Fp var inte alls för särskoleflytten!

På kommunfullmäktige igår ställde jag min interpellation om tvångsförflyttning av särskolebarn och fick svar från Cecilia Strömberg (s). Som väntat refererade hon till den i mitt tycke rejält inaktuella inspektionen från Skolverket, och hävdade att flytten av Lindösärskolan hade gott stöd från föräldrar. Jag undrar just vilka föräldrar hon hade pratat med, med tanke på att ingen i föräldraenkäten hade ställt sig positiv till flytten.

Sen bekräftade Strömberg att särskoleverksamheten på Björkenäs hade upphört av ekonomiska skäl. Då har vi fått det svart på vitt iaf.

Men debatten var inte slut. Birgitta Axelsson Edström (v) gick fram i talarstolen och läste upp ett gammalt protokoll från före min tid, där hon fick det att låta som om Folkpartiet i Kalmar redan hade röstat för nedläggningen av särskoleverksamhet på Björkenäs. Så visst kände jag mig lite snopen där jag satt i min stol. Folkpartisten som deltog i det gamla beslutet har flyttat sedan dess, så han var inte där och kunde kommentera. Men nu efter mötet har jag kollat upp protokollet ifråga lite noggrannare, och kan konstatera att riktigt så var det inte.

Beslutet som Axelsson Edström refererade till, och som fp hade ställt sig bakom, handlade om att dela upp Björkenässkolan i en mindre särskola och en pedagogiskt resurs- och kompetenscentrum för barn med autism. Förvisso en minskning av elevantalet, men en helt annan sak än att flytta barnen, under föräldraprotester, från den skyddade oasen på Björkenäs till bl a en källare i Oxhagsskolan. Och det var detta jag hade kritiserat, både här och på Lindö. Autistiska barn är känsliga för stök och förändringar och mår oftast bättre i lugna områden.

Jag vet inte om Axelsson Edström bara hade blandat ihop fakta, eller om det var ett s k försök att frisera ageranden, händelseförlopp och ställningstaganden så att de passar de egna syftena. Men Östrans utsände köpte det i alla fall. Rättelse är begärd.

Tvångsförflyttning av särskolebarn

Till måndagens kommunfullmäktige har jag skrivit en interpellation riktad till Cecilia Strömberg (s), ordförande i Barn- och ungdomsnämnden:

Socialdemokraterna är det parti med mest inflytande över de politiska beslut som fattas i vår kommun. När halva mandatperioden gått är det dags att börja titta på vad det styrande partiet lovade i valrörelsen och hur de uppfyller dessa löften.

I socialdemokraternas valmanifest, som skulle beskriva deras ”ambitioner och vallöften till Kalmarborna”, fanns det 100 konkreta förslag. Under avsnittet ”Skolan” fanns förslaget: ”Ge barn med särskilda behov extra stöd.”

Sedan valmanifestet presenterades har socialdemokraterna avvecklat särskolan på Lindö. Som ordföranden i Barn- och ungdomsnämnden hävdade du att det inte fanns några ekonomiska motiv bakom flytten av eleverna – som skedde mot föräldrars och elevers vilja.

Även särskolan på Björkenäs avvecklades och den siste autistiske pojken där hänvisades till ett källarutrymme på Oxhagsskolan, även här under protester från föräldrarna. Då hette det att man lade ner skolan för att det inte fanns några elever – Något som Riksförbundet för utvecklingsstörda kommenterade med ”att elevantalet minskar är inte konstigt, de har ju valt att tömma skolan. Det finns ett behov av platser från andra håll i länet, men det verkar som att de inte vill ha hit dem.” (Barometern-OT 29 september 2007)

Extra anmärkningsvärt i Björkenäsfallet var att pojken redan hade blivit flyttad när vi politiker i Barn- och ungdomsnämnden skulle fatta beslut om en eventuell flytt.

Därför undrar jag:

• På vilket sätt anser du att tvångsflytt av särskolelever är ett extra stöd?
• Anser socialdemokraterna att man tar särskoleelevernas demokratiska rättigheter på allvar om man avvecklar skolan de går på och först därefter ber folkets representanter att besluta om en avveckling?

Är det staten som ska filtrera eller inte??

