30 december 2013

Läraryrket ett framtidsyrke igen

Debatten fortsätter. Medan min replik om skolresultaten väntade på att publiceras härom veckan, inkom ett annat inlägg från Birger Einarsson den 18/12. Mitt svar på Einarsson publicerades i lördagens Östran:
Birger Einarsson har lämnat en kommentar på min insändare 9/12 om skolpolitiken. Det höga tonläget förvånar, men blir kanske begripligt om man vet att Einarsson kandiderade för Vänsterpartiet i kommunvalet 2010. Jag tänker inte bemöta personangreppen utan fokuserar på sakfrågorna.

Einarssons inlägg är fyllt med fördomar som gång på gång har motbevisats, men som fortfarande sprids från vänstern. Tvärtemot Einarssons påstående så innebär skolvalet frihet för alla elever att välja - läs lagen! Istället för att haka upp sig på ägarformerna borde Einarsson titta på vad mångfalden faktiskt tillför klassrummen.

Som jag redan redogjort för i inlägg 21/12, visar forskning att 1990-talets friskolereform varit positivt för kunskapsresultaten, utan att ge någon försämring för elever "från resurssvaga hem". Utan det fria skolvalet hade alltså Sveriges internationella kunskapstapp varit större, inte mindre.

Något som däremot verkligen har slagit ut barn till lågutbildade är vänsterns paradgren, nämligen 1970-talets avskaffande av betyg i låg- och mellanstadiet. Detta visade myndigheten IFAU år 2010, i den största studie som gjorts kring de långsiktiga effekterna av borttagna betyg i grundskolan. Vi i Folkpartiet liberalerna vill ha tidigare och tydliga betyg i skolan så att alla elever ska ses och få lika möjligheter, oavsett bakgrund.

I en sak ska jag dock ge Einarsson rätt. Den avgörande reformen, viktigare än betyg, prov eller läroplaner, är kompetenta och engagerade lärare. Detta är samtidigt en utveckling som tar längre tid att vända än något annat. Och Vänsterpartiets partiprogram berör inte läraryrket med ett endaste ord.

Folkpartiet och regeringen har däremot storsatsat på lärarlönerna samt städat upp lärarutbildningen efter de rödgröna och gjort om den från grunden. Det har gett resultat - efter femton års nedgång ökar söktrycket till lärarutbildningen igen. Högskolorna kan välja ut de bästa studenterna istället för att tvingas anta alla som söker. Läraryrket börjar återigen ses som ett framtidsyrke med status.

De första studenterna som nu går denna utbildning kommer att vara redo att anställas från höstterminen 2015. Solen börjar gå upp. Men enligt vänsterns tideräkning antar jag att även denna reform bär skulden för resultaten hos de elever som gick i skolan 2003-2012.

Björn Brändewall (FP)
Vice ordförande i Kalmars Barn- och ungdomsnämnd

28 december 2013

Mitt tal på manifestationen idag

Jag har nog aldrig deltagit i ett så långt demonstrationståg förr. Enorm uppslutning!
Det är en ära för mig som liberal att få stå här idag och tala om det jag tror mest på: ALLA människors LIKA värde!

För alla är vi människor med lika värde, oavsätt vart vi kommer ifrån, vilken hudfärg vi har, om vi är man eller kvinna, ung eller gammal, sjuk eller frisk!
Alla är vi människor med samma ursprung, vilket modern forskning kan bevisa idag.

Forskning visar även att vi blir bättre på att lösa problem om vi är i blandade grupper. Det annorlunda kan störa och irritera - men det är också därför det behövs. Om en grupp är för likartad, så arbetar de visserligen smidigt och bekvämt, men drabbas lätt av grupptänk - ingen kommer med invändningar, ingen utforskar alternativ, oliktänkande vågar inte säga sin mening, och man försöker bara bekräfta de egna perspektiven. Då är det inte konstigt att det i sådana miljöer har kunnat uppstå sjuka idéer som de om rasism och nazism, eller nationalsocialism.

Rasism är nonsens. Vi hör alla till samma ras, och vi blandar oss hela tiden. Vi människor har alltid rest runt och sökt nya platser. Det är genom resandet över gränser mellan olika nationer, kulturer och synsätt som vi kan och har berikat oss med kunskap.

