29 april 2013

Hur gör vi verklighet av praktikplatserna för SFI-studerande?

I eftermiddag sammanträder kommunfullmäktige. Inför interpellationsdebatterna har jag skickat in denna fråga, som jag kommer att diskutera med kommunalrådet Anette Lingmerth (S).
Jag har sedan tidigare följt upp kommunens mål att erbjuda 150 praktikplatser till SFI-studerande invandrare. Att som nyanländ i ett land snabbt få kontakter med arbetsmarknaden är viktigt både för språkutvecklingen och för att motverka att man fastnar i långvarigt utanförskap och bidragsberoende. Det är viktigt både för samhällsekonomin och för den enskilda människans livskvalitet. Därför har vi i Folkpartiet liberalerna i många år krävt att kommunen ska föregå med gott exempel och ordna praktikplatser åt SFI-studenter.

Den senaste årsredovisningen visar att kommunen till slut har uppnått målet att erbjuda 150 platser, och det är förstås ett steg framåt. Men så länge inte platserna även besätts så har det gjort föga nytta för människorna ifråga. Jag har inte sett några siffror om detta i tryck, men enligt muntligt besked från gymnasieförbundet i januari så hade knappt 40 platser besatts under 2012. Samtidigt har jag hört om flera SFI-studerande som beklagat att de inte fått någon praktik, så efterfrågan verkar det inte vara något fel på.

Med anledning av detta undrar jag:
  • Hur kommer kommunen att se till att de 150 erbjudna platserna verkligen leder till praktik för de SFI-studerande?
Björn Brändewall
Folkpartiet liberalerna

24 april 2013

Nyinvandrade barn ska få mer tid i skolan

En viktig anledning till att skolresultat har sjunkit är att barn med utländsk bakgrund kommer till Sverige allt senare i livet, vilket ger lärarna allt färre år att utbilda dem. Alliansregeringen föreslår mer undervisningstid, tidigare språkinlärning och i vissa fall förlängd skolplikt för nyanlända.

I Barometern skrev jag och mina allianskollegor i Barn- och ungdomsnämnden igår om detta. Även nyanlända elever måste få tillräckligt många år i skolan för att lära sig det de ska.

Nu i eftermiddag ska Barn- och ungdomsnämnden lämna remissvar på promemorian ”Utbildning för nyanlända elever, Mottagande och skolgång”, som tar upp dessa förslag.  Jag tror att denna reform kommer att göra stor skillnad för dessa elevers livschanser om några år!

Vi i alliansen ställer oss dock frågande till att definitionen ”nyanländ” begränsas till fyra år, och kommer att föreslå att även barn som börjar skolan så sent som i slutet av årskurs 5 ska kunna få förlängd skolplikt. Jag har varit i kontakt med handläggaren de senaste dagarna och fått framformulerat ett tillägg till yttrandet, som jag har stora förhoppningar om att få med mig hela nämnden på.

19 april 2013

Kyrkan ska man gå till frivilligt – eller hur?

Vi har inte fått något varmt väder i år. Men ett säkert vårtecken har ändå blommat upp, i form av den sedvanliga debatten om skolavslutningar ska få hållas i kyrkor.

Som jag har skrivit tidigare så spelar det inte så stor roll för mig personligen var en skola håller sin avslutning. Det är en fråga om traditioner, och jag har gått på skolor som tagit sommarlov både med och utan kyrka. Det viktiga är att det inte förekommer inslag som predikningar, och det är det som skollagen också säger.

Men jag krafsar mig i huvudet när jag läser hur föräldrar i Mönsterås kräver en lagändring för att åter få ha skolavslutningen i kyrkan (med predikan och välsignelse, får jag anta).

Varför? Jag menar, om alla barnen ville detta, skulle de kunna samlas för en ceremoni i direkt anslutning till skolavslutningen. Prästen skulle garanterat ställa upp, och alla muslimer, judar och sekulära på orten skulle säkert vara varmt välkomna. What's stopping them?