Jag har läst om regeringens förslag till FRA-förändringar på alla ställen jag hunnit med under min lunchrast. Först tyckte jag att det lät väldigt bra. Så bra att jag har svårt att komma på hur det skulle kunna bli ännu bättre.

Sen har jag blivit mycket mer tveksam. Den stora make-or-break grejen för mig är formuleringen om att FRA endast ska få ta del av domstolsgodkända ”trafikstråk”. Vad betyder detta?

Den första tolkningen jag stötte på sa att det blir som att internetleverantörerna lämnar viss trafik i en ”brevlåda” efter domstolsbeslut. (Som vid avlyssning vid brottsmisstanke i dag.) Alltså att staten inte har en permanent avlyssnings-antenn i internetleverantörernas kablar. Då skulle det i princip bli omöjligt att genomföra massavlyssning.

Men juristen Mark Klamberg lämnar sina fp-uppdrag i besvikelse, för han har studerat överenskommelsen på nära håll och gör en annan tolkning. Att ”trafikstråk” kan betyda att FRA ger sig själva tillgång till t ex all trafik mellan Stockholm och Köpenhamn. Och då snappar de ju upp en himla massa övriga människor, som de kan börja kartlägga och snoka i.

Där står det alltså och väger. Om filtreringen sker hos internetoperatörerna så är det bra. Om filtreringen sker hos staten så är FRA-lagen lika dålig som innan.

Gud, vad skönt det vore om den här soppan nånsin kunde ta slut!

Answer: Go crazy!

”What would you do in Las Vegas if you could keep all your gains but pass the losses on to taxpayers?”

– Johan Norberg sammanfattar varför amerikanska staten inte bör gå in och lösa ut sina konkursfärdiga bolåneinstitut. Det sammanfattar även varför Kalmar kommun inte borde driva så många bolag.

Rikstäckande liberalt upprop

Mark Klamberg presenterar ett rikstäckande upprop för Folkpartister mot FRA-lagen. Ruskigt många tunga namn har redan anslutit sig, såväl gamla ministrar som sittande riksdagsledamöter. Kommer partitoppen att lyssna?

Alexander Bard blir folkpartist

Med sprudlande glädje har jag noterat att mångsysslaren Alexander Bard (åter?) gått med i Folkpartiet liberalerna. Bard gör inte bara härlig musik, han är även ständigt delaktig i samhällsdebatten och genom att grunda interesting.org tillsammans med tvillingarna Härén så upptäckte jag dessa två mentala vitamininjektioner. (Fredrik Härén har jag skrivit om här, och Theo Härén var lätt den bäste föredragshållaren i politikerveckan i Visby i somras.)

Men tillbaka till Bard. I sin debattartikel förklarar han föredömligt varför partipolitiken fortfarande behövs i Sverige på 2000-talet, och inte kan ersättas med ”enfrågerörelser” och ”enminutsengagemang”. Samtidigt klargör han att han inte tänker bli någom kändisrekrytering eller queer-alibi i partiet. Därmed blir han nog mer tagen på allvar.

Bard är, för att citera en BWO-lyssnare, ”lite vulgär ibland men ständigt intressant att lyssna på”. Han kan bli en välbehövlig vitamininjektion för Folkpartiet.

Bard skriver f ö mycket om det nystartade cyber-fp-nätverket Liberati. Och det låter ju intressant. Men vart hittar man Liberati?

SSU skyller sina egna brister på regeringen

Igår gjorde SSU:are ett skolbesök i Kalmar, och fick därmed en halvsida i Östran där Jytte Guteland får tala fritt. Guteland beskriver hur hon imponeras av sitt besök på skolan CIS, och önskar att alla skolor vore så bra. Hon berömde även att SSU fick komma in på skolan och tala, för det får man inte på alla skolor. Det var kanske ingen som hade berättat för henne att skolan hon berömde är en friskola – som alltså sannolikt inte hade fått finnas, om SSU:s skolpolitik hade varit lag i Sverige.

