26 februari 2013

Förtydligande om grundsärskoleelevernas frånvaro på Kulturskolan

kommunfullmäktige igår ställde jag bl a en interpellation om en undersökning, som hade visat att fastän 11 % av kommunens elever i grundsärskola vill vara på Monokrom eller Kulturskolan på fritiden, så är ingen aktiv där. I Barometern refereras debatten idag så här:
Björn Brändewall (FP) undrade varför det inte fanns några särskoleelever på fritids-gården Monokrom, men fick snart veta av Marianne Dahlberg (S) att fem elever från särskolan visst gick där.
Nja, riktigt så var det inte. För det första var det Kulturskolan, inte Monokrom, som hade dessa fem elever. Barometern blandar dessutom här ihop grundsärskola och gymnasiesärskola. Titeln på min interpellation var ”Varför går inga grundsärskole-elever på Monokrom eller Kulturskolan?”. I den skrev jag även att dessa verksamheter mycket riktigt har en handfull elever från gymnasiesärskolan, även om bara 1 av 4 elever som vill vara med där faktiskt är med.

Det Marianne Dahlberg hade fått fram var att det – helt i linje med vad jag skrivit – fanns några elever med särskilda behov på Kulturskolan. Men jag påpekade i debatten att det inte framgick i vilka åldrar dessa var.

Huruvida de elever i grundsärskolan som vill aktivera sig här, får göra det, är alltså fortfarande okänt. Men jag hoppas att kommunen får bättre resultat nästa gång enkäten genomförs, för detta är barn som har ett stort behov av stöd för att få en meningsfull fritid.

Jag bifogar interpellationen i sin helhet nedan.

Varför går inga grundsärskole-elever på Monokrom eller Kulturskolan? 
I undersökningen ”Ung livsstil i Kalmar” har hälsa, skola, fritidsliv och andra faktorer kartlagts hos ungdomar som går i särskola. Det framgår att dessa ungdomar generellt har en mycket mer passiv fritid än de skulle önska, och detta går även ut över hur de skattar sin hälsa. I en lång lista med aktiviteter uppger ungdomarna att de skulle vilja göra många saker, men i slutändan är det få saker som blir gjorda. En av dessa är ”vara på Monokrom/Kulturskolan”, där 11 % av eleverna i grundsärskolan skulle vilja vara aktiva, men inga är det.
Antalet intervjuade elever är av naturliga skäl inte jättemånga – ett 30-tal i högstadieålder – men att aktiviteten är så låg som noll procent får i alla fall mig att reagera, och jag hoppas att detta inte är ett mönster från år till år. Utöver detta så finns förstås Kulturskolan även till för yngre elever än högstadiet, men dessa har inte varit med i den här undersökningen så deltagande där framgår inte. I gymnasiet är siffran förvisso inte noll, men där är det likväl
tre  fyragånger fler som ”vill” än som ”gör”.
Utanför skoltid är det svårt för ungdomar i särskola att umgås med klasskompisarna, eftersom de till skillnad från i andra skolklasser bor utspritt över hela kommunen. När man har fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar är det svårt att själv ordna fritidsaktiviteter, särskilt efter en ansträngande skoldag. Föräldrarna måste ofta lägga all sin kraft på att bara få vardagen att fungera. Här är det viktigt att kommunen finns till hands och jobbar extra hårt för att erbjuda en meningsfull fritid åt de som har svårt att skapa den på egen hand.
Med anledning av detta undrar jag:
  • Delar du uppfattningen att ungdomar i särskolan är underrepresenterade i Kulturskolans och Monokroms verksamheter?
  • Vilka åtgärder är du redo att vidta för att ytterligare öka Kulturskolans och Monokroms tillgänglighet för ungdomar med särskilda behov?

25 februari 2013

Träffa en EU-parlamentariker på torsdag

På torsdag kommer vår europaparlamentariker Cecilia Wikström (FP) till Kalmar. Klockan 18:00 föreläser hon om EU i ett större perspektiv – freden, grundläggande värderingar och framtiden.

Cecilia jobbar mycket med patenträtt i EU, och har varit starkt pådrivande i arbetet för en mer rättssäker asylpolitik mellan länderna.

Välkommen att lyssna (och kanske ställa några frågor?) på Kalmar läns museum på torsdag, kl 18:00. Sprid gärna detta!

21 februari 2013

Skolplikt förlängs för nyanlända elever

Skolresultaten för elever som har invandrat till Sverige efter skolstart har sjunkit de senaste åren. Barnen kommer till Sverige i allt högre åldrar och får således färre år på sig i skolan. Detta förklarar stora delar av den sjunkande gymnasiebehörigheten i Kalmar och i riket. Undervisningstid och språkkunskaper är nödvändigt för att dessa elever ska hinna ikapp sina skolkamrater.

Folkpartiet och regeringen genomför därför nu flera åtgärder för att förbättra svenskaundervisningen för dessa barn och unga. Målsättningen är att eleven ska in i ordinarie undervisning snarast, högst ett år i förberedelseklass.