Ingenting, uppenbarligen. För detta var precis vad de gjorde i fjol:
Dessutom var det ett antal föräldrar som tillsammans med församlingen ordnade en sommarlovshögtid i Mönsterås kyrka kvällen innan skolavslutningen i sporthallen.
400 personer kom till sommarlovshögtiden.
En sådan kommer att arrangeras i kyrkan även i år.
Det finns alltså redan en fungerande lösning för alla barn och föräldrar som vill fira sommarlovet i kyrkan. Varför är det då så viktigt att kunna tvinga med sig det fåtal(?) barn som verkligen inte vill vara med?

14 april 2013

Sjöstedt och historien

Vänsterpartiet tampas alltjämt med sin mörka historia. Så man ska kanske inte bli förvånad över att de får ägna sig åt historierevisionism för att kunna se tillbaka på 1900-talet med bevarad självaktning. Per T Ohlsson anser att partiledaren Jonas ”jag skulle inte vara medlem i ett kommunistiskt parti” Sjöstedt, som gick med i Vänsterpartiet Kommunisterna 1983, har lite väl kreativ fantasi:
I ett par debattartiklar har Sjöstedt uppvaktat Socialdemokraterna med propåer om regeringssamarbete. Men samtidigt har han demonstrerat en förvriden uppfattning om sitt parti och relationen till socialdemokratin:
”Mycket av det som är bäst i Sverige har skapats av arbetarrörelsen och våra två partier. Många gånger har vi bildat gemensamma majoriteter för sociala reformer.” (DN 31/3)
”Vi hör båda till arbetarrörelsen och samarbete mellan oss har under åren byggt upp den svenska välfärden.” (AB 8/4)
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är alltså, som Jonas Sjöstedt ser det, politiska kompanjoner som tillsammans byggde landet.
Han borde uppsöka närmaste bibliotek.
Läs hela för en liten exposé över politiskt 1900-tal, där Socialdemokraterna faktiskt ska ha credd för att de genom åren försökt hålla det diktaturkramande kommunistpartiet på armlängds avstånd.

Att döma av S-kongressen förra veckan så har Socialdemokraterna nu gjort en rejäl vänstersväng. Stefan Löfven (S) vill bli svensk statsminister, men har ännu inte presenterat vilket regeringsalternativ socialdemokraterna avser att gå till val på 2014. Kommer de att släppa in Vänsterpartiet i regeringen för att få makten? Väljarna vill nog helst veta innan valet.

11 april 2013

Det är patriarkatet, dumbom!

Bristen på jämställdhet i samhället drabbar kvinnor hårdast, anser jag. Men även män drabbas när förväntningar tvingar in dem i ”manliga” livsmönster – ofta skadliga för både hälsan och livslyckan. Jakten på jämställdhet är inte ”en kvinnofråga”, utan något som angår alla.

Exempel på detta får vi när Malmö Jämställdhetsbyrå skriver en debattartikel till försvar för feminismen. Problem för män som ibland skylls på att ”feminismen har gått för långt” beror egentligen på feminismens huvudfiende: patriarkatet.
Till exempel sägs att män oftare än kvinnor förlorar vårdnaden om gemensamma barn vid separation, att män utsätts för mer våld än kvinnor och att män har sämre hälsa och kortare förväntad livstid. (…) Problemet i samtliga ovanstående exempel är inte feminismen utan patriarkatet – som feminismen som bekant försöker få ett slut på. Låt oss titta på exemplen ett i taget.
Läs!

09 april 2013

Liberalare invandring har skapat högkvalificerade jobb

Sedan 2008 har Sverige kraftigt öppnat gränserna för arbetskraftsinvandring. Innan fick t ex en arbetsgivare inte komma överens med en utlänning om ett arbete. Först var de tvungna att fråga det svenska facket om lov - en organisation som ingen av dem var medlem i eller hade bett att företädas av - för facket hade rätt att säga nej till anställningen om de tyckte att jobbet borde gå till en svensk istället. Sådana fullkomligt vansinniga lagar kunde stiftas när Sverige i årtionden styrdes av ett socialistiskt parti i tätt förbund med det fack som finansierade dem.

Men detta är lyckligtvis historia. Sverige uppskattas numera ha ett av världens mest liberala regelverk för arbetskraftsinvandring, och det är en av alliansregeringens reformer där jag är övertygad om att Folkpartiets påtryckningar varit avgörande för att det skulle bli verklighet.