Det finns många frågor som en granskande journalist hade kunnat ställa till Jytte Guteland med anledning av hennes uttalanden. Till exempel:

• Exakt hur ”ställer regeringen grupper mot varandra”? Och på vilket sätt gör inte SSU just detta när de alltid ställer höginkomsttagare och låginkomsttagare, stora företag och små företag, svenska arbetare och utländska arbetare, mot varandra varenda gång de ska hitta på något elakt om regeringen? Det är lätt att försöka skylla främlingsfientliga strömningar och många invandrares utanförskap på den sittande regeringen. Men då måste SSU först blunda både för att utanförskapet fanns där redan när alliansen tillträdde - arvet efter Mona Sahlins tid som integrationsminister - och att utanförskapet sedan dess har minskat.
  
  Själv har jag svårt att se det främlingsfientliga i att alliansen vill öppna upp gränserna för arbetskraftsinvandring, men sossarna kan säkert förklara det toleranta och solidariska i att de själva håller samma gränser stängda.
  
  
• Visst kan man klaga på de långa bostadsköerna i landet. Det är ett stort planekonomiskt problem som kan ta många år att åtgärda. Men fanns inte de där köerna redan där när sossarna styrde? Och hur ser SSU på sitt moderpartis roll i krisen, då sossarna är ansvariga för de hyresregleringar som gör det olönsamt att bygga billiga bostäder och gör att folk i de finaste Stockholmsområdena kan lägga en mycket lägre andel av sin inkomst på boendet än låg- och medelinkomsttagarna i förorterna.
  
  
• När Guteland skyller ungdomars bostadsbrist på att ”det är inte många ungdomar som får (arbete) idag”, baserar hon då det på Mona Sahlins flitigt upprepade lögn att ungdomsarbetslösheten tredubblats? För hon kan inte ha kollat på AMS officiella statistik, som konstaterar att arbetslösheten fortfarande sjunker - konjunkturmattningen till trots - och att alliansens jobbgaranti för ungdomar har haft stor effekt. Varför applåderar inte Guteland detta, när hon tycker att det är så viktigt att ungdomar kommer in på arbetsmarknaden?

Björn till Bryssel!

På Fp:s länsförbundsmöte igår beslutade mötet att föreslå mig som länets kandidat till Europaparlementet inför valet nästa år. Jag tackar ödmjukt för förtroendet och ska göra mitt bästa. Efter mötet gick följande pressmeddelande ut:

Björn Brändewall Fp-kandidat till EU-parlamentet

– Det är en kritisk EU-vän med stark liberal kompass vi vill nominera till vårt partis lista inför Euparlamentsvalet, säger Sverker Thorén,Västervik, ordförande för Folkpartiet liberalerna i Kalmar län.

Vid gårdagens sammanträde med styrelsen för länets folkpartister beslutade man föreslå Björn Brändewall, Kalmar, som länets kandidat i det provval som genomförs under hösten och vintern. Slutgiltig ställning tar länsförbundet vid sitt höstmöte 18/10 i Kalmar.

Björn Brändewall är 28 år, bosatt i Kalmar, arbetar som webbproducent, har tidigare varit distriktsordförande för LUF och är nu lokalt aktiv i skolpolitiken. Hans intressen är förutom politik, körsång, jympa, hundar och matlagning.

– Jag kandiderar för att slå vakt om unionens huvudsyfte – att göra det fritt för människor att resa, investera, bosätta sig och arbeta över landsgränserna. Tyvärr har EU istället för att avreglera också producerat förbud och protektionism på löpande band. Som Folkpartist och EU-vän kan jag komma med trovärdig kritik för att förändra detta, säger Björn Brändewall (fp).

Friskolor höjer kvaliteten i de kommunala skolorna

Det är inte bara Skolverket som slår fast detta (trots vänsterns tandgnisslande), utan även ett enkelt skolbesök bekräftar hur konkurrensen sporrar alla att erbjuda en bättre skola. Igår var jag på Vasaskolan i Kalmar, som känner påtaglig konkurrens från den fristående Södra Skolan ett stenkast därifrån.

Rektorerna presenterade bland annat en enkät som de har skickat ut till föräldrar för att visa att de bryr sig och för att kartlägga vad föräldrarna tycker är viktigast för sina barn vid val av skola och varför de eventuellt inte vill sätta sina barn i Vasaskolan. Rektorerna berättade även om hur de på ett nytt sätt börjat slå vakt om trivseln i hela skolgången, redan från förskolan. De tar inga elever för givna, utan varje elevs/förälders förtroende måste förtjänas.