Adolf Hitler fattade inte detta. Han ledde Nationalsocialistiska Tyska Arbetarepartiet med en tro på nationen som grund för folkets samhörighet och förvirrad renodling av de påhittade raserna. Men samhällen byggs inte av nationer; samhällen byggs av enskilda människor, som får röra sig och blanda sig fritt.

Ställ dig själv en fråga, nästa gång någon pratar om reglerad invandring. Ställ dig frågan varför gränserna ska vara just nationella. Varför inte sätta upp gränser mellan regioner i landet, eller mellan kommuner? Ska vi kalmarpolitiker sitta och säga bu eller bä när någon vill komma hit från Färjestaden och jobba?

Nej, det ska vi inte. För att samhällen som sätter upp gränser och slutar blanda sig, förfaller. Det var med sådana politiska beslut som Kina från 1400-talet gick ner sig totalt, från världens supermakt, till ett av världens fattigaste länder. Vi behöver ett ständigt blodomlopp av nya idéer och kulturintryck i samhället för att utvecklas.

Vi lever nu i globaliseringens tid. Det är bra. Globaliseringen är nämligen nationalsocialismens raka motsats - ett utsuddandet av nationsgränserna och en global marknadsplats med den kapitalism som Hitler så djupt hatade, där det inte spelar någon roll hur du ser ut, utan vilka nya idéer du har att tillföra.

Detta lyfter människor ur fattigdom. När jag föddes befann sig hälften av världens befolkning i u-länder i extrem fattigdom. De kunde inte få mat för dagen. Med global handel så har det idag minskat till en fjärdedel. Det har aldrig skett något liknande i världshistorien. Vi ska vara väldigt glada att nationalsocialismen inte gick segrande ut ur andra världskriget.

Som svenska medborgare bör vi komma ihåg att det är bara 40 år sen vi slöt gränserna för folk som ville arbeta här, vi lät i princip bara lät flyktingar komma hit. Nu är gränserna öppnare igen men hur bemöter vi dem som kommer hit? Ärligt, hur möter vi dem som kommer hit?
Är vi bara välmenande, eller är vi även nedvärderande, när vi tror att den som jobbade som kirurg i ett annat land inte kan jobba på ett svenskt sjukhus, utan får köra taxi istället? Vi skapar en grogrund för farligt grupptänk när vi sätter upp specifika krav för att få jobba på en svensk arbetsplats, och inbillar oss att vi svenskar alltid redan har de bästa lösningarna. Som sagt: grupper är bättre på att lösa problem om de är blandade.

Det är inte här på Larmtorget som vi besegrar rasismen och främlingsfientligheten. Kampen för ett tolerant samhälle för var och en av er ni går hem och åter till era dagliga möten i vardagen. När ni säger ifrån när ni hör fördomar i fikarummet, eller vid släktmiddagen. När ni ger en utländsk arbetssökande en chans att visa vad hen går för på ditt jobb. Eller när du helt enkelt stiger utanför din komfortzon och umgås, bara umgås, med människor med en helt annan bakgrund än din egen.

27 december 2013

Vänstern förstör allt igen

Inför manifestationen mot rasism och nazism uttryckte jag igår min fromma förhoppning att den politiska vänsterkanten skulle kunna hålla sig inom anständighetens ramar den här gången. De upphör dock aldrig att göra en besviken.

I Östran idag finns en insändare från Kommunistiska partiet, Ung vänster och Syndikalistiska ungdomsförbundet som kräver att ett av Kalmars demokratiskt valda partier ska uteslutas från manifestationen. På nyhetsplats kan vi även läsa om hur arrangören, en privatperson som just nu lägger all sin tid på detta, har fått motta många hot från vänstersympatisörer av samma anledning. Ni kan nog gissa vilket parti de vill utesluta, men jag tänker avstå från att nämna det vid namn. Principiellt hade det nämligen kunnat handla om vilket parti som helst, och det handlar om hur vi ser på vår demokrati.

Det finns partier som står för hemska saker, som inte respekterar att människor är olika, som vill stänga våra gränser för människor som med hederligt arbete vill skapa sig ett bättre liv i Sverige, som försvarar förtryckande diktaturer, som sprider hat och lögner. Dessa må och bör vi bekämpa till vårt sista andetag, med ord och kunskap, aldrig med våld.

