Ökad kunskap om läs- och skrivsvårigheter

Idag deltar jag i en seminariedag om dyslexi på länssjukhuset i Kalmar. Jenny Nilsson från Myndigheten för tillgängliga media har berättat om olika sätt att använda talböcker, och hur bibliotekarier kan hjälpa personer med lässvårigheter att ladda ner böcker själva. Hittills finns det 34 000 låntagare av talböcker i Sverige, och 15 000 av dessa är under 18 år, så det är defintivt en ungdomsfråga. Det är en utveckling som har exploderat sedan 2009.

Folkpartiet har länge prioriterat läsning och velat höja läsandets status. Även i budgeten som presenterades igår satsas det 300 miljoner kronor på kompetensutveckling till lärare för att bli bättre på att stödja elevers läs- och skrivutveckling och individanpassa undervisningen efter elevernas behov. Regeringen kommer även att leverera flera förslag för hur man kan främja läsandet och litteraturens ställning.

Självklart ska läsning uppmuntras oavsett om det presenteras som skrivna bokstäver eller talade ord!

Samtidigt är talböcker producerade av myndigheter begränsade av upphovsrätten, så bara personer med erkända lässvårigheter kan få tillstånd att låna dem. Några grupper som kan få låna är (förutom dyslektiker) rörelsehindrade, synskadade och personer med neurologiska eller kognitiva funktionsnedsättningar. Däremot inte analfabeter! Ändå vet vi att en del flyktingar kommer hit som rena analfabeter, och behöver allt stöd de kan få för att lära sig att läsa. Jag undrar om man skulle kunna utfärda tillstånd, åtminstone tidsbegränsade sådana, till nyanlända flyktingar?