Bra jobbat Vasa, tycker jag! Vissa elever/föräldrar kommer att välja er och vissa kommer att välja friskolor. Men eftersom ni alla anstränger er för att bli ännu bättre, så kan de alla oavsett skola känna sig som vinnare!

Socialism bakom USA:s bolånekris

I dagens Östran (inte online) svarar jag vänsterpartisten Lennart Beijer, som har försökt använda USA:s bolånekris för att hindra Mats Odell att sälja statliga bankaktier. Här följer insändaren i sin helhet, med de ord som klipptes bort av Östran fetstilta.

Lennart Beijer (v) gläds åt att George W. Bush ägnar sig åt socialistisk politik. Själv förfäras jag över det. När den amerikanska staten går in och köper upp två konkursfärdiga banker, påstår Beijer att det är lösningen på problemet med bolånekrisen. Jag anser tvärtom att det är en av orsakerna.

För inte hade väl bankerna vågat missköta sina låntagares pengar så grovt, om de inte hade varit säkra på att Bush skulle lösa ut dem om det skar sig? Bush agerar som den dålige föräldern som belönar barnens busstreck med godis istället för "aja baja". Därmed lär sig riskkapitalisterna att det är ofarligt att spekulera bort folkets pengar, för staten rycker ju in (även här med folkets pengar) och löser ut knösarna.

Det Beijer inte nämner är att just dessa två konkursmässiga banker skapats av den amerikanska staten redan från början, och subventionerats så att de kunde låna ut pengar billigare än andra. Tanken var att de därmed skulle handla mer långsiktigt och ta större socialt ansvar än privata banker. Nu ser vi att det har blivit precis tvärt om.

Bolånekrisen i USA är alltså inte ett argument för att staten borde lägga sig i lånemarknaden, utan ett avskräckande exempel på vad som händer när staten gör just det. Lennart Beijer tycker att finansmarknadsminister Mats Odell ska låta sig inspireras av detta fiasko. Jag tycker att Beijer ska låta sig inspireras av Odell istället. Det är bättre att förlita sig på en bank som kan stå på två egna ben, än en som ständigt lutar sig mot politiska subventioner.

Björn Brändewall
Folkpartiet liberalerna, Kalmar

(Fritt inspirerat av Norberg.)

Fp: Polisen får inte använda PKU-registret

Vissa har passat på att gå ur PKU-registret medan det fortfarande går. Om du inte vet vad det är, så är det ett blodprov/vävnadsprov som togs när du var nyfödd (fr o m 1975) och som dina föräldrar gav sitt medgivande till att lagra, därför att läkarna lovade att de bara skulle använda det för medicinsk forskning.

Sedan dess har polisen börjat ta saken i egna händer och använda denna information för att koppla ihop folk med DNA. Det har dom inte tillstånd till, men det har de gjort ändå. Regeringen har med anledning av detta startat en utredning om det här ska vara lagligt eller inte. Man vill ha klarhet, eftersom två olika lagstiftningar krockar här.

Bra så långt. Men ett av de obehagligare inslagen i utredningen är att det diskuteras om man ska göra det omöjligt att gå ur registret. Ett register som det alltså var frivilligt att gå med i, och som dina föräldrar, inte du själv, gav samtycke till. Och medan detta utreds så uppmanas vi att sitta still i båten och inte lämna registret förrän de hunnit göra det förbjudet.

Därför är det oerhört tacksamt att Folkpartiet liberalerna redan nu klargör att de inte kommer att tillåta polisen att snoka i PKU-registret. Det är mycket vågat att sätta ned foten flera månader innan en utredning presenteras. Men samtidigt visar det på en ideologisk ryggrad som jag ser alltför sällan i rikspolitiken; att man redan från början vet att oavsett vilka avvägningar som måste göras mellan integritet och brottbekämpning, så finns det vissa ingrepp som man helt enkelt inte GÖR mot sina medborgare.

Tänk om de hade vågat göra likadant i FRA-frågan.

Kris i skolan – och radion

Sveriges Radio har dragit igång en hel artikelserie med syfte att granska fp-ledaren Jan Björklunds många påståenden genom åren om den svenska skolans förfall – och hävda att han inte har fog för dem.