Regeringen ger kommunerna möjlighet att prioritera kunskaperna i svenska; lektionstid ska kunna tas från andra ämnen kunna användas för undervisning i svenska i maximalt ett år. Kommuner som tillsätter extra undervisningstid ska kunna få ett öronmärkt statsbidrag. Om eleven inte har nått målen i svenska förlängs skolplikten tills målen är uppnådda, eller eleven är 18 år.

Igår antog vi i Barn- och ungdomsnämnden årsredovisningen för 2012. Jag noterade särskilt att kalmarelevernas gymnasiebehörighet minskar, och det beror till stor del på de utmaningar som förberedelseklasserna för nyanlända barn står inför. Våra lärare kan göra underverk med eleverna, om de bara får tid på sig. Regeringens förslag om mer undervisningstid och fokus på språkundervisningen känns som helt rätt medicin för att ge dessa barn bättre livschanser!

Läs mer: DN | SvD

14 februari 2013

FP:s skolpolitik inspirerar M

Moderaterna lanserar nya ställningstaganden i sin skolpolitik. Deras skolpolitiske talesperson Tomas Tobé (M) föreslår fler nationella prov, mer undervisning i matematik, svenska och engelska och betyg från tredje klass.

”Forskning visar att barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betygen i de lägre årskurserna avskaffades”, skriver Tobé tillsammans med Anders Borg (M). Det är nästan ordagrant vad jag och utbildningsminister Jan Björklund (FP) skrev i en debattartikel i fjol, när vi föreslog betyg ifrån årskurs fyra.

Det är ju jätteroligt att Moderaterna föreslår de saker som Folkpartiet redan föreslagit eller håller på att genomföra! I vissa fall får vi det se som ett angeläget uppvaknande, med tanke på att samma Tobé så sent som i oktober tyckte att Folkpartiets förslag med betyg i fyran var att ha för bråttom… ;)

06 februari 2013

Björklund minskar läraradministrationen!

Som tidigare aviserats så säger nu utbildningsminister Jan Björklund (FP) att individuella utvecklingsplaner, IUP, inte längre ska krävas av lärare i årskurserna 6–9. I dessa årskurser sätts det ju redan betyg, och hålls fler nationella prov än tidigare, så IUP:ernas roll handlar mycket om dubbelarbete. I årskurs 1–5 blir IUP kvar, men måste bara lämnas in en gång per läsår istället för en gång per termin.

Detta borde kraftigt minska lärarnas dokumentationsarbete, så att de får mer tid att vara hos eleverna ute i klassrummen. IUP var en av de sista pålagorna som Socialdemokraterna hann lägga på skolan innan folket röstade bort dem 2006.

Folkpartiet föreslog nyligen att betyg ska ges från årskurs 4 istället för dagens årskurs 6. Om detta blir verklighet borde det finnas utrymme för att även i årskurs 4–5 slopa kravet på IUP. Det här känns lovande!

Mer läsning: Skolvärlden

Förslag för fler praktikplatser stoppade

I fredags skrev jag i Barometern om förslag som vi från alliansen i Barn- och ungdomsnämnden lägger för att öka tillgången till praktikplatser i grundskolan. (Rubriken var dock inte mitt val.)
Vi vill att alla elever som går ut grundskolan i Kalmar ska ha en klar och realistisk idé om vad de vill jobba med, eller vilket gymnasieprogram de vill välja. Vi i Alliansen i barn- och ungdomsnämnden vill att individens drömmar ska väckas tidigt, så att den kan jobba målmedvetet och inspirerat för att få de betyg som krävs för att komma in på drömutbildningen. Detta kräver tidiga kontakter med arbetslivet.
Som svar på ett medborgarförslag, där högstadieelever efterfrågar praktikplatser för att få bättre inblick inför gymnasievalen, lade vi i fredags två förslag i nämnden:
  • Samordna förfrågningarna mellan grundskola, gymnasieskola och kommunens arbetsmarknadsenhet. Ett företag ska inte behöva bli kontaktat tre gånger om praktikplats från olika delar av kommunorganisationen; då säger de kanske nej av slentrian till slut och missar en jättebra matchning.
  • Samla möjliga praktikplatser i en platsbanSamordna förfrågningarna mellan grundskola, gymnasieskola och kommunens arbetsmarknadsenhet. Ett företag k på en öppen webbplats, där elever, skolpersonal och arbetsgivare kan söka och lägga upp förfrågningar eller erbjudanden om praktik. Då kan även företag se hur andra företag tar emot praktikanter – se att det inte behöver vara så krångligt.
Men trots att vi till en början bara ville se en utredning av möjligheterna att förverkliga detta, kunde inte Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ställa upp på detta, utan stoppade förslagen! Det är sorgligt att de inte ens vill se en utredning av hur elever ska kunna få testa praktik innan de måste välja program till gymnasieskolan.

05 februari 2013

Grattis till Rinkabyholmsskolan!

Grattis till Rinkabyholmsskolan i Kalmar, vinnare i länsfinalen av Vi i femman. Ni och era lärare är föredömen och en inspirationskälla för alla. Sluta aldrig att lära er mer!