30 oktober 2015

Skolan måste ge begåvade barn större utmaningar

Just nu håller nämnden på att behandla ett medborgarförslag, som vill att kommunen tar fram en handlingsplan för särskilt begåvade barn. Det handlar både om att bli bättre på att upptäcka dem och att ge dem stimulans. I Barometern skriver jag tillsammans med övriga Alliansgruppen om vad vi tycker att en sådan handlingsplan borde innehålla.
Upptäck begåvning tidigare:

Ett barns särskilda begåvning kan visa sig redan i förskoleåldern. Skolverket har nyligen tagit fram stödmaterial som kommer användas i grundskolan. Men ett sådant material är även på gång för förskolan, och då ska Kalmars förskolor vara redo att använda det.

Överlämningen mellan skolformerna måste fungera bättre:

Mitt emellan förskolan och grundskolan finns förskoleklassen. Överlämningen både till och från förskoleklass måste fungera så att kunskap om elevers särskilda begåvningar inte går förlorade.

Ge några av våra bästa lärare uppdrag att specialisera sig på begåvade barn:

När den förra Alliansregeringen införde karriärtjänster med lönelyft för lärare, vidareutvecklade vi konceptet i Kalmar. Flera av våra förstelärare har idag särskilda utvecklingsuppdrag. De följer forskningen inom sitt område och sprider lärdomar och goda arbetssätt till övriga lärare. En del specialiserar sig på sitt ämne, andra på jämställdhet och mångfald. Vi vill att några förstelärare eller speciallärare får ett stående uppdrag att se till att man upptäcker särskilt begåvade barn och att de sedan får rätt utmaningar och stimulans.

Läs hela!

16 oktober 2015

Hur kan nyanlända lärare hjälpa nyanlända barn i skolan?

Det vill jag ha en diskussion om, och lämnade igår in denna fråga till Lasse Johansson (S) att diskutera på nästa kommunfullmäktige, den 26 oktober. Mötet är öppet för allmänheten.
Den extrema flyktingsituationen som drabbar vår värld har inte gått någon förbi. Många som flyr hit är barn och ska självklart få en god skolgång. Kommunen har en stor utmaning att ordna detta utifrån varje barns förutsättningar, samtidigt som mottagandet förstås blir bäst om vi kan möta eleverna på deras egna (många!) modersmål. Utmaningen förstoras ytterligare av att Sverige redan har svårt att få tag på tillräckligt många utbildade lärare – en situation som börjar bli riktigt kännbar i Kalmar.

Men många av de som flyr hit måste väl också ha varit lärare i sina hemländer? Och de talar ju redan samma språk som barnen. Kan dessa lärare bidra i Kalmars skolor på något sätt? ”Blott Sverige svenska läroplaner har”, förstås, men är en lärare yrkesskicklig borde hen kunna anpassa sig till detta snabbt. Det viktigaste är ju att man redan behärskar lärandets konst.

Ett fungerande samarbete kan alltså göra stor skillnad för både nyanlända barn, nyanlända lärare och för kommunen.

Vi hör många exempel på hur den svenska sjukvården snabbt tar tillvara på läkare från till exempel Syrien. Men hur går det för lärare som flytt hit?

Att ta in dem på praktikplatser borde vara givet, men i förlängningen kanske även som behöriga lärare. När den förra Alliansregeringen inrättade karriärtjänster för lärare så infördes även ett snabbspår på lärarutbildningen, så att forskare skulle kunna bli lärarbehöriga lektorer på bara 1 år. Kan man göra något liknande här, kanske genom att kommunen stämmer av intresset med Linnéuniversitetets lärarutbildning?

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:
  • Hur tar Kalmar kommuns skolor tillvara på den resurs som nyanlända lärare kan utgöra, antingen i förberedelseklasser eller i ordinarie undervisning?
  • Vilka möjligheter ser du att fördjupa detta ytterligare? Kan vi t ex ordna snabbspår för behörighet?
Björn Brändewall (FP)

06 oktober 2015

Skärp kraven på Ungern!

I flera EU-länder utmanas de självklara mänskliga rättigheter som är grunden för varför Europeiska Unionen bildades en gång i tiden, och Ungern är tveklöst värst i klassen. Många liberaler varnade redan vid Viktor Orbáns valvinst 2010 för hur han obehagligt utmanade demokratin.

Folkpartiet är Sveriges mest Europavänliga parti, men det betyder inte att vi tänker stå kravlösa mot EU-länder som smiter ifrån sina ansvar. Tillsammans med Birgitta Ohlsson presenterar jag i Västervikstidningen flera FP-förslag för att skydda mänskliga rättigheter inom EU:
  • Publicera årliga rapporter över hur medlemsländerna respekterar mänskliga rättigheter
  • Genomför regelbundna utvärderingar av EU:s rättighetsstadga
  • Ge kommissionen möjlighet att dra ett medlemsland inför EU-domstolen för brott mot artikel 2 i Lissabonfördraget
  • Inför sanktioner, frys utbetalningar av EU-medel och dra in rösträtten i rådet
  • Tillsätt ”människorättsbevakare” på varje kommissionskontor i medlemsländerna med uppgift att bevaka mänskliga rättigheter
Läs hela!