Visst är det bra att våra statliga mediebolag ställer makthavarna mot väggen. Ingen ska komma undan med ljug. Men jag kan konstatera att SR:s anklagelselista hade kunnat kortas ned en del om de helt enkelt hade frågat Björklund vilka källor han lutar sig mot, t ex Skolverket. Men det förstås, det blir svårare att misskreditera en politikers påstående, om man samtidigt ska erkänna att det finns en tung, trovärdig källa bakom påståendet.

Men som sagt, bra att de ställer makthavare mot väggen. Om de nu bara kunde lägga en bråkdel av dessa resurser på att även granska en annan partiledares påståenden…

Avdelningen opartiska liknelser

Det blir garanterat en man som efterträder landstingsrådet Malin Pettersson, m, när hon ömsar skinn och blir kommunalråd i framtiden.

– Nyhetsingress i Östra Småland 2008-08-27 (min fetstil).

Jag undrar om Östrans reportrar drog paralleller till ormar även när Johan Persson (s) blev kommunalråd i förfjol. Eller kallade man det något mer folkligt då, som ”sadla om” eller”vidga sina vyer”?

Jag tycker för min del att det ska bli roligt att få tillbaka Malin i kommunpolitiken. Vi arbetade tillsammans i Kultur- och Fritidsnämnden under några år och jag tyckte att hon var mycket engagerad och pålitlig.

Skolbarn positiva till betyg

Själv fick jag vänta till efter halva åttan innan jag fick betyg första gången. Nu hade jag turen att klara mig rätt så bra ändå, men jag minns fortfarande klasskamraten som fick en chock när han öppnade sitt första betygskuvert och satt där med tårar i ögonen i klassrummet. Och det var väl inte så konstigt – när man hade förhalat betygsdebuten i åtta år och byggt upp förväntningar, så blev det en stor grej när det väl kom. Men det värsta var nog att han nu bara hade ett drygt år på sig att göra något åt det. Tänk om han hade haft nio år på sig att komma ikapp istället?

– I Barometern m m svarar jag idag riksdagsledamoten Desirée Liljevall (s), som stämt in i den smått tjatiga klago(s)ången ”betygsätt inte sjuåringar”. Som om det vore den stora ödesfrågan i skolan…

Läs hela insändaren här.

Percy tårar, fast tvärtom

I våras bestämde s-v-mp i Kalmar att strunta i mitt förslag till lösning och istället avskaffa sjukgymnasten i Kalmars grundskolor. Basse drar en parallell till detta som belyser kommunens prioriteringar så sorgligt väl att jag vill gråta.

Varför känns det så ofta som om Kalmar kommun styrs av Percy Nilegård?

Vilket århundrade var det vi levde i nu igen?

Noterar i morgonekot att när Bush säger ”the twenty-first century” så översätter Sveriges Radios journalister det till ”det tjugonde århundradet” – två gånger.

Nog för att svenska journalister ibland har problem med att förstå engelska - men nog borde väl SR-personal kunna känna igen ord som ”first”? Försöker de få Bush att verka dummare än han är?

Även jag blev itutad myten i skolan

Noterar för övrigt att i min biologibok från högstadiet (tryckt 1988) beskrivs mödomshinnan som en hinna som delvis täcker slidan och som kan spricka vid fysisk aktivitet. Intill finns en karta över det kvinnliga skötet där slidväggar, äggstockar osv pekas ut med pilar. Intressant nog så är just denna hinna bara beskriven i brödtexten, men finns inte med på bilden. Kan det vara för att den inte finns?

Bedrövligt att även min generation fått växa upp med denna sexistiska myt.

Mödomshinnan är en myt - befäst den inte med fejkoperationer!

Fan, detta gör mig förbannad. Varför bygga upp en upplyst civilisation om ingen sedan vill försvara den?

– Johan Ingerö exploderar över att kommunalrådet Ann-Sofie Wågström (s) m fl försvarar att landsting ska använda skattepengar till att operera kvinnors könsorgan för att ”återskapa mödomshinnan”.

