Elevpengen varierar inte alls med 1000 procent!

Tidningen Barometern kör en artikelserie (ej online) som granskar det nya resursfördelningssystem, ”elevpengen”, som vi beslutade om i Barn- och ungdomsnämnden i fjol. Det är förstås bra att våra beslut granskas och diskuteras offentligt, men jag tycker inte att läsarna här fått en komplett och rättvisande bild av vad det handlar om.

Artikelserien började i tisdags förra veckan, där huvudpoängen var att en skolas resurser kan variera mycket från år till år. Detta är inte konstigt, eftersom principen med systemet är att utgå ifrån vilka elever som går på skolan just det året och hur mycket stöd just dessa elever behöver.

Artikeln innehöll dock ett stapeldiagram som måste kommenteras.

Saxat från Barometern 2012-10-09.

Förutom att diagrammet har en mycket konstig Y-axel, kan man lätt få intrycket att en del skolor får nästan tio gånger så stor elevpeng som andra. Så extremt är det faktiskt inte.

För att ta de två friskolorna Karl-Oskarskolan/Oxhagsskolan och Montessoriskolan som extremexempel. Karl-Oskarskolan får 45 695 kr per elev och Montessoriskolan 4 555 kr per elev, enligt diagrammet.

Men detta avser bara den del av elevpengen som beräknas enligt Skolverkets/SALSA:s bakgrundsfaktorer! Och SALSA-delen utgör bara 20 % av resursfördelningen. 80 % av resurserna visas alltså inte i diagrammet, och dessa 80 % fördelas betydligt jämnare mellan skolorna.

Den missuppfattning som läsaren kan få av detta späs på ytterligare i dagens artikel, som fokuserar på att killar tilldelas lite mer resurser än tjejer (eftersom forskning visar att killar behöver lite mer stöd för att klara målen i skolan).

Ann-Sofie Stensdotter, rektor på Montessoriskolan, tycker att kommunen gör rätt i att satsa på skolor där pengarna behövs – men fel att anta att Montessorielever behöver 1 000 procent mindre pengar än eleverna på Nya Oxhagsskolan.

Förutom att procenträkning inte funkar på det sättet (”90 procent mindre” vore nog matematiskt mer korrekt), så pratar vi som sagt bara om hur en femtedel av de totala resurserna fördelas. Och just skillnaderna mellan killar och tjejer är den allra minsta ingrediensen i SALSAn; om vi låtsas att vi har två helt könssegregerade skolor, skulle ”kill-skolan” bara få 1 % mer i resurser än ”tjej-skolan”, ungefär.

Det är skönt i alla fall att rektor Ann-Sofie Stensdotter i grunden stödjer tanken bakom resursfördelningssystemet. Alla skolor vill förstås få mer resurser för att kunna ge sina elever den bästa möjliga utbildningen, och vi i Folkpartiet i Kalmar föreslår mer resurser till skolan än Socialdemokraterna varenda år.


Men jag tycker att det är sorgligt när man försöker skapa konflikt genom att ställa tjejer och killar mot varandra (eller svenskar och invandrare), för det är inte alls det det handlar om. Det handlar om att varje enskild elev ska få det stöd som hen behöver för att få en likvärdig chans att klara skolan.