Men. När en avsevärd del av folket har lagt sin röst på dem, så måste vi acceptera att de är lika folkvalda som vi själva. Det betyder inte att vi måste respektera deras åsikter, men vi måste respektera deras närvaro och chanser att delta i det demokratiska samtalet på lika villkor. (Och om vi försöker frysa ut dem så får de bara sympatiröster för det.) Vi bör samtidigt se det som ett misslyckande att vi inte tagit debatten tillräckligt eller på annat sätt inte nått fram till väljarna med bättre politik och värderingar.

Arrangören har behandlat alla lika, genom att bjuda in samtliga kommunfullmäktiges partier. Vänsterorganisationerna ovan beskyller henom för att därmed ”skänka legitimitet” åt partiet. Men det är fel. De som har skänkt legitimiteten är väljarna. Bryr man sig om demokrati så förhåller man sig till detta.

Vi inbjudna partier har fått en tydlig uppmaning från arrangören att hålla manifestationen fri från partipolitik. Jag respekterar den uppmaningen, som bottnar i synen att den här frågan är så viktig att den står över partipolitiskt käbbel. Ung vänster är ungdomsförbund till Vänsterpartiet, ett av de inbjudna partierna. Har Ung vänster förankrat detta utspel med sitt moderparti?

Slutligen. På tal om att skänka legitimitet. Det finns bara en ideologi som har dödat fler människor än nazismen, och det är kommunismen. Men kommunister har dock Ung vänster inget emot att synas med och samarbeta med.

26 december 2013

Knäppdrömmen om friskolan

Lite mellandags-humor!

Jag har ju skrivit extra mycket på sistone om de många myter om friskolereformen som slungas i politiken och i medierna, och som förstås påverkar allmänhetens uppfattningar. En bekant till mig har mycket fantasifyllda drömmar, ”knäpp-drömmar”, och delar ibland med sig av dem i SMS av imponerande längd. Eftersom den senaste berör denna mediala diskussion, och var extra rolig, publicerar jag den här med upphovsmannens tillåtelse.

Eventuella likheter med verkligheten är helt och hållet inbillade. ;)
Förord: Ja, nu har ju inte jag någon åsikt om friskolor - och skulle aldrig påstå att *alla* medier bluffar - men så här knäppt drömde jag nyligen:

Fiskkolan som reg(l)eringen glömde

I sin oändliga idéström, har regeringen bestämt att friskolor nu *bara* ska få drivas, av den oseriösa delen av spåtantsindustrin.

(Gamla tanter är ju aldrig fel... B-) )

Och i äkta McDrive-anda, så har McDuckerna... - hrm, jag menar "moderaterna" - bestämt att undervisning *bara* får ske på busshållplatser, lite snabbt, medan man väntar på bussen! o_O

(Denna sk. "gatuundervisning" skulle visst "spara pengar", hette det.)

Så... Där står dom stränga spåtanterna, med sina stora örhängen och lila paljettkåpor, i Pressbyråns busskur...

Dom kraxar på som "Mor i skutan", och lär ut... hm, bokstäverna Y, 3, V, # och X. (!)

(Jodå, man *kan* läsa i drömmar. :-| )

- Men varför då inte lära ut *hela* alfabetet, undrar ni? - Jo, för att dom inte har råd.

Så dom här fem är "bokstäverna" man lär sig - och därmed basta! XD

("Fem-inism"? ;-) )

Dock får man lära sig hela ord - men bara sk. "transnymer". Dvs. ord som ÄNDRAR sig, som i "Harry Potter", och blir till liknande ord, som blir till liknande, osv. :

Så på (reklam)tavlan står det:

"MUSTASCH
MESSTACK
MISSTAG"

Jodå.

Och där vaknade jag.

Men jag är högst öppen för tolkningar?

Manifestation mot rasism och nazism på lördag

På lördag anordnas det en manifestation mot rasism och nazism. Samtliga partier i Kalmar kommunfullmäktige har bjudits in, och jag kommer att hålla ett tal för Folkpartiet liberalernas del.