Wågström verkar drivas av ett genuint intresse att förbättra situationen för utsatta kvinnorna i skamkulturer, och är fullt medveten om att detta inte är en långsiktig lösning. Problemet är bara att hon inte verkar ha någon plan för hur vi ska tackla problemet långsiktigt över huvud taget, och att denna kortsiktiga lösning förvärrar situationen. Jag lämnade denna kommentar på hennes blogg:

Ann-Sofie, är du medveten om att mödomshinnan är en myt dessutom? Det är helt andra faktorer som gör att en del kvinnor blöder, t ex att hon inte har lust. Så om man vill vara på den säkra sidan att varje man får sina blodsdroppar – inte bara de som är dåliga älskare – så måste sjukhusen vara redo att utföra dessa operationer på alla giftasugna kvinnor, även oskulder.

Du kan väl räkna ett tag på vad det skulle kosta för landstingen, och hur många liv man hade kunnat rädda genom att istället operera riktiga sjukdomar för de pengarna. Men tänk även på, som flera andra påpekat, konsekvenserna i ett längre perspektiv. Du skriver förtjänstfullt att vi i det långa loppet måste förbättra de unkna attityderna. Men med dessa operationer kommer det att bli precis tvärtom! Hur tror du synen på mödomshinnan påverkas, om ryktet sprider sig att svenska sjukhus rekonstruerar (och därmed erkänner existensen och viktigheten av) mödomshinnor?

Jag hade kunnat se en viss sympatisk pragmatism i det du förespråkar, om du hade haft en långsiktig plan i bakfickan och om mödomshinnan faktiskt var det som okunniga män tror att det är. Men nu är det inte så, och därmed går inte ens oskulder säkra. Genom att befästa denna myt gör du dem tvärtom mer utsatta.

Visst finns det män som hotar sina kvinnor med både våld och död, om de inte kommer vara oskulder på bröllopsnatten. Dessa män ska ett civiliserat samhälle kasta i finkan eller dylikt, oavsett om de hetter Ali eller Anders.

Jag tror faktiskt att den sjukliga fixeringen vid kvinnans oskuld är mycket svår att rucka på. Däremot tror jag att åtminstone några av grottmännen kan låta sig påverkas av det vetenskapliga konstaterandet att frånvaron av blod faktiskt inte är ett tecken på att kvinnan haft sex. Då slutar de iaf att hänga upp sig på mödomshinneblod, och vi får väl se hur länge fixeringen vid oskuld hänger kvar när männen inte har något sätt att kontrollera sina kvinnors oskuld. Tror inte du det?'

Wågström har fortsatt debatten på Niklas Frykmans blogg, där den sistnämnde har föreslagit bättre insatser för att lösa problemen i det enskilda fallet. Men Wågström verkar inte läsa dessa rader utan fortsätter eka ”men hur ska vi lösa det, då?”.

Demonstration i Kalmar mot FRA

Demonstrationen idag gick bra. Det känns bra att även vi som inte har möjlighet att resa till Stockholm för att bosätta oss utanför riksdagshuset, ändå kan visa vårt stöd för övervaknings-motståndarna i riksdagen som behöver allt stöd de kan få.

Förutom undertecknad så talade även Pierre Nilsson och Zaida Catalán, Elizabeth Morseby spelade en egen version av 34:an och Elisie Jonsson framförde en dikt. Mitt tal i sin helhet följer nedan.

Inledningen

När George Orwell skrev boken "1984" så skildrade han sin rädsla för att vänsterkommunismen i Sovjet skulle ta över den fria världen. Mina föräldrars generation växte upp i en tid då järnridån och kalla kriget var verklighet. Den generationen anser att FRA:s radiospaning höll Sverige säkert från krig, och det stämmer nog. Är det då någon stor grej att FRA, som spanat i etern, nu även börjar spana i kabel? Nej visst, ingen större förändring – förutsatt att vanligt folk även tidigare sände sina veckoplaneringar, inköp, affärshemligheter och kärleksbrev via radio över Östersjön.

Det påstås att FRA-lagen bara ska göra den existerande spaningen teknikneutral. Men då vill jag jämföra med det här brevet: om jag skickar det till min kompis i Stockholm, så kan jag lita på att försvaret kommer inte att sprätta upp mitt brev, läsa det och sen klistra igen det. Där har jag en lagstadgad brevhemlighet som skyddar mina rättigheter. Men om jag försöker skicka precis samma brev elektroniskt, då ska FRA plötsligt ha tillgång till det. Är det teknikneutral lagstiftning?

