23 september 2017

Bättre skola genom aktivt skolval och gemensamt kösystem

Alla föräldrar i Kalmar ska få välja vilken skola deras barn ska gå på, istället för att kommunen bara tilldelar dem en skola utifrån var de bor. Det föreslår jag i en motion tillsammans med Måns Linge (M) och Christopher Dywik (KD).

Den svenska skolan innebär en fantastisk möjlighet att ge varenda unge en chans att hitta sin väg och uppnå sin dröm, även om starten i livet ser olika ut.

Det fria skolvalet är viktigt. Det ger alla elever möjlighet att välja den skola som passar dem bäst och är ett medel för att bryta segregationen. Det visar sig också att elever som går i den skola de valt i högre grad är nöjda med sin skola. Men samtidigt har den ökande boendesegregationen i Sverige de senaste decennierna bidragit till växande klyftor. Därför har det fria skolvalet inte brutit segregationen i den utsträckning som vi skulle önska.  Nu måste mer göras för att elever med olika bakgrund oftare ska hamna i samma klassrum.

Skolkommissionen har granskat orsaker till skolsegregation samt förutsättningarna för att välja skola. Bland annat erfar man att det finns många invandrare som inte känner till att det är gratis att gå på fristående skolor i Sverige. Man tror att det handlar om privatskolor med höga avgifter. (s296) Om föräldrar från olika socioekonomiska förhållanden har olika tillgång till information om hur skolvalet fungerar och vilka urvalsgrunder som tillämpas, kan segregation uppstå. Skolval kan dock även vara ett verktyg att för elever att bryta sin boendesegregation genom att välja bort skolan i närområdet och därmed bryta den segregation som uppstår i och med närhetsprincipen. (s292)

Med ett så kallar aktivt skolval måste kommunen låta elever och deras familjer välja skola. Kommunen kan inte förutsätta att elever vill gå på den skola som ligger närmast, utan måste se till att varje elev gör ett aktivt val baserat på god information om olika alternativ. Därmed får även familjer som inte övervägt eller ens känt till skolvalet en tydlig signal om att de förväntas utvärdera alternativen och ta ställning utifrån vad som är bäst för deras barn. Detta har prövats framgångsrikt i bland annat Botkyrka och Nacka.

Flera undersökningar (Skolverket 2005, ”Mer kunskap för pengarna” eller IFAU 2012, ”Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt?”) har visat att när konkurrensen mellan grundskolor ökar så ökar även skolornas ekonomiska effektivitet, elever lär sig mer och fler går vidare till högre utbildning. Med ett aktivt skolval kan vi räkna med att skärskådningen och konkurrensen mellan skolor ökar än mer, vilket kan tänkas förstärka dessa positiva effekter ytterligare.

När Barn- och ungdomsnämnden har yttrat sig till Skolkommissionen (BUN 2017/0558) har den bland annat pekat på att ett förstärkt skolval fordrar en översyn av reglerna för skolskjuts. Elever i glesbygd riskerar att i praktiken inte ha något aktivt skolval med nuvarande regelverk runt skolskjuts. Vi bör se över vilket utrymme nuvarande skollag ger kommunen (och fristående aktörer i kommunen) att erbjuda bättre möjligheter till skolskjuts vid val av en skola långt ifrån hemmet.

För att alla elever och föräldrar ska kunna göra ett genomtänkt och välgrundat val, måste det finnas tydlig information som gör det lätt att jämföra olika skolors kvalitet och kunskapsresultat. Man behöver inte uppfinna hjulet på nytt för detta. Den nationella satsningen www.väljaskola.se är ett bra verktyg att hänvisa till, likaså de jämförelseskrifter som Barn- och ungdomsförvaltningen tar fram årligen, som ”Måluppfyllelse i fokus” och ”Elevernas och vårdnadshavarnas syn på verksamheten”. Det är dock viktigt att informationen om såväl skolval som de olika alternativen presenteras lättillgängligt för alla och översätts till flera språk.

Dagens kösystem med separata köer till kommunala och fristående skolor innebär att elever och föräldrar har svårt att få en överblick över vilken skola de har möjlighet att komma in på. Teveprogrammet Uppdrag Granskning visade härom året att bristen på transparens gjort det möjligt för fristående skolor att under vissa förutsättningar ”välja sina elever” istället för tvärtom. För att förebygga detta samt underlätta det aktiva skolvalet för alla bör kommunen undersöka möjligheten att införa ett gemensamt administrerat kösystem till kommunens alla skolor, fristående som kommunala. Ett sådant system finns till exempel i Stockholms kommun.

