21 december 2016

Elevpeng inte på lika villkor till fristående gymnasieskolor

I torsdags beslutade Kalmarsunds gymnasieförbunds styrelse om bidrag (elevpeng) till friskolor för 2017. Som ersättare i styrelsen och ende representant för Liberalerna, ansåg jag att resurserna inte fördelades helt rättvist. Jag lämnade följande protokollsanteckning:
Bidrag för administration ges med ett schablonbelopp om 3 %. Gymnasieförbundets egna kostnader för administration uppgår däremot till 6-7 %. I detta ingår förstås en del kostnader som är kommunspecifika, som arbetet med antagningsprocessen, men de jämförbara administrationskostnaderna är klart högre än 3 %.

För att konkurrensen mellan skolhuvudmännen ska vara på lika villkor, anser jag att bidraget för administration bör motsvara förbundets faktiska kostnader. Det är även hälsosamt för förbundet ha en morot att hålla nere sina egna administrationskostnader.

Skolkostnadsutredningen som pågår på riksnivå nu utreder möjligheten att ändra lagen så att bidrag ska ges för den kommunala huvudmannens faktiska administration (minus kommunspecifika kostnader). Om den blir lag så träder den i kraft tidigast 2018. Insikten om orättvisan i dagens lagstiftning finns alltså. Jag anser att Kalmarsunds gymnasieförbund borde fördela resurserna så redan 2017.

06 december 2016

PISA lyfter, right on schedule!

Nu ser vi de första effekterna av Liberalernas och den tidigare Alliansregeringens skolreformer. Vi lär få se ännu mer 2019 och 2022. (Så länge Fridolin inte ändrar kursen.)



Dagens presentation av PISA-undersökningen visar på ett stort trendbrott för Sverige. Från att ha haft en skola i fritt fall, går nu kunskapskurvorna kraftigt uppåt och hamnar i flera fall över OECD-snittet. I många fall ser vi att lågpresterande elever lyfter extra mycket. Även TIMMS-undersökningen förra veckan visade att svenska elever äntligen lyfter.

Jag är så glad för alla elevers och lärares skull! Äntligen får vi bekräftelse på att vi är på rätt väg!

Lite skönt är det också att äntligen få upprättelse. För skolresultat tar verkligen tid att ändra på. Detta är den första gången som PISA mäter kunskaperna hos elever som gått i ”Björklunds skola”. Bottenresultaten som chockade Sverige för tre år sedan gjordes på den allra sista elevkullen som hade gått hela sin skolgång i den så kallade ”flumskolan”. Diverse oseriösa politiker försökte då skylla allt på dåvarande utbildningsminister Jan Björklund, fastän var och en som var insatt i frågan visste att de här eleverna omöjligen kunde ha fått ta del av de stora reformerna under sin skoltid. Redan då var jag tydlig med att en vändning tidigast kunde komma i nästa mätning.

Nu ser vi till slut att de liberala reformerna var rätt. Eleverna som gjort de här PISA-proven har fått gå år 6–9 enligt den nya läroplanen, med tydligare kursplaner och mer lärarledd undervisning. Detta är även den första årskullen som har fått tydligare och tidigare betyg.

Samtidigt vet vi att det är de första skolåren som är de mest avgörande, och dagens resultatvisar bara vad reformerna har gjort för elever i de sista åren. I nästa PISA-mätning 2019 kommer vi att få se elever som gått 7 år av 9 i den nya grundskolan, år 3–9, och då bör resultaten bli ännu bättre. Då kommer även de nya lärarna – de som gått den nya lärarutbildningen som vi sjösatte – att ha funnits ute i klassrummen i flera år. Bra, välutbildade lärare är avgörande för att lyfta eleverna!


Årets PISA-mätning visar även på fortsatta utmaningar för Sverige, inte minst hur vi ska hantera likvärdigheten när allt fler elever är nyanlända och socioekonomiskt utsatta. Det kommer vi att få analysera djupare de kommande månaderna. Mycket tyder på att vi behöver fortfarande förstatliga skolan och satsa extra mycket på lärare i utanförskapsområden.