Presentationen

Jag heter Björn Brändewall och kommer från Liberala ungdomsförbundet. Jag är även aktiv inom Folkpartiet, där jag under våren har medverkat till att Folkpartiet i Kalmar län, tillsammans med många andra län i ungefär halva Sverige, uppmanade riksdagen att stoppa FRA-beslutet.

Jag kommer att prata om det partipolitiska spelet bakom FRA-lagen, både från höger och vänster, och vad detta säger om vårt demokratiskick, och vad vi kan göra åt det.

Sensmoralen

Otto von Bismarck lär ha sagt att ”folk mår bäst av att inte se på när lagar eller korv tillverkas”.

I fallet med FRA-lagen så verkar det tyvärr stämma rätt så bra.

Bakgrunden

Hur kunde sossarna tro att de skulle få igenom FRA-lagen?

För det var ju den socialdemokratiska regeringen, som försökte fullborda sitt Bodströmsamhälle med en lag som skulle övervaka praktiskt taget allas e-post, internetanvändande och telefonsamtal. Det var socialdemokraterna, som 2005 gav Försvarsdepartementet i uppdrag att ta fram FRA-lagen, i en version som var ännu mer integritetskränkande än den vi nu har. Detta verkar ibland ha glömts bort i debatten.

Kanske blev det interna stridigheter mellan ministrarna. Kanske var sossarna för smarta för att lägga ett sånt här kamikaze-förslag under ett valår, så de lät det ligga i nån skrivbordlåda i Rosenbad. Alliansen vann valet ändå och bildade regering. Men om sossarna hade varit dumma som tagit fram lagen, så överträffades denna dumhet av den nytillträdde försvarsministern Mikael Odenberg, som trodde att han kunde öppna den där skrivbordslådan, putsa bort de värsta integritetskränkningarna i sossarnas förslag och sen driva det själv.

Kortslutningen

Nu blir istället frågan: Hur kunde alliansregeringen tro att de skulle få igenom FRA-lagen? Inget alliansparti hade gått till val på att införa massavlyssning - tvärtom! Folkpartiet hade nyligen antagit ett punktprogram som slog vakt om den personliga integriteten. Centerpartiet hade till och med lanserat ett öppenhetsmanifest som uttryckligen tog avstånd mot FRA:s spaning. Jag är mycket kritisk till hur inte minst min egen partiledning varit dåliga på att föränkra FRA-frågan i partiet och givit ett toppstyrt intryck.

FRA-förslaget är inte moderatpolitik, folkpartipolitik, centerpolitik, kd-politik. Det är inte ens allianspolitik. Det kan bara beskrivas som "regeringspolitik". Om Reinfeldt & co tvunget skulle visa sin regeringsduglighet, så kan man fråga sig varför de valde just denna fråga att sätta ned foten på.

Enorma inskränkningar i våra grundläggande rättigheter. Minimala möjjligheter att få fast några terrorister. Och att försöka få igenom detta i en allians full med humanister och liberaler, som historiskt alltid kämpat mot ett övervakningssamhälle! Det går ju bara inte!

Omröstningen

Så hur löste man det? Jo, nye försvarsministern Tolgfors sa att FRA skulle kunna rädda svenska liv i Afghanistan, om man bara fick snoka lite i kablarna. Detta framförde regeringen som sitt huvudargument för att få borgerliga riksdagsledamöter att rösta Ja till FRA. De som inte nöjde sig med detta ombeddes rätta sig i ledet ändå. En del gjorde det mer än gärna, det ska erkännas.

Det var bara det, att när omröstningen väl var avklarad så gick FRA-chefen ut och sa att detta skulle inte alls hjälpa dem i Afghanistan, utan att det klarade de redan idag genom sin ordinarie spaning.

* * *

Fredrick Federley och Annie Johansson var många liberalers hopp. Särskilt Federley hade länge tagit debatten mot massavlyssningen på ett sätt som få i centerpartiet gjorde.

Men det nådde inte hela vägen fram. Med gråten i halsen fick även dessa liberaler vika sig för regeringspiskorna och spela upp en farsartad teaterscen där de begärde återremiss och presenterade några tilläggsyrkanden. Dessa tillägg var visserligen integritetsstärkande. Det var faktiskt "hängslen och livrem" för integriteten som man lade till FRA-lagen. Problemen är bara att det var som att sätta hängslen och livrem på en orm – den kan lätt slingra sig ändå.