Kärrtorp-manifestationen förra veckan blev ett försök för extremvänstern att försöka förringa sitt ansvar för och deltagande i det politiska våldet, men jag hoppas att vi kommer att hålla en bättre nivå i Kalmar och att vi blir många, så att vi visar att vi är en stor majoritet som inte vill företrädas av någon sorts våldsromantiserande eller hatspridande extremister.


22 december 2013

Jag svarar om PISA och friskolor

På Östrans insändarsida pågår ett replikskifte mellan mig och Jonas Hellberg (S) om de sjunkande skolresultaten och hur vi ska vända utvecklingen. Igår publicerades mitt andra inlägg, som följer nedan. Det skickades in den 13 december, så andra angrepp på mig som har publicerats på insändarsidan därefter har jag inte kunnat bemöta här.
Det får vara nog med löst tyckande i skoldebatten. Först krävde Jonas Hellberg (S) att Jan Björklund (FP) skulle avgå, för att PISA-skolresultaten sjunkit för de elever som hade gått i den gamla skolan, innan Folkpartiets stora reformer trädde i kraft. Var och en som är intellektuellt hederlig och kan räkna några år på en tidslinje inser att detta är helt orimligt.
Nu försöker Hellberg istället skylla de sjunkande skolresultaten på friskolorna. Även detta är struntprat. Redan 2005 visade Skolverkets rapport att friskolereformen ledde till högre effektivitet i de kommuner som fick konkurrens - även för den kommunala skolan. Dåvarande skolminister Ibrahim Baylans (S) reaktion var dock inte att glädjas med eleverna, utan att försöka stoppa rapporten.
I fjol visade myndigheten IFAU att högre andel friskolor i en kommun höjde kunskapsresultaten i hela kommunen utan att öka kostnaderna, och att det inte berodde på betygsinflation, för effekterna höll i sig på gymnasiet och fick fler att läsa vidare på högskola.
Skolvalet kan ha lett till ökad segregation på vissa håll, även om det inte behöver vara så. Men forskningen ger inte stöd för att någon elevgrupp skulle ha fått sämre resultat för det. I en förstudie från 2007 visade forskarna tvärtom att friskolereformen lyfte resultaten särskilt för bland annat barn till låginkomsttagare och barn med utländsk bakgrund.
Friskolereformen är en av få skolreformer de senaste decennierna som i någon mån faktiskt kunnat utvärderas, och den har klarat testet. (S) ignorerar denna forskning.
Jag ogillar både Hellbergs pajkastning, och övertolkningarna som görs av PISA, av alla politiska läger. Svensk skola har många kvaliteter i jämställdhetsarbete, demokratisk värdegrund m m som aldrig mäts i såna här jämförelser, och som socialdemokrater och borgerliga partier faktiskt har varit överens om. Att partierna i samma läroplaner och lagtexter lagt grunden för ett kunskapstapp har vi ett delat ansvar för, även om nyckeldelar som de otydligare betygen och kommunaliseringen är just Socialdemokraternas ansvar.
Folkpartiet vill ha statlig skola igen. Vi har i regering kraftigt ökat satsningarna på skolan, och i Kalmar satsar vi mer resurser på skolan än något annat parti. Våra reformer verkar långsiktligt, och i våras kunde Kalmar följa rikstrenden och se höjda meritvärden hos de elever som gick ut nian. Det var även den första årskullen som hade fått ta del av Jan Björklunds reformer.
Björn Brändewall (FP)
Vice ordförande i Kalmars Barn- och ungdomsnämnd

19 december 2013

Ny sajt hjälper alla att välja skola

Igår lanserade Friskolornas Riksförbund, SKL, och Svenskt Näringsliv sajten www.grundskolekvalitet.se. Här kan folk jämföra olika skolors provresultat och betyg, och nästa år kommer även saker som elevernas nöjdhet att redovisas. Genom att öka informationen inför de skolval som elever och föräldrar gör stärks det fria skolvalet, och ökar incitamenten för kvalitetsarbete hos både kommunala och privata utförare.

Som jag tidigare skrivit om, är konkurrensen mellan olika skolor i en kommun en viktig faktor för att höja elevernas resultat. Man kan även trivas bättre om man hittar en skola som passar. Men för att konkurrensen ska ge dessa positiva effekter fullt ut är det viktigt att så många familjer som möjligt utnyttjar möjligheten att välja. Det finns en tendens att familjer med låg utbildningsbakgrund inte utnyttjar denna rätt, och att familjer med utländsk bakgrund inte känner till sin rätt att välja skola. Detta har jag och Folkpartiet bedrivit upplysningskampanj i Kalmar för att öka medvetenheten.

