Jag svarar om PISA och friskolor

På Östrans insändarsida pågår ett replikskifte mellan mig och Jonas Hellberg (S) om de sjunkande skolresultaten och hur vi ska vända utvecklingen. Igår publicerades mitt andra inlägg, som följer nedan. Det skickades in den 13 december, så andra angrepp på mig som har publicerats på insändarsidan därefter har jag inte kunnat bemöta här.

Det får vara nog med löst tyckande i skoldebatten. Först krävde Jonas Hellberg (S) att Jan Björklund (FP) skulle avgå, för att PISA-skolresultaten sjunkit för de elever som hade gått i den gamla skolan, innan Folkpartiets stora reformer trädde i kraft. Var och en som är intellektuellt hederlig och kan räkna några år på en tidslinje inser att detta är helt orimligt.

Nu försöker Hellberg istället skylla de sjunkande skolresultaten på friskolorna. Även detta är struntprat. Redan 2005 visade Skolverkets rapport att friskolereformen ledde till högre effektivitet i de kommuner som fick konkurrens - även för den kommunala skolan. Dåvarande skolminister Ibrahim Baylans (S) reaktion var dock inte att glädjas med eleverna, utan att försöka stoppa rapporten.

I fjol visade myndigheten IFAU att högre andel friskolor i en kommun höjde kunskapsresultaten i hela kommunen utan att öka kostnaderna, och att det inte berodde på betygsinflation, för effekterna höll i sig på gymnasiet och fick fler att läsa vidare på högskola.

Skolvalet kan ha lett till ökad segregation på vissa håll, även om det inte behöver vara så. Men forskningen ger inte stöd för att någon elevgrupp skulle ha fått sämre resultat för det. I en förstudie från 2007 visade forskarna tvärtom att friskolereformen lyfte resultaten särskilt för bland annat barn till låginkomsttagare och barn med utländsk bakgrund.

Friskolereformen är en av få skolreformer de senaste decennierna som i någon mån faktiskt kunnat utvärderas, och den har klarat testet. (S) ignorerar denna forskning.

Jag ogillar både Hellbergs pajkastning, och övertolkningarna som görs av PISA, av alla politiska läger. Svensk skola har många kvaliteter i jämställdhetsarbete, demokratisk värdegrund m m som aldrig mäts i såna här jämförelser, och som socialdemokrater och borgerliga partier faktiskt har varit överens om. Att partierna i samma läroplaner och lagtexter lagt grunden för ett kunskapstapp har vi ett delat ansvar för, även om nyckeldelar som de otydligare betygen och kommunaliseringen är just Socialdemokraternas ansvar.

Folkpartiet vill ha statlig skola igen. Vi har i regering kraftigt ökat satsningarna på skolan, och i Kalmar satsar vi mer resurser på skolan än något annat parti. Våra reformer verkar långsiktligt, och i våras kunde Kalmar följa rikstrenden och se höjda meritvärden hos de elever som gick ut nian. Det var även den första årskullen som hade fått ta del av Jan Björklunds reformer.

Björn Brändewall (FP)
Vice ordförande i Kalmars Barn- och ungdomsnämnd