörande för delaktighet i samhället.

Den geografiska segregeringen måste brytas tidigt, så att barn kan växa upp och se mer än bara sitt eget bostadsområde. Ett aktivt skolval, som jag uppmuntrat på olika sätt, gör det möjligt för familjer och elever att välja den skola som passar bäst, var som helst inom kommunen (ibland rentav utanför), och det ger även mer blandade klasser.

Man ska samtidigt inte glömma att det finns klyftor i Kalmar som inte syns vid den geografiska kartläggning som Barometern-artiklarna fokuserat på. Jag pratar om HBT-personer och människor med funktionsnedsättning, som finns överallt men som som grupper har mycket sämre hälsosituation än andra.

Johan Persson avslutade med vänsterkängan att det bara "skulle kosta ett jobbskatteavdrag att avskaffa barnfattigdomen", men det är en plattityd som helt saknar verklighetsförankring. Det känns inte ansvarigt att som kommunalråd förespegla fattiga familjer att en S-regering skulle kunna lösa deras situation med ett alexanderhuggg. Om det vore så enkelt att avskaffa barnfattigdomen, varför har inte socialdemokraterna gjort det en enda gång under sina drygt 80 år vid regeringsmakten?

Nåväl. Nu bär det av till Möre hotell i Söderåkra, där Folkpartilänet ska ha årsmöte idag. Det kommer att bli strålande solsken, för det blir det alltid när vi folkpartister sätter av en hel vårlördag för att sitta inne i ett sammanträdesrum!

Allianspartierna satsar 100 000 kr extra på sommarskola

Pressmeddelande 2012-04-10

Folkpartiet liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i Kalmar är överens om att satsa 100 000 kr extra för att förstärka kommunens satsning på sommarskola/lovskola.

- En satsning på lovskola är välinvesterade pengar som gör stor skillnad för både samhället och för den enskilde. Det är en riktad insats som når de elever som kanske har svårt att nå målen, men som har viljan att anstränga sig lite extra om de bara får chansen. Denna vilja ska vi ta till vara på och uppmuntra, säger Björn Brändewall (FP), vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden.

Sommarskolan i Kalmar har hittills varit beroende av statsbidrag. Alliansregeringen har satsat 200 miljoner kr sedan 2006 för att stimulera kommunerna att anordna sommarskolor. Eftersom de flesta kommuner nu har kommit igång med detta och rentav satsar egna pengar i det, har regeringen beslutat att avveckla bidraget.

Kalmar kommun erhöll 89 247 kronor i statsbidrag för sommarskola 2011. Detta motsvarar de utlovade 24 platserna i två veckor (64 800 kr) plus en "extrapeng" på 24 447 kronor då Kalmar kommun rekvirerade ett högre belopp och det fanns ett överskott när inte alla huvudmän rekvirerade enligt ansökan.

Samtidigt har Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar beslutat att satsa 200 000 kr för sommarskola 2012. Eftersom satsningen var avsedd att kombineras med statsbidrag, är allianspartierna nu överens om att förstärka satsningen med ytterligare 100 000 kr.

- Det är kommunen som ytterst är ansvarig för elevernas skolgång, och så har det egentligen varit hela tiden. Vi tackar regeringen för statsbidraget under de här åren, men är redo att som kommun ta vårt ansvar för sommarskolan fullt ut. Och det behöver inte vara begränsat till sommarlovet - tvärtom. Det kan vara mycket bättre med höstlovskola, eller påsklovskola, så att eleven hinner nå målen innan betygen sätts. Då kan sommaren få bli en tid för glädje och avkoppling, eller kanske det där första sommarjobbet, avslutar Björn Brändewall.

Ilska över de höjda politikerarvodena

Idag sammanträder kommunfullmäktige, och ett av de mer kontroversiella ämnena är det om att kraftigt höja arvodena för toppolitikerna, dvs de som i någon utsträckning har årsarvode. Jag kommer inte att delta i debatten eller beslutet pga jäv, eftersom jag till 30 % hör till denna skara, men jag kan ju skriva vad jag tycker här!