Grundskolekvalitet.se gör denna jämförelse ännu enklare, och jag hoppas att det kommer att få fler att göra aktiva jämförelser och visa skolorna att man ställer krav och har höga förväntningar för sina barn.

10 december 2013

Sverige ska inte bara dela ut Nobelpris – vi ska vinna dem också!

I dag är Nobeldagen och vi firar innovation, nytänkande och forskningens framsteg till kemisten Alfred Nobels minne. I Barometern och Oskarshamnstidningen skriver jag tillsammans med Inger Hilmansson om kvinnliga och manliga forskare som tagit nobelpris utifrån olika förutsättningar i skolan. Folkpartiet liberalernas utbildningspolitik siktar på att hjälpa elever att forma sina drömmar och förverkliga dem, så att vi får många framstående forskare och kan se fler svenskar ta emot Nobelpris i framtiden.

Nobelfesten på Barkestorpskolan förra veckan blev för övrigt en succé. Eldsjälarna i personalen ska ha stort tack för att de högtidlighåller kunskap och bildning och för att jag fick vara med när de gav eleverna ett minne för livet! Det var en stor ära att få dela ut Nobelpriset i engelsk litteratur!

Dazzling the stage!Alla pristagarna i årskurs nio.



Forskning: friskolereformen bra för skolresultaten

Det är verkligen hela havet stormar i skoldebatten just nu, där alla häver ur sig precis vad som helst om varför resultaten i svensk skola sjönk för två år sedan, innan de stora Folkparti-reformerna hade trätt i kraft. Populärast verkar vara att skylla nedgången på det fria skolvalet, friskolereformen.

Varje gång jag ser någon påstå det försöker jag se om de lutar sig på någon faktisk forskning. Hittills har de aldrig gjort det. Men att häva ur sig en hypotes utan stöd i fakta räcker för att få riksnyhetsrubrik. Att Skolverket förkastar hypotesen som grundlös kläms in i slutet på artikeln. (Även i VT, GD,
SvD, Metro, Barometern och SMP.)

Lärarförbundets Eva-Lis Sirén drar till med samma sak. Expressens Anna Dahlberg skriver att ”alla som har investerat förtroendekapital i skoldebatten vevar sina favoritargument som om inget har hänt”. Och vevar sedan sitt favoritargument om att det ”självklart” finns ett samband mellan de fallande skolresultaten och friskolereformen. Fastän den "oberoende utvärdering" hon efterlyser redan har gjorts, av IFAU, och den visade tvärtom att det fria skolvalet har, i all sin ofullkomlighet, varit positivt för skolresultaten. Inte ”betygsinflations-positivt”, utan verkligt ”långsiktigt högre kunskap-positivt”.

Men en viktig lärdom av PISA-resultatet var ju att klyftorna hade ökat, eller hur? Lågpresterande elever har sjunkit ännu mer än högpresterande. Beror detta på skolvalet, då? Ja och nej. Jag kontaktade en av forskarna bakom IFAU-rapporten, Mikael Lindahl, och frågade om lågpresterande elever har försämrat sina resultat pga konkurrensen från friskolor. Han hänvisade till ett working paper från 2007 (sid 26–27) som visar att så inte är fallet. Barn till såväl låginkomsttagare, höginkomsttagare och utrikes födda får alla bättre skolresultat när det blir konkurrens bland skolorna i kommuner. Barn till högutbildade förbättrar sig visserligen mer än barn till lågutbildade, men inga elevgrupper har fått sämre resultat på grund av av skolvalet.

Det finns sannolikt många saker som förstört svensk skola de senaste decennierna. Mycket går inte att utvärdera. Men en av de få saker vi kan utvärdera någorlunda är alltså just friskolereformen – även om den råkade sammanfalla i tid med den i min mening bedrövliga kommunali(s)eringen. De som ändå fortsätter att blint kämpa mot skolvalet likt väderkvarnar, gör bara situationen värre för skolan och eleverna. De borde istället fråga sig vad vi kan lära oss av valfriheten för att förbättra skolresultaten.