Med anledning av detta föreslår vi kommunfullmäktige att besluta

  1. att Kalmar kommun inför ett aktivt skolval för alla.
  2. att elever och föräldrar inför skolvalet ska ges utförlig, jämförande information om utbudet av skolor.
  3. att information inför skolvalet ska erbjudas på de vanligaste språken i kommunen.
  4. att se över möjligheterna att inom ramen för nuvarande lagstiftning förbättra möjligheten till skolresor och skolskjuts vid val av skola långt ifrån hemmet.
  5. att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för att införa ett transparent och gemensamt administrerat kösystem till alla skolor i Kalmar, fristående såväl som kommunala.

Björn Brändewall (L)
Måns Linge (M)
Christopher Dywik (KD)

21 september 2017

Djurängsskolans förseningar är oacceptabla!

Jag har lämnat in denna interpellation till Servicenämndens ordförande Johanna Peterson (C). Jag kommer sannolikt att få debattera den på nästa kommunfullmäktige, på måndag eftermiddag. Du kan följa debatten live på Kalmar kommuns Youtube-kanal. Mötet är även öppet för allmänheten.

Trots att Djurängsskolan byggdes så sent som 1969 så var den i så dåligt och hälsofarligt skick att den behövde rivas i fjol. Där ser man det dumsnåla i att som kommun försöka spara pengar på att missköta underhållet i årtionden. Det hade nog varit mycket billigare att underhålla fastigheten under åren jämfört med att riva och bygga nytt. Medan skolan rivs, och ny byggs, bussas nu eleverna till Tullbroskolan varje dag.

Jag har följt frågan i Barn- och ungdomsnämnden och på föräldramöten i snart två års tid. Det besked som föräldrar fick på informationsmöte våren 2016 var att deras barn kanske skulle behöva bussas till Tullen i så mycket som två läsår. Nu, ett och ett halvt år senare, har mycket lite hänt och den mest optimistiska prognosen är att eleverna får vänta tre läsår på sin nya skola. Kanske mer.

Skolans personal har verkligen gjort sitt yttersta för att göra tillvaron dräglig för eleverna. Tullbroskolans lokaler är inte dåliga, men det saknas bland annat kök med diskmöjligheter, så barnen får äta på papptallrikar och dricka ur engångsmuggar varje dag. (Ekonomin och det pedagogiska miljötänket kring detta kan verkligen ifrågasättas!) Och den dagliga bussningen gör det svårt för föräldrar utan bil att lösa logistiken kring fritidshemmet. Det kan inte anses rimligt, i en kommun som siktar på att bli en av Sveriges bästa skolkommuner, att familjer som bosatt sig centralt i Kalmar ska behöva se sina barn bussas till en annan skola redan från första skolåret.

Djurängsskolan är en F-5 skola. En barndom är kort. Innan den nya Djurängsskolan står klar kommer många av eleverna att få ha tillbringat mer än halva sin låg- och mellanstadietid på undantag.

Frågan är då varför inte tiden har använts bättre. Beslut om rivning togs i februari 2016, men rivningen påbörjades inte förrän i januari 2017. Skolan hade då redan stått utrymd i en hel termin. I skrivande stund har planen för området fortfarande inte varit uppe i Planutskottet. Varför har det tagit sådan tid att få fram en plan för Djurängsskolan? Vi har mark som nu stått outnyttjad i över ett år. Det hade nog varit billigare för kommunen att anställa en person för att snabba på arbetet med planen, än att ha mark outnyttjad och bussa elever i ett år längre än nödvändigt.

Djurängsskolans elever och deras vårdnadshavare visar ett mycket stort tålamod med kommunen för denna långt ifrån optimala lokalsituation. Då har vi också ett ansvar som kommun att se till att deras väntan på sin ordinarie skola blir så kort som möjligt.


Med anledning av ovanstående vill jag fråga:
  • Varför har arbetet hittills med rivning, planering och nybyggnation av Djurängsskolan tagit så lång tid?
  • Kan du garantera att den nya Djurängsskolan står inflyttningsklar så att personalen hinner flytta in inför skolstarten hösten 2019?

Björn Brändewall (L)