Stockholms Handelskammares analys- och policychef Fredrik Johansson skriver nu i SvD om hur mycket arbetskraftsinvandringen har inneburit för svensk ekonomi, och tillbakavisar med fakta de invändningar om exploatering som vi ofta hör från vänsterhåll:
(B)ilden av att arbetskraftsinvandring i huvudsak skulle handla om lågkvalificerade och lågutbildade är inte bara grovt förenklad, den är helt enkelt fel. Utbildningsnivån hos dem som kommer hit är exempelvis högre än genomsnittet för den infödda befolkningen. (…) Mer än var tionde arbetskraftsinvandrad person till Sverige är en indisk it-specialist som jobbar i Stockholm. Totalt gjorde arbetsinvandringsreformen det möjligt för Stockholms näringsliv att anställa drygt 2 500 it-specialister under 2012. 
Arbetskraftsinvandringsreformen har alltså en direkt betydelse för spjutspetsen i det svenska näringslivet och för företagen i regionen. De som kommer hit fyller platser som annars inte skulle fyllas.
Detta är en utveckling som berikar både samhället och enskilda människors liv. Rätten att genom arbete få göra rätt för sig och bygga sitt liv i det land man väljer är i mitt hjärta en grundläggande mänsklig rättighet, men i alltför få länder är den verklighet. Fredrik Johansson understyker vikten av att vi inte backar från denna reform nu, utan snarare liberaliserar den ytterligare:
Arbetskraftsinvandringen gör det möjligt att ta till vara på en kompetens som saknas inom rikets gränser. Den skapar därmed tillväxt och annan sysselsättning. Det vore djupt olyckligt om enskilda och medialt uppmärksammade händelser skulle skymma detta och om vi istället valde att stänga våra gränser.
(…)
Från näringslivets sida är det fullständigt självklart att regler ska följas och det är viktigt att oegentligheter beivras. Alla – framförallt de som kommer hit – ska kunna lita på systemet.
Att skärpa regleringen kring arbetskraftsinvandringen vore däremot kontraproduktivt. Det finns redan i dag en stor och växande frustration med handläggningstider och annan byråkrati kring arbetskraftsinvandring. I väntan på grönt ljus väljer många talangfulla människor att söka sig någon annan stans.
Världen förändras, just nu snabbare än någonsin. När EU gav oss fri rörlighet av varor, tjänster och kapital så ökade det vårt välstånd, och knöt vänskapsband som byggde fred och demokrati i vår omvärld. Men dessa döda ting bleknar i jämförelse med den dynamik som finns i enskilda människor. Nästa rörlighetsreform handlar om människor, och den är dunderhonung för världsekonomin. Här kan Sverige ta täten, eller så kan vi bli omsprungna och lämnade i sticket.


Låt mig rekommendera den snabblästa boken Migrationens kraft av Fredrik Segerfeldt och Johan Norberg. Den ger fler exempel på hur migration får samhällen att blomstra, hur stängda gränser orsakar död och lidande, och redovisar forskning som uppskattar att världens rikedom kan fördubblas – fördubblas! – om migrationen och därmed människorna släpps fria.

08 april 2013

Vi måste inte för evigt stå i Växjös skugga

Barometern har de senaste dagarna i en artikelserie jämfört Kalmar med Växjö. Växjö har bättre befolkningstillväxt, bättre bostadsbyggande, bättre företagsklimat, blåare styre och lägre skatt än Kalmar. Bland annat.

Det är ingen slump att det är så här. Företagande och initiativ välkomnas olika av styrande politiker i Kalmar och Växjö. Inger Hilmansson (FP) skriver idag mycket bra i Barometern om hur Kalmar kan vända på denna utveckling, om bara den politiska viljan finns.
Kalmarregionen hamnar långt ner i företagens utvärderingar och två viktiga skäl till Kalmar kommuns dåliga företagsklimat är, enligt Svenskt näringsliv den höga kommunalskatten och det faktum att entreprenörer inte välkomnas i den kommunala verksamheten. Det vill jag självklart ändra på!
Socialdemokraterna vill alltmer stänga Kvarnholmen för bilkörning och stänger därmed ner handeln i stadskärnan, vilken betyder långt mer för skatteintäkterna till Kalmar kommun och en levande stad än alla event som det kommunala bolaget Destination Kalmar kan komma på med våra skattepengar.
Ett nytt parkeringshus, som Folkpartiet föreslog 2004 har utretts sedan valåret 2006, och kan kanske bli ett spadtag valåret 2014. Men det ersätter inte ens de parkeringsplatser som tagits bort, så jag vill att vi redan nu bygger ett nytt parkeringshus i stationsområdet. Hela detta område måste nå upp till den kapacitet och komfort som framtidens resenärer kräver. Socialdemokraterna planerar att korta spårområdet.
Läs hela!

