Många projekt små, blir till en liten å, och utarmar skolan då

På förra mötet med Barn- och ungdomsnämnden så anser jag att nämnden tog ett steg i fel riktning.

Vi beslutade om ”Utbildningspolitiskt program 2014”. Det är där vi politiker har avsatt en halv procent av all budget för skola, förskola och fritidshem, för vår egen experimentverkstad, så att säga. När den potten infördes var jag glad, för det innebar att övriga 99,5 % av budgeten blev mer eller mindre fredade från politisk klåfingrighet. Under den förra mandatperioden hade jag klagat mycket på den ofokuserade kommunala skol- och förskoleplanen, som gav lärarna och övrig personal i uppdrag att syssla med alla möjliga projekt som politikerna hittat på, på bekostnad av själv undervisningen.

I Utbildningspolitiskt program 2014 finns många satsningar som är bra och som det råder politisk enighet om. Men! Ett av projekten, gemensam rättning av nationella prov, hade löpt i två år och ska nu börja övergå i ordinarie verksamhet. Därmed kommer den, och framtida projekt som går samma väg, att sakta urholka resurserna för det dagliga undervisningsarbetet enligt ”osthyvels-principen”. Detta vände jag mig emot, och hade varnat för redan för två år sedan, för jag har redan sett det alltför mycket i rödgrönt styrda Kalmar. Skolan, förskolan och fritidshemmen lever redan i en slimmad ekonomisk verklighet sedan de allmänna nedskärningarna på totalt 3 % från 2008 och 2009.

Politiker ska inte hitta på nya, permanenta projekt utan att samtidigt skicka med resurser. Det utbildningspolitiska programmet är till för att ge nämnden en avgränsad pengasumma för att testa nya vägar att uppnå den utbildningspolitiska visionen, som kommunfullmäktige har antagit. Nämnden och förvaltningen har nu under två år testat gemensam rättning och tagit fram fungerande arbetsformer. Vi vet vad det kostar och vad vi får för pengarna. Därför tyckte jag att det var rimligt att be kommunfullmäktige att ta ställning till om dessa mervärden ska vara en del av den ordinarie verksamheten, och i så fall finansiera dem. Så jag och Moderaterna yrkade på detta, och fick även medhåll från Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Men Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet röstade nej.

Den gemensamma rättningen av nationella prov har varit en mycket lyckad satsning. Vissa lärare har fått en karriärväg, andra har fått minskad arbetsbelastning, rättsäkerheten för eleverna har ökat, och brister vid provtillfällena har kommit upp till ytan så att förvaltningen har kunnat åtgärda dem. Vi vill att den gemensamma rättningen ska fortsätta. Vi vill dock inte att den ska börja gröpa ur ordinarie verksamhet.