”Botemedlet” för förskolans vistelsetider kan ge motsatt effekt

Interpellation inskickad till Johan Persson (S), kommunstyrelsens ordförande:

Allt fler barn i förskolan lämnas tidigt på dagen och hämtas sent. Dessa vistelsetider är nu högre än vid någon tidigare mätning i Kalmar kommun. Barn- och ungdomsförvaltningens senaste prognos för 2018 ger ett snitt på 34,1 timmar per vecka, över budget, vilket innebär en ökning med nästan 18 % sedan 2004.

Detta kräver mer personal, men förskolorna har under denna period bara fått pengar från Kommunfullmäktige för antalet barn, oavsett vistelsetid. Resurserna till Kalmars förskolor har således urholkats under lång tid.

Barn- och ungdomsnämnden har i flera år efterfrågat förändringar, med intentionen att förskolorna ska kompenseras för den urholkning av resurser som vistelsetiderna inneburit. Det är därför positivt att kommunfullmäktige i senaste budgeten har beslutat om att införa ett förändrat resursfördelningssystem, som från och med nästa år ska ta hänsyn till förändrade vistelsetider. Däremot är det inte positivt att 2018 enligt uppdraget kommer att användas som ”basår” för dessa beräkningar.

Redan när beslutet togs var vi flera som var oroliga över att 2018 skulle bli basår, och den nya prognosen ger oss ytterligare kött på benen. Om 2018 års nivå börjar betraktas som en normalnivå, när den i själva verket sannolikt blir en ”all time high”, innebär det att förskolorna dels inte kommer att kompenseras för nämnda urholkningar, dels rentav kan se minskade resurser om vistelsetiderna återgår till en mer normal nivå framöver. Det skulle alltså få helt motsatt effekt mot det nämnden har efterfrågat.

Jag vill uppmana kommunledningen att revidera uppdraget till ett tidigare basår. Alternativt skulle ni kunna ange basnivå utifrån genomsnittet av till exempel de senaste 10 årens vistelsetider. Det skulle ge förskolan åtminstone en viss återställare.

Ökade vistelsetider är rimligen i någon utsträckning ett resultat av att barnens vårdnadshavare tillbringar mer tid på sina jobb. Det innebär större inkomster och större skatteintäkter som främst kommer kommunen till del. Det är i det sammanhanget en rimlig tanke att kommunen återför en del av dessa resurser till förskolan så att den kan utföra sitt växande åtagande.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga:

• Är du villig att revidera uppdraget om nytt resursfördelningssystem till förskolan, så att den utgår ifrån en lägre basnivå än 2018 års nivå?

Björn Brändewall (L)