27 mars 2017

Hur kan vi förebygga mässling och andra sjukdomar på förskolor?

Idag kommer Kalmar kommunfullmäktige att diskutera denna interpellation som jag har lämnat in till Lasse Johansson (S), Barn- och ungdomsnämndens ordförande:

En seglivad myt är att vaccin skulle orsaka autism hos barn. Även det snabbt framtagna svininfluensavaccinet Pandemrix, som gav tragiska biverkningar för ett fåtal vaccinerade 2009, har gjort en del människor skeptiska till vaccin på det hela taget. Detta är mycket olyckligt, då vaccin bevisligen räddar liv och har hjälpt oss att utrota sjukdomar som brukade beröva miljontals människor livet årligen.

Ett utbrott av mässling i Stockholm nyligen drabbade flera barn och lyfter frågan om smittkontroll, i synnerhet på förskolor där många barn samlas varje dag. Mässling är en farlig sjukdom som kan leda till döden eller ge skador för livet. I det svenska vaccinationsprogrammet vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund (”MPR-vaccin”) vid 18 månaders ålder, och andra vaccin ges fram till tre års ålder.

Men det finns barn som inte har möjlighet att vaccinera sig, t ex på grund av hälsoproblem. Dessa barn, och alla barn yngre än 18 månader, måste förlita sig på ”flockimmunitet”, det vill säga att tillräckligt hög andel av övriga befolkningen är vaccinerad. För en mycket smittsam sjukdom som mässlingen bedöms flockimmuniteten brista ungefär när mindre än 95 % av befolkningen är vaccinerad.

Jag har gått igenom Folkhälsomyndighetens årliga statistik över vaccineringar. I Stockholm har vaccinationsgraden legat just kring 95 % i många år. Kalmar och Kalmar län har länge legat tryggt över rikssnittet, vilket är bra. Men under de senaste två redovisade åren har vaccinationsgraden sjunkit, och 2013 var den på den lägsta nivån sedan 2005.


Det går inte att utifrån detta avgöra om 2012 och 2013 var en tillfällig dipp, eller början på en oroväckande trend. Om det visar sig att ännu fler vårdnadshavare avstår från att låta vaccinera sina barn, kan flockimmuniteten hotas. Landets barnavårdscentraler rapporterar in sin statistik till Folkhälsomyndigheten med tre års fördröjning, vilket jag antar är för att vänta in de vaccin som ges vid tre års ålder. Men det borde redan nu gå att ta reda på mer om hur många som vaccinerats med MPR-vaccinet (18 månader), eftersom åtminstone barn födda 2014 bör ha fått sin dos vid det här laget.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga:
  • Hur stor andel av barn i Kalmar födda 2014 eller senare har fått MPR-vaccin?
  • Om andelen visar sig sjunka ytterligare: vilka förebyggande åtgärder ser du som lämpliga för att säkra Kalmars förskolor (oavsett huvudman) från smittspridning av sjukdomar som mässling, röda hund och påssjuka?

Björn Brändewall (L)

21 mars 2017

Om Downs syndrom och Frida Park

Någon som heter Frida Park har idag startat ett drev mot mig på sociala medier, så det är bäst att jag reder ut det här.

I en Facebook-kommentar ställde jag en fråga till Frida ang en krönika hon hade skrivit om Downs Syndrom. Frida skärmdumpade frågan och hängde ut mig istället för att svara på frågan.



Jag vet sen tidigare att det här är en känslig fråga och inser i efterhand att kommentaren kan missförstås, så det får jag ta på mig. Men det blev ju inte bättre av att Frida skrev till sina följare att min kommentar var apropå kampanjen Rocka sockorna och inte apropå hennes text, vilket gör att kommentaren kan tolkas MYCKET annorlunda. Det kanske var ett ärligt misstag från Frida, jag vet inte. Det är såna där missförstånd som man kan reda ut ifall man svarar sakligt innan man skärmdumpar.

(Hon har senare lagt till länken till sin krönika, men det står fortfarande "Apropå Rocka sockarna".)


När jag skrev min fråga tänkte jag på varje blivande förälders önskan att ge sitt barn så goda livschanser som möjligt. Ibland händer det att barn föds med utvecklingsstörningar, och de ska då ha samhällets FULLA stöd och ges ALLA möjligheter att leva så friska och fria liv som möjligt, utan att på något sätt skambeläggas eller diskrimineras.

Men min utgångspunkt är att det vore bättre för de barn som föds om de vore fria från utvecklingsstörningar och hade god hälsa. Frida hade däremot skrivit en krönika som inte bara problematiserade kring abort, utan menade att "en värld där det inte längre föds några barn med Downs syndrom" vore "oangenäm".

Detta till synes vurm för syndromet i sig förbryllade mig. Tänk om läkarvetenskapen imorgon hittar ett botemedel mot Downs syndrom? Något som gör att alla barn föds friska och får utvecklas utan störningar? Varför skulle en sådan sak vara oangenäm? Jämför t ex med ryggmärgsbråck, som både handikappat barn och tvingat kvinnor att abortera foster, men som vi numera kan förebygga genom att kvinnor får äta folsyratillskott innan graviditeten. Barnen får födas – friska. Hur kan detta vara oangenämt?

Det var i den kontexten jag ställde en fråga. Den var uppriktigt menad. Jag hade gärna sett ett svar på den, istället för det här drevet.

För att sammanfatta:
  • Min fråga var INTE menad apropå Rocka Sockorna, utan apropå en 2 år gammal krönika.
  • Människor med Downs syndrom ska INTE på något sätt ringaktas, lika lite som människor med någon annan utvecklingsstörning eller funktionsnedsättning. De som följer mig som skolpolitiker i Kalmar vet hur jag har kämpat hårt för särskolan, LSS-reformen med mera genom åren. Det är tråkigt att jag ens ska behöva förtydliga detta.
  • Jag föredrar sakliga diskussioner framför uthängningar.