Åtgärder för att upptäcka dolda eller planerade barnäktenskap

Jag har idag lämnat in denna fråga till Roger Holmberg (S), Socialnämndens ordförande. Den kommer att besvaras och  diskuteras på kommunfullmäktige på måndag. Mötet är öppet för allmänheten och webbsänds, så lyssna gärna!

För ett år sedan interpellerade jag i frågan om barnäktenskap i Kalmar. Jag fick då besked om att Socialförvaltningen hade två aktuella fall, där flickorna varit under 18 år men över 15 år, och själva hade barn. Sverige erkänner aldrig ett sådant äktenskap, men det är inte lika självklart att hindra 16–17-åringar från att ändå bo tillsammans med sin partner. 16-åringar har enligt svensk lag rätt att vara sambo med vem de vill, och denna gråzon tror jag gör det svårt att i Sverige vara tydlig med vår nolltolerans mot barnäktenskap. Jag fick hur som helst beskedet att Socialförvaltningen i sådana situationer gör en bedömning av lämplig åtgärd från fall till fall, vilket jag tror är nödvändigt.

En annan sak som diskuteras alltmer är dock mörkertalen, som uppskattas vara stora. Om det är viktigt att kommunens socialtjänst kan hantera barnäktenskap så att barnets rättigheter sätts i första rummet, är det minst lika viktigt att kommunen även kan upptäcka barnäktenskap som skett och sker i det dolda. Annars kommer vi inte att kunna gripa in och skydda barnen.

Hur upptäcker man då ett dolt barnäktenskap, eller ett barnäktenskap som planeras? Kommunen har i olika sammanhang kontakter med de flesta kommuninvånarna, och kan i vardagen träffa både pojken/mannen, flickan/kvinnan eller någon nära anhörig via förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, socialtjänst, vårdcentral och säkert ännu fler platser. Säkert finns det varningssignaler som all brukarnära personal behöver vara lyhörd inför. Utöver kommunens egen verksamhet så kan det vara viktigt att ha samarbete med Komvux, Landstinget, Kalmarsunds gymnasieförbund, men även icke-kommunala brukarnära verksamheter som fristående skolor.

Barnäktenskap är tillräckligt svårt och känsligt att hantera för utbildade socialsekreterare, så hur svårt måste det inte vara för alla andra tjänstemän? Om vi ska kunna hitta mörkertalen behöver all brukarnära personal ha viss grundkompetens i frågan. Det kan röra sig om

• vilka varningssignaler man ska vara uppmärksam på inom just sin egen verksamhet
• vilka frågor man vid misstanke ska ställa för att försäkra sig om att det inte rör sig om ett barnäktenskap
• vilka frågor man INTE ska ställa eftersom de kan leda till att barnen göms från kommunen.

Länsstyrelsen i Östergötland har ett särskilt uppdrag att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive tvångsäktenskap, och kan vara en viktig kunskapsresurs i frågan.

Därför undrar jag:

• I vilken utsträckning är Kalmar kommuns olika personalgrupper utbildade i att upptäcka barnäktenskap samt samverkar med ovan nämnda organisationer?

Björn Brändewall (L)