Ett ljus i mörkret är ändå DN:s existensberättigande Maciej Zaremba, som skriver klokt om den flockmentalitet som sumpade svensk skola för tjugo+ år sedan, och att döma av det jag skrivit ovan är på god väg att sumpa det ännu mer.

07 december 2013

PISA: Sverige kan återhämta skolresultaten

Den internationella undersökningen PISA, som mäter 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse, presenterades i veckan. Det är skrämmande att se hur 15-åringar går bet på riktigt enkla uppgifter. Att svenska skolresultat sjunker är mycket allvarligt, men det är inget nytt eller oväntat, det har pågått i cirka 20 år. Om detta skriver jag i Västervikstidningen:
Det är därför som Folkpartiet och Alliansregeringen redan första dan på jobbet satte igång den största omläggningen av svensk utbildningspolitik sedan folkskolans införande 1842. Ny läroplan, nya kursplaner, nationella prov och tidigare och tydligare betyg är några av de viktigaste reformerna. Att göra om och modernisera skolpolitiken tog tid - ändå har vi fått utstå kritik från socialdemokraterna för att reformtakten varit så hög.
Nu kommer vi till själva grejen. PISA-testet gjordes för snart två år sedan, och ingen av dessa reformer hade hunnit träda i kraft för de niondeklassare som gjorde testet! Pisa 2012 redovisar tvärtom den sista årskullen som gick helt och hållet efter den gamla skolpolitiken.
Läs hela!

Det har varit populärt i veckan att försöka beskylla Folkpartiets skolpolitik för de sjunkande resultaten. Men om vi vill utvärdera den förda skolpolitiken, och komma längre än bara till pajkastning, är det bra om vi kan komma överens om vilken politik det är som utvärderas. Det går att vända resultaten på sikt, men då måste reformerna som vi nu äntligen fått på plats ges chans att verka.

Många som borde veta bättre har slentrianmässigt hävdat att friskolereformen och det fria skolvalet bär skulden. Men forskningen ger inte stöd för detta - tvärtom. Av alla reformer som genomförts i svensk skola de senaste årtiondena är friskolereformen en av de få som går att utvärdera, eftersom etableringarna varierat från kommun till kommun. Det man funnit är att konkurrensen varit positiv för kunskapsresultaten, dvs att vår rankning i PISA hade varit ännu sämre om vi inte hade haft det fria skolvalet.

Om de många polisanmälningarna på Östra Funkaboskolan

Östran skriver om att Östra Funkaboskolan står för mer än hälften av alla Kalmarskolors polisanmälningar av elever.

Det är något som jag själv lyfte upp på Barn- och ungdomsnämndens sammanträde i augusti i år. I de s k delegationsärendena, som vandrar runt i en pärm under mötet, påtalade jag att det bara fanns anmälningar om kränkande behandling från Östra Funkaboskolan och frågade varför.

Sedan jag påpekade det har jag följt utvecklingen och märkt att det börjat komma in fler anmälningar även från andra skolor (Även om Östra Funkabo fortfarande är i majoritet), så jag tolkar det som att förvaltningen har agerat och skolorna har börjat se över sina rutiner.

Så jag vet inte om Jonas Hellbergs (S) utspel om att få skolorna att prata ihop sig innebär något nytt egentligen. Hellberg satt ju med på mötet som ordförande när jag påpekade problemet, så han hade redan känt till situationen i flera månader innan Östrans skrev om det. Utan att göra något utspel.

Jag har ingen anledning att tro att Östra Funkaboskolan har anmält något i onödan. Det känns samtidigt helt otänkbart att majoriteten av alla kränkande behandlingar i Kalmar kommun skulle ske på just den skolan. Andra skolor har nog en bakläxa att göra, och jag kommer att fortsätta att bevaka att det går åt rätt håll. Det är en sorglig insikt att det går så hårt till på våra skolor. Men det första steget med att komma till rätta med problem är att vara öppen med att problemen finns.

05 december 2013

Nobelfest på Barkestorpsskolan



Ikväll anordnar Barkestorpsskolan en egen Nobelfest för sina elever. Jag har fått äran att dela ut ett pris. Ska klä upp mig riktigt fint!