IFAU nästa FRA?

Det är smärtsamt att konstatera att den alliansstyrda regeringens rättspolitik sällan är bättre än socialdemokraternas, när det gäller att försvara rätten till ett privatliv. FRA-lagen väcker fortfarande smärtsamma minnen till liv efter fyra år, och sedan dess har riksdagen klubbat igenom såväl IPRED som Datalagringsdirektivet.

Nu vill regeringen att IFAU (Institutet För Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering) ska få bygga upp en databas med känslig information om privatpersoner. Partikollegan Benny Lindholm (FP) skriver kritiskt om detta.

Det rör sig inte om vilken information som helst som ska samlas in, utan om politiskt sprängstoff som etnisk tillhörighet och medlemskap i fackföreningar. Information som man absolut inte vill ska hamna i orätta händer, särskilt inte i händer som samtidigt sitter på samhällets våldsmonopol, d v s staten.

Vi svenskar är ganska unika i vår tro att staten alltid är god, men detta är något som kan ändras över en valnatt. De maktinstrument som instiftas av en i grunden rätt schysst regering kommer att finnas kvar när en helt livsfarlig regering tillträder. Hitler skulle ha älskat att kunna skriva ut en färdig adresslista på alla judar och blattar, och Stalin skulle ha älskat att effektivt kunna klämma åt alla som försökte organisera sig fackligt.

Jag tar del av IFAU-rapporter då och då, och brukar tycka att de är alldeles utmärkt lärorika som de är, UTAN integritetskränkande bakgrundsdata. Snälla IFAU, sälj inte er själ bara för att kunna komplettera rapporterna med hur många som är ”etniska svenskar mitt i facklivet”.

Staten är mäktig nog som den är, tack. Nu behöver vi istället lite tyngd i den andra vågskålen som representerar den enskilde medborgarens rättigheter inför staten.

Läs Benny Lindholms artikel!

Uppdatering: Även Linda Nordlund och Ebba Tornérhielm i LUF skriver om detta.