28 augusti 2008

Kris i skolan – och radion

Sveriges Radio har dragit igång en hel artikelserie med syfte att granska fp-ledaren Jan Björklunds många påståenden genom åren om den svenska skolans förfall – och hävda att han inte har fog för dem.

Visst är det bra att våra statliga mediebolag ställer makthavarna mot väggen. Ingen ska komma undan med ljug. Men jag kan konstatera att SR:s anklagelselista hade kunnat kortas ned en del om de helt enkelt hade frågat Björklund vilka källor han lutar sig mot, t ex Skolverket. Men det förstås, det blir svårare att misskreditera en politikers påstående, om man samtidigt ska erkänna att det finns en tung, trovärdig källa bakom påståendet.

Men som sagt, bra att de ställer makthavare mot väggen. Om de nu bara kunde lägga en bråkdel av dessa resurser på att även granska en annan partiledares påståenden

Avdelningen opartiska liknelser

Det blir garanterat en man som efterträder landstingsrådet Malin Pettersson, m, när hon ömsar skinn och blir kommunalråd i framtiden.

– Nyhetsingress i Östra Småland 2008-08-27 (min fetstil).

Jag undrar om Östrans reportrar drog paralleller till ormar även när Johan Persson (s) blev kommunalråd i förfjol. Eller kallade man det något mer folkligt då, som ”sadla om” eller”vidga sina vyer”?

Jag tycker för min del att det ska bli roligt att få tillbaka Malin i kommunpolitiken. Vi arbetade tillsammans i Kultur- och Fritidsnämnden under några år och jag tyckte att hon var mycket engagerad och pålitlig.

22 augusti 2008

Skolbarn positiva till betyg

Själv fick jag vänta till efter halva åttan innan jag fick betyg första gången. Nu hade jag turen att klara mig rätt så bra ändå, men jag minns fortfarande klasskamraten som fick en chock när han öppnade sitt första betygskuvert och satt där med tårar i ögonen i klassrummet. Och det var väl inte så konstigt – när man hade förhalat betygsdebuten i åtta år och byggt upp förväntningar, så blev det en stor grej när det väl kom. Men det värsta var nog att han nu bara hade ett drygt år på sig att göra något åt det. Tänk om han hade haft nio år på sig att komma ikapp istället?

I Barometern m m svarar jag idag riksdagsledamoten Desirée Liljevall (s), som stämt in i den smått tjatiga klago(s)ången ”betygsätt inte sjuåringar”. Som om det vore den stora ödesfrågan i skolan…

Läs hela insändaren här.

15 augusti 2008

Percy tårar, fast tvärtom

I våras bestämde s-v-mp i Kalmar att strunta i mitt förslag till lösning och istället avskaffa sjukgymnasten i Kalmars grundskolor. Basse drar en parallell till detta som belyser kommunens prioriteringar så sorgligt väl att jag vill gråta.

Varför känns det så ofta som om Kalmar kommun styrs av Percy Nilegård?

13 augusti 2008

Vilket århundrade var det vi levde i nu igen?

Noterar i morgonekot att när Bush säger ”the twenty-first century” så översätter Sveriges Radios journalister det till ”det tjugonde århundradet” – två gånger.

Nog för att svenska journalister ibland har problem med att förstå engelska - men nog borde väl SR-personal kunna känna igen ord som ”first”? Försöker de få Bush att verka dummare än han är?

05 augusti 2008

Även jag blev itutad myten i skolan

Noterar för övrigt att i min biologibok från högstadiet (tryckt 1988) beskrivs mödomshinnan som en hinna som delvis täcker slidan och som kan spricka vid fysisk aktivitet. Intill finns en karta över det kvinnliga skötet där slidväggar, äggstockar osv pekas ut med pilar. Intressant nog så är just denna hinna bara beskriven i brödtexten, men finns inte med på bilden. Kan det vara för att den inte finns?

Bedrövligt att även min generation fått växa upp med denna sexistiska myt.

01 augusti 2008

Mödomshinnan är en myt - befäst den inte med fejkoperationer!

Fan, detta gör mig förbannad. Varför bygga upp en upplyst civilisation om ingen sedan vill försvara den?

Johan Ingerö exploderar över att kommunalrådet Ann-Sofie Wågström (s) m fl försvarar att landsting ska använda skattepengar till att operera kvinnors könsorgan för att ”återskapa mödomshinnan”.

Wågström verkar drivas av ett genuint intresse att förbättra situationen för utsatta kvinnorna i skamkulturer, och är fullt medveten om att detta inte är en långsiktig lösning. Problemet är bara att hon inte verkar ha någon plan för hur vi ska tackla problemet långsiktigt över huvud taget, och att denna kortsiktiga lösning förvärrar situationen. Jag lämnade denna kommentar på hennes blogg:

Ann-Sofie, är du medveten om att mödomshinnan är en myt dessutom? Det är helt andra faktorer som gör att en del kvinnor blöder, t ex att hon inte har lust. Så om man vill vara på den säkra sidan att varje man får sina blodsdroppar – inte bara de som är dåliga älskare – så måste sjukhusen vara redo att utföra dessa operationer på alla giftasugna kvinnor, även oskulder.

Du kan väl räkna ett tag på vad det skulle kosta för landstingen, och hur många liv man hade kunnat rädda genom att istället operera riktiga sjukdomar för de pengarna. Men tänk även på, som flera andra påpekat, konsekvenserna i ett längre perspektiv. Du skriver förtjänstfullt att vi i det långa loppet måste förbättra de unkna attityderna. Men med dessa operationer kommer det att bli precis tvärtom! Hur tror du synen på mödomshinnan påverkas, om ryktet sprider sig att svenska sjukhus rekonstruerar (och därmed erkänner existensen och viktigheten av) mödomshinnor?

Jag hade kunnat se en viss sympatisk pragmatism i det du förespråkar, om du hade haft en långsiktig plan i bakfickan och om mödomshinnan faktiskt var det som okunniga män tror att det är. Men nu är det inte så, och därmed går inte ens oskulder säkra. Genom att befästa denna myt gör du dem tvärtom mer utsatta.

Visst finns det män som hotar sina kvinnor med både våld och död, om de inte kommer vara oskulder på bröllopsnatten. Dessa män ska ett civiliserat samhälle kasta i finkan eller dylikt, oavsett om de hetter Ali eller Anders.

Jag tror faktiskt att den sjukliga fixeringen vid kvinnans oskuld är mycket svår att rucka på. Däremot tror jag att åtminstone några av grottmännen kan låta sig påverkas av det vetenskapliga konstaterandet att frånvaron av blod faktiskt inte är ett tecken på att kvinnan haft sex. Då slutar de iaf att hänga upp sig på mödomshinneblod, och vi får väl se hur länge fixeringen vid oskuld hänger kvar när männen inte har något sätt att kontrollera sina kvinnors oskuld. Tror inte du det?'

Wågström har fortsatt debatten på Niklas Frykmans blogg, där den sistnämnde har föreslagit bättre insatser för att lösa problemen i det enskilda fallet. Men Wågström verkar inte läsa dessa rader utan fortsätter eka ”men hur ska vi lösa det, då?”.