15 september 2015

Vi vill se fler insatser för barn med särskild begåvning

Östran skrev igår om en Kalmarbo som lämnat in ett medborgarförslag. Hon vill se en handlingsplan för hur Kalmars skolor arbetar med att identifiera och undervisa särskilt begåvade barn. Som det står i artikeln så har vi från Alliansen diskuterat mycket kring detta förslag, och när det kommer upp för information på Barn- och ungdomsnämnden imorgon så kommer vi att lämna våra förslag som en protokollsanteckning. Här är utkastet så som det ser ut just nu:


Förslagsställaren tar upp en mycket angelägen fråga. Det pratas ofta om hur skolan ska ge extra stöd till de som behöver det, men inte lika ofta om hur även särskilt begåvade barn ska få möjlighet att läsa i sin takt.

När nämnden har följt upp skolornas betygsstatistik, har vi i flera år sett att Kalmars lärare lyckas få de flesta eleverna att nå betygskraven för E, men ofta inte så mycket högre än så. När vi tar oss an detta förbättringsområde – att fler ska nå betyg som B och A – bör ett naturligt delmål vara att ge särskilt begåvade barn den stimulans de behöver för att växa.

Vi anser att förvaltningens svar tar upp bra åtgärder, men att nämnden behöver göra ännu mer än vad som beskrivs i svaret för att nå dessa barn fullt ut.

Till att börja med behöver det börjas tidigt. Både den föregående och den nuvarande regeringen har ställt sig bakom förslag om att införa ”Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1”, som kommer att vara viktigt för att identifiera elevers fulla potential, och som bör nämnas i svaret. (Detta skedde föredömligt i tjänsteskrivelsen daterad 2015-06-12 och bör vara en del av nämndens formella svar.)

Men är ett barn särskilt begåvat kan det visa sig redan i förskoleåldern. Det har kommit till vår kännedom att Skolverket, utöver det nypublicerade stödmaterialet för att upptäcka och undervisa särskilt begåvade barn i grundskolan, även arbetar på ett motsvarande material för förskolan. När ett sådant publiceras bör nämndens inriktning vara att även detta ska användas i verksamheten, och en sådan avsiktsförklaring kan inkluderas i svaret.

Mitt emellan förskolan och grundskolan finns förskoleklassen, och överlämningen både till och från förskoleklass måste fungera så att kunskap om dessa elever följer med. Även förskoleklassen behöver ha kunskap om hur man upptäcker och undervisar dessa elever. Vi önskar se en beskrivning från förvaltningen av hur detta sker idag och hur det eventuellt kan förbättras.

”Fokustid” har vi positiva förväntningar på, men det är ändå något som kommer att ske inom ramen för fritidshem, utanför skoldagen. Det särskilt begåvade barn främst behöver är åtgärder som ger stimulans under de ordinarie lektionerna, som annars kan upplevas som uttråkande och repetitiva och leda till ett destruktivt beteende.

Det är en svår utmaning för ordinarie lärare att ständigt ge särskilt begåvade barn kreativa uppgifter och stimulans. När utvecklingslärare med ämnesuppdrag ska sprida sina kunskaper till ämnesgrupper är vi rädda att kunskaperna om särskilt begåvade barn kan hamna i skymundan. Vi skulle vilja se förvaltningen återkomma med ett förslag som ger några utvecklingslärare (alternativt speciallärare) särskilt uppdrag att kontinuerligt arbeta dels direkt med särskilt begåvade barn, dels stödja dessa elevers/barns lärare, redan från förskolenivå.


Ärendet kommer upp igen, för beslut, nästa sammanträde den 21 oktober. Vi hoppas att förslaget till beslut då kommer att ha tagit hänsyn till våra synpunkter.

14 september 2015

Lotta inte bort det fria skolvalet, Fridolin!

Idag besöker Fridolin Kalmar län för regionala samtal kring skolan. Jag skriver i Barometern tillsammans med allianskollegor från länets kommuner om vad vi ser fram emot att diskutera, och vad vi inte vill montera ned.
Vi hoppas på konstruktiva samtal för att tillsammans bygga vidare på förra regeringens skolreformer. Men vi oroas av utspelen om att på olika sätt bekämpa friskolor och det fria skolvalet, som i förra veckan. Med illa dold entusiasm vill Fridolin minska familjernas frihet och istället lotta om vilka skolor elever ska få gå på. Det kan skada reformen i grunden.
Svensk skola har sedan årtionden flera problem. Men det fria skolvalet är inte ett av dem, hur ofta vänstern än försöker påstå det. Tvärtom, i åratal har forskning från svenska myndigheter konstaterat att skolvalet, och konkurrensen från friskolor, är bra även för kommunala skolor. Vi får mer skola för skattepengarna, eleverna lär sig mer, och fler läser vidare på högskola. Detta är bra saker!
Läs hela!