Att ha läslust och att få betyg

Flera författare diskuterade hur vi ska öka läslusten hos unga. Riksdagsledamoten och debuterande deckarförfattaren Christer Nylander (FP) menade att läsningen i skolan inte borde behöva stanna vid svenskaämnet. Om du frågar en samhällslärare så säger hen: Läs Robinson Kruse så lär du dig handel. Om du frågar en historielärare så säger hen: Läs Richard III så lär du dig färstå maktbegär som en drivkraft i historien.

Bert- och Sune-författaren Johan Unenge oroade sig för att föräldrars högläsning för sina barn vid sängkanten har minskat, för att "det finns så många andra sätt att få barnen att somna nu". Hans uppmaning var: sluta inte läsa vid sängkanten bara för att barnen lärt sig läsa själva, för då slutar barnets läsande där!

Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (FP) diskuterade med flera forskare på ämnet "Betyg - för vem?" Moderatorn försökte flera gånger spetsa till det till frågor som "är du för eller emot betyg", men forskarna var mer intresserade av att problematisera fördelar och nackdelar mellan olika sätt att bedöma och betygssätta elever.

Forskarna gav flera möjliga förklaringar till den dagsfärska rapporten att friskolor i år i högre utsträckning har gett högre betyg än de nationella proven medger. Det är så vitt jag vet första gången man sett en skillnad mellan friskolor och kommunala skolor på detta sätt (även om myten har levt i många år). Det kunde bero dels på att det var första undersökningen med nytt betygssystem. Friskolorna är ofta mindre enheter och då har haft svårare att i stor skala diskutera hur de ska tolka de nya betygskriterierna rättvist. Om så är fallet så bör det här gå över om något år. Man har även iakttagit att de för höga betygen oftare delas ut till flickor, och det kan bero på att de, trots samma prestation som killarna, får bonus för att de visar mer entusiasm och engagemang.

Sverige har haft en stigmatiserande, närmast religiös, debatt om betyg eftersom betygssystemet i många år var nästan avskaffat. Så nu är det så "nytt" för oss att debatten bara har handlat om huruvida vi ska ha betyg eller inte. Nu finns bred enighet kring att vi SKA ha betyg, så nu kanske mer nyanserande debatter kan börja komma. Betyg kan ju faktiskt utformas på väldigt många olika sätt. Olika bedömningssätt kan behöva utformas beroende på om målet är att ge underlag för urval - som nuvarande betygen - eller om bedömningen ska involvera/motivera eleverna.

Jämför med högskoleprovet, som egentligen inte mäter någonting alls. Men det ger oss en siffra att förhålla oss till, och det tycks alla vara glada med. Där hör jag aldrig någon debatt. Men det säger egentligen mycket lite om hur bra det kommer att gå för en i sina framtida studier.