05 april 2013

Med PRIO ska lärarna lägga tiden på rätt saker

Idag är jag i Stockholm med duktiga lärare och tjänstemän ifrån Kalmar och andra kommuner. Kalmar kommun är en av nio kommuner i landet som har antagits till den första omgången av utvecklingsarbetet PRIO, som drivs av SKL. Vi samlas på SKL i Stockholm för att utbyta erfarenheter kring förberedelsearbetet hittills.

Detta är ett sätt för oss att fördjupa arbetet med att lärare lär av varandra för att göra undervisningen ännu bättre. Med till exempel effektivare mötesrutiner kunde lärare i Stockholm frigöra tid för att gemensamt planera undervisningen. Så sprider vi goda erfarenheter istället för att varje lärare ”kör sitt eget race”.

PRIO handlar om att nå bättre skolresultat genom att använda lärarnas tid mer effektivt. Två skolor i Kalmar deltar i pilotarbetet: Djurängsskolan och Östra Funkaboskolan. Lärare på skolorna har utsetts till förändringsledare för arbetet. De ska utvärdera varandras skolor istället för sina egna, så att man får in nya ögon i verksamheten. Målet är att hitta arbetsformer som ökar elevernas måluppfyllelse!

04 april 2013

Vad ska skolbiblioteken användas till?

Enligt den nya skollagen ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. För detta erbjuder Kalmars bibliotekarier många tjänster för att främja läsande m m hos barn och unga. Det är dock inte alla skolor som utnyttjar allt när de råder över skolbiblioteken.


I det här diagrammet, som vi tog del av på förra Barn- och ungdomsnämnden, kan man bland annat utläsa att 100 % av skolorna använde resurserna till utlåning 2012. Men bara 15 % använde dem även till läsfrämjande insatser.

Att väcka läslusten hos elever är bra för allt lärande, vilket jag skrivit lite om tidigare. Jag tycker även att förmågan till källkritik och sökmetodik (31 %) är mycket viktig att lära sig tidigt. I ”googlandets tidsålder”, när information av både hög och låg kvalitet finns tillgänglig på bara några knapptrycks avstånd, så ökar vikten av att kritiskt kunna värdera trovärdigheten i det man läser. Internet är en fantastisk kunskapskälla för vetgiriga unga, men det finns även en hel del struntprat där ute.

Härnäst ska biblioteken öka sin information till skolorna om vilka tjänster de erbjuder. Vad tycker du att skolorna bör prioritera av detta?

01 april 2013

På KS får jag se min motion "in action"

Jag tycker att det är viktigt att medborgare kan ha en dialog med förtroendevalda och påverka demokratiskt. Därför skrev jag i fjol en motion, om att alla Kalmarbor som ställer ett medborgarförslag ska kontaktas och uppmärksammas om sin rätt att yttra sig på det sammanträde där politikerna behandlar förslaget. Kommunfullmäktige sade ja till motionen, och det var nog första gången majoriteten hade bifallit någon av mina egna motioner.

I morgon ska jag få se resultatet av detta "in action" för första gången! På kommunstyrelsen imorgon kommer man att behandla flera medborgarförslag, och på minst ett av dem har förslagsställaren meddelat att han tänker komma och yttra sig.

Det handlar om Medborgarförslag om södra infarten och Linné-universitetets lokalbehov. Han har redan passat på att yttra sig skriftligt, så vi i kommunstyrelsen fick det på mail idag. Han är inte nöjd med det preliminära svaret, att kommunstyrelsen tänker säga nej till förslaget. Men en sak är han nöjd med:
Jag vill passa på tillfället och tacka för möjligheten att framföra mina synpunkter till KS.