För det kvittar ju hur många kontrollinstanser man lastar på FRA för att kontrollera att de inte missbrukar informationen de i all hemlighet fått tillgång till. Problemet är ju att de får tillgång till informationen över huvud taget!

Mobbningen

Skammen ska inte ligga på Federley och Johansson, för de försökte verkligen, även om de inte nådde hela vägen fram. Skammen ska istället ligga på de som motarbetade dem. Skammen ska ligga på alla, oavsett partifärg, som försökt tvinga andra att rösta emot sin övertygelse.

För det är ju det de är valda att göra, våra riksdagsledamöter. Rösta efter sin övertygelse. Det är ju det vi har personvalet för. Men om inte ens Annie Johansson, som var personkryssad in i riksdagen - om det inte ens då ska spela roll vilken människa man röstar på, utan bara vilket parti, ja då kan vi väl lika gärna ersätta riksdagen med 349 vaxdockor och sen låta varje partiledare få förfoga över rösterna. Tänk, vad mycket politikerarvoden vi skulle spara in!

Lyckligtvis fanns det folk som gick emot strömmen. Jag tänker på de folkpartister, som vägrade trycka på Ja-knapparna och därmed gav åtminstone mig en strimma hopp. Efteråt har vi fått veta att även dessa var hårt pressade att rösta Ja. Camilla Lindberg, folkpartiet, har vittnat om hur hennes gruppledare i riksdagen hotade med utfrysning, och moderaten Karl Sigfrid ska ha blivit utsatt för ett drev från sitt eget parti som inte är värdigt vuxna människor. Detta i vårt lands högsta lagstiftande församling. Jag har sett tecken på detta förr, som när socialdemokraten Hillevi Larsson tvingas rösta nej till att införa republik, fastän hon är ordförande i republikanska föreningen. Jag har sett det förr, men jag förväntade mig faktiskt mer av den här regeringen.

Grundlagarna

Jag lämnar FRA-frågan ett ögonblick, för att prata om något större: våra grundlagar. Jag anser att om vi ska kunna ha kvar förtroendet för Sveriges demokrati, så måste dessa mobbingfasoner i riksdagen, oavsett parti eller block, förpassas till historien. Förhoppningsvis sker detta, om vi kraftigt förstärker personvalet och tar bort de så kallade spärrarna, så att det alltid blir den som får flest röster som kommer in i riksdagen - oavsett om man står högt upp på valsedeln eller ej. Då kommer det vara glasklart att man är vald för att rösta enligt sina egna åsikter, inte partitoppens. Då har vi flyttat tillbaka en stor del av makten från partierna till väljarna. Då kan vi utkräva ansvar på ett helt annat sätt.

Detta föreslår en nyutkommen grundlagsutredning, som fem av riksdagens sju partier har ställt sig bakom; allianspartierna och miljöpartiet. Utredningen föreslår även att Sverige ska inrätta en författningsdomstol. Såna har till uppgift att hindra riksdag och regering från att stifta vansinniga lagar. Det gör den genom att den kontrollerar så att nya lagar inte bryter mot våra grundläggande rättigheter, som yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Hur väl tror ni att FRA-lagen hade klarat sig under en sådan granskning?

Det jag pratar om nu är grundlagsändringar, och såna kräver som bekant två riksdagsbeslut med ett val emellan, så jag hoppas innerligt att dessa demokratiseringar kommer att gå igenom, och att en eventuell socialdemokratisk regering inte kommer att kunna sätta stopp för dem. Sverige behöver verkligen grundlagar som är anpassade för 2000-talet.

Alternativet

Tillbaka till FRA. Men hallå, säger väl nån. Det var ju bara blå politiker som röstade Ja till FRA. Då behöver vi väl bara ersätta dem med röda i nästa val, så löser det sig?

Tillåt mig tvivla. För den här soppan har inte bara visat hur svårt det kan vara att lyda under en regeringspiska. Den har även visat hur lätt det är att sitta i opposition, där man inte behöver ta ansvar. Det var socialdemokraterna som hittade på FRA-lagen. Men när de märkte att den nya regeringen försökte driva