Folkpartiet liberalerna är nu det enda parti som håller fast vid att arvodena ska fortsätta att vara knutna till löneutvecklingen bland kommunens anställda. Jag tycker att det är ett sunt och anständigt incitament, att politiker måste verka för bättre löner för sin skolpersonal, omsorgspersonal och alla andra, innan de får lov att höja sina egna löner.

Men det är bara FP som vill ha kvar den kopplingen. Alla andra partier vill knyta arvodena till de saftiga riksdagsmanna-lönerna, på ett eller annat sätt. (Eller ja, vi vet inte vad SD tycker eftersom sossarna kuppade bort dem när ny arvodeskommitté skulle tillsättas.)

Som jag skrivit tidigare, så har jag inget emot om kommunfullmäktige idag beslutar att istället sänka arvodet något för mig och mina likar. Skattepengar ska användas ansvarsfullt och effektivt, och jag förstår inte vad man som kommunpolitiker ska med så mycket pengar till som en heltidstjänst skulle innebära. Det är bättre om de pengarna går till personalens löneökningar, eller till de fritidspolitiker som lägger ner stort engagemang men bara får något enstaka timarvode i månaden.

Jag tycker även att det är fult att besluta om att höja sina egna löner under inneverande mandatperiod. De som kandiderade till kommunalråd m m inför valet 2010 visste vad de gav sig in på - vilka löner de hade att vänta sig. Om de ska höja lönerna, borde det åtminstone inte träda i kraft förrän efter nästa val, så att väljarna har en möjlighet att rösta bort de politiker de tycker varit för giriga!

Men här är det bråttom, som vanligt. Redan på söndag vill de att de nya, högre arvodena ska börja gälla. (Kommer beslutet ens att ha vunnit laga kraft till dess?)

Vi var inte eniga kring Västra skolan

I Barometern står det idag "Eniga politiker nobbar Västra skolan" (ej online). Men vi var inte eniga. Alla från allianspartierna reserverade sig till förmån för mina yrkanden - att ändra yttrandet så att det inte var fullt så svartmålande. Bland annat ville vi nyansera problematiken kring elevers rätt att välja en kommunal skola nära hemmet. Dels ville vi ha in mer kompletta siffror angående hur många elever den kommunala skolan egentligen riskerar att tappa.

Det är nämligen så att elevantalet i högstadieålder beräknas öka de kommande åren, och det kompenserar nästan helt för det elevtapp man får om alla fristående skolor blir helt fyllda. Om de inte blir det, är det rentav möjligt att de kommunala 7-9 skolorna står inför ett ökat elevantal. (Personligen har jag en del förtroende att de kommunala skolorna inte är så förfärliga att eleverna flyr ifrån dem så fort de får chansen.)

Detta kommer nu inte att framgå av yttrandet som Skolinspektionen har att läsa när de ska ta ställning till Västra skolans ansökan. Skolinspektionen kommer bara att se att kommunen befarar att två av fyra 7-9 skolor riskerar nedläggning. Men i själva verket rör det sig om ett nettotapp på max 80 elever på 5-6 års sikt, utspritt på (minst) fyra skolor och tre årskurser. Det är en minskning på ungefär 5 %.

Många föräldrar och barn i Kalmar vill välja Västra skolan. För deras skull hoppas jag att skolinspektionen ger skolan tillstånd att starta.

Västra skolan

Idag fattar Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar beslut om sitt yttrande till Skolinspektionen över en ansökan att starta en ny fristående skola - "Västra skolan". Det är från samma huvudman som idag driver Södra skolan. Förvaltningen föreslår oss politiker att yttra

• att skolans etablering "innebär avsevärda långsiktiga negativa ekonomiska och organisatoriska konsekvenser" för kommunen, och
• att om det leder till en nedläggning av centralt belägna kommunala skolor "medför att övriga elevers frihet att välja att gå i en skola nära hemmet kommer att inskränkas".

Min ingång är att Kalmars föräldrar och barn ska kunna välja den skola som de tycker är bäst för barnet. Om skolan är kommunal eller fristående ska inte spela någon roll. Och idag är det 100 elever som vill gå på Södra skolan men inte får plats, så uppenbarligen finns efterfrågan för Västra skolan.

Fullt utbyggda skulle de fristående skolorna innebära att färre av Kalmars 7-9 elever går i kommunal skola, även om elevunderlaget beräknas öka de närmaste åren. Exakt hur mycket ska vi diskutera i eftermiddag. Det innebär förstås i värsta fall konsekvenser för kommunens ekonomi och organisation, och det yttrar vi oss om. Men det betyder inte att vi säger nej till Västra skolan. Kommunen måste anpassa sin kostym efter efterfrågan, helt enkelt. Eller vända på efterfrågan, vilket jag vet att flera kommunala skolor aktivt gör. Konkurrensen får alla skolor att vässa på kvaliteten.

Vad gäller möjligheten att välja skola nära hemmet är det viktigt att komma ihåg att detta rör sig om en 7-9 skola. Redan idag ligger kommunens 7-9 skolor långt ifrån hemmet för många. Elever i ytterområdena är vana vid att behöva åka skolbuss för att komma till sitt närmaste högstadium. För elever i dessa åldrar är det inte heller någon stor sak.

I sak tar yttrandet upp det som lagen säger att vi ska yttra oss om. Men det är viktigt att veta att nämnden INTE fattar beslut om att säga Ja eller Nej till skolan. Det ska vi inte heller göra.

Parkeringsproblemen medvetet resultat av den rödgröna politiken

Östran skriver om att parkeringsproblemen vid simhallen och sporthallen är akuta.

– Vi är fullt medvetna om det, och ska ha ett förslag till lösning inom en månad, säger Mattias Adolfson (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Parkeringsproblemen har inte kommit som en blixt från klar himmel, direkt. Vi i FP, M, C, KD varnade för detta redan när planprogrammet antogs för två år sedan, och ville att man skulle planera för parkeringen redan från början. S, V och MP röstade ner förslaget. Nu får vi lappa i efterhand istället, och med mindre handlingsutrymme.

Här kan du lyssna på debatten kring parkeringarna från i mars 2010. (Ärende 4)

Hur kan Skälby utvecklas?

Härom dagen gick jag och folk från flera kommunala förvaltningar på en rundvandring på Skälby gård och diskuterade områdets framtid. Det är slående hur mycket av de fina lokalerna som bara används som förråd för kommunens gamla möbler. Samtidigt tror jag att många inte vet hur mycket som pågår där, och det finns många möjligheter att utveckla området. Inte minst ur skolperspektiv.

Uteförskola. Karl-Oskarskolan / Nya Oxhagsskolan har sen tidigare visat intresse för ett starta en uteförskola i området. Det vore fantastiskt för barnen att få vara ute i ett så naturskönt område men ändå vara centralt i kommunen. Men nu verkar det som om Karl-Oskar har lagt de planerna på is. Men kommunen kanske ska göra slag i saken istället? Det behövs verkligen fler förskolor centralt i Kalmar.

Uteskola. Om uteförskola går bra, varför inte uteskola? Vissa elever behöver en lugnare tillvaro och skulle må bra av naturmiljö.

Vad tror du? Vad ser du för möjligheter (eller hinder) för Skälbys framtid? Lämna en kommentar!

Förtroendevald

En viktig fråga att ställa sig när man som medborgare lägger sin röst är: har personen jag röstar på visat på ett omdöme som förtjänar mitt förtroende?

I dagens Östran kunde vi se en stor samling S-toppar i länet som gör den frågeställningen lite enklare för väljarna, genom att deklarera sitt helhjärtade förtroende för Håkan Juholt - hur mycket han än ljuger och vänder kappan.

Personligen tycker jag att om man gång på gång uttalar sitt förtroende för en icke pålitlig person, så svärtar det ner ens egen trovärdighet.

Tvångssteriliseringarna måste upphöra!

I Barometern-OT igår (ej online) skriver jag och några kollegor om de senaste dagarnas utveckling i frågan om tvångssteriliseringar vid könsbyte:

Om du byter kön i Sverige så kräver staten att samtidigt få sterilisera dig. Du får inte ens spara spermier eller äggceller nedfrysta, som du annars hade kunnat använda för att i framtiden skaffa biologiska barn. Det finns inget medicinskt skäl att genomföra steriliseringarna, och Europarådet anser till och med att det strider mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Könsbyte är inget man gör för att det är roligt. Transsexualism - att permanent uppleva att man tillhör fel kön - är en psykiatrisk diagnos, som samhället behandlar med just könskorrigerande medicinsk eller kirurgisk behandling. Patienter som inte får sin transsexualism behandlad löper stor risk för depression och självmord - 25 % av alla transsexuella försöker ta sitt liv innan de ens fyllt 18! Det är alltså ofta en fråga om liv och död. Att ytterst be en människa att välja mellan livet, och förmågan att någonsin kunna skapa liv, är osmakligt.

Förmågan att kunna sätta ett liv till världen är som ett mirakel – varenda gång det händer. Om något i vår värld ska kunna ses som heligt och helgat, borde det väl vara detta. Att utan giltlig anledning beröva människor denna förmåga är helt oacceptabelt.

Det finns i riksdagen ett brett stöd för att upphöra med kravet på tvångssterilisering, men KD - det enda partiet som vill ha kvar det - främhävde det i media i torsdags som att de vunnit framgång för sin linje, genom att skjuta upp beslutet och utreda frågan ännu en gång. Men HBT-minister Erik Ullenhag (FP) förnekar bestämt att det skulle finnas någon sådan uppgörelse inom alliansen.

Att partierna ger olika besked skapar förvirring och oro. M, C, FP, S, V och MP har alla tagit ställning för att steriliseringarna måste upphöra. Nu är frågan: när kommer riksdagen att gå från ord till handling? När kommer vi att kunna lämna historiens skamvrå och börja behandla transsexuella som människor?

Björn Brändewall (FP)
Eva Schröder (FP)
Sebastian Hallén (FP)

Läs även vad Adam Cwejman och Hanna Wagenius har att säga om saken.

Idrottshallarna borde räcka även till friskolorna

I Östran kunde vi igår läsa (inte online) att föräldrar på friskolan Södra skolan protesterar mot att eleverna har dålig tillgång till kommunens idrottshallar. Flickorna måste dessutom stå ut med bristfälliga duschutrymmen i Spelefanten.

Vi betalar skatt och lever som de flesta andra kommuninvånare. Det vi vänder oss emot och som skiljer oss åt, är att våra barn blir behandlade som andra klassens medborgare på grund av att de går i en friskola.

Detta är tyvärr inget nytt problem. Det är ett slöseri med kommunens resurser att de centrala idrottshallarna ofta är fullbokade främst på vintern, medan de stundom står tomma på våren och hösten. Enligt uppgift är lokalerna dessutom inte fullt utnyttjade under den tid de är uppbokade. Som jag förstår det så är det främst gymnasieförbundet, som bokar upp sig många månader i förväg.

Visst, jag köper principen att kommunen ger förtur till sina egna skolor. Det är ju faktiskt kommunen som äger lokalerna. Men då ska de inte ge sig själva så låga avgifter att de har råd att boka upp ett halvår i förväg, och utan att avboka när man inte ska nyttja lokalerna!

Jag tog initiativ till en lösning i våras, och fick med mig Alliansen på det i vårt gemensamma budgetalternativ, men S, V och MP röstade ned det. Idén är att variera taxorna med årstiderna, enligt tillgång och efterfrågan. Vi får en jämnare uppbokning över året om det blir lite dyrare på vintern men billigare på våren och hösten. Då måste skolorna prioritera mer på vintern, och bara boka när de verkligen har tänkt ha lektioner. Och då borde det bli fler tider över för friskolorna.

Kommunen skulle dessutom få in mer pengar på det här sättet. Det är ju ett nollsummespel så länge kommunen bara hyr ut till sig själv, men om den kan hyra ut mer till utomstående skolor så innebär det mer intäkter.

Jag skulle även vilja se detta kombinerat med ett öppet, webbaserat bokningsschema på kommunens hemsida. Då kan alla se när en tid har blivit ledig, och ha möjlighet att boka in sig där. Inte bara skolor, utan även föreningar och privatpersoner. Som jag förstår det så finns redan en sådan webb, men bara för internt bruk. Det är bara politisk vilja som saknas för att öppna upp det.

Samordna fritidsgårdarna närmare skolan

Idag har vi i Folkpartiet liberalerna lämnat in denna motion till Kalmar kommunfullmäktige:

Kommunens fritidsgårdar har sett en minskning i antalet besökare. Delvis kan detta förklaras med minskade kullar av ungdomar i fritidsgårdarnas målgrupper, men även på att fritidsgårdar håller öppet på tider som inte är anpassade efter ungdomars behov. Fritidsgårdarna behöver även bli bättre på att profilera sig och locka till sig tjejerna.

En lösning kan vara ett närmare samarbete mellan fritidsgårdarna och skolorna. I Södermöre har detta samarbete redan startat med gott resultat. Det är i skolorna ungdomarna finns dagtid, det är där man kan nå dem. Det är då relationer byggs upp och fritidsgårdarna kan få ungdomarna intresserade av deras verksamhet.

Idag ansvarar kultur- och fritidsförvaltningen för kommunens fritidsgårdar. För att fritidsgårdar ska vara optimala är det önskvärt att de är belägna intill eller i skolbyggnader. Folkpartiet Liberalerna anser därför att det är naturligt att ansvaret för fritidsgårdarna ska ligga hos Barn- och ungdomsförvaltningen.

Genom denna ordning skulle samordningsvinster kunna göras som kommer verksamheten till godo. Lokaler och personal skulle kunna koordineras och fritidsverksamhet erbjudas på fler platser med bättre öppethållande, detta i motsats till centralt belägna stora fritidsgårdar dit ungdomar ska bussas.

Folkpartiet liberalerna föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

• Att utreda möjligheten att flytta ansvaret för fritidsgårdarna från Kultur- och fritidsförvaltningen till Barn- och ungdomsförvaltningen.

Dra lärdom av ”Bergakonflikten” via nätverk

Idag har jag lämnat in följande interpellation till Johan Persson (S), inför kommunfullmäktige på måndag:

Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2006 drivit projektet Medborgardialog, och inbjuder nu kommuner och landsting till ett nytt utvecklingsprojekt. 5-6 kommuner/landsting ska under 2012-2014 ingå i nätverk syftande till att pröva och utveckla system och metoder för att använda medborgardialog vid hantering av konflikter kring komplicerade samhällsfrågor.

I Kalmar har sedan en tid pågått en konflikt som något missvisande fått namnet ”Bergakonflikten”, som får sägas ha kulimnerat med den stora branden i Berga Centrum för några månader sedan. Men diskussionen om vad vi ska göra härnäst för att skapa trygghet i området är långt ifrån avslutad. Frågan förblir kontroversiell och många är upprörda, även efter tillsättandet av en Bergakommission.

Vad kan vi lära oss av detta? Vad kan vi lära oss av andra kommuner? Vad kan vi själva lära ut för erfarenheter? Detta är frågor som skulle vara lämpliga för Kalmar att diskutera tillsammans med andra i nätverk, med stöd av internationella forskare. Därför tycker jag att det vore lämpligt för Kalmar att deltaga i detta projekt och undrar:

• Vad säger du om att skicka in en intresseanmälan till SKL å Kalmar kommuns vägnar?

Björn Brändewall
Folkpartiet liberalerna

Toppolitikerna höjer sina löner medan kommunen måste spara

Igår tvingades vi i kommunfullmäktige att revidera budgeten för 2012 på grund av det osäkra ekonomiska läget i Europa och världen. Kommunens pott för löneökningar kommer att minskas med 8,9 mnkr för 2013 och med 11,6 mnkr för 2014. Fackens krav på 3 % löneökning lär inte kunna tillmötesgås.

Samtidigt kan vi läsa att Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet föreslår kraftigt höjda politikerarvoden för framför allt Johan Persson (S) och Malin Petersson (M). Deras löner föreslås öka med 13 % resp 18 %. Den första frukten av att dessa tre partier inlett sitt samarbete i ”tillväxtfrågor”, månne?

Även jag skulle gynnas en del om deras förslag blev verklighet, eftersom mitt arvode som vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden beräknas som en procentsats av en av lönekategorierna - "oppositionsråd 2", tror jag den kallas. Det är ingen höjning som jag är förtjust över. Jag tycker att arvodena för heltids- och deltidspolitiker är väl så saftiga och förstår ärligt talat inte hur heltidspolitiker ska kunna göra av med nästan en riksdagsmannalön i lilla Kalmar. Jag menar, hur mycket kan man äta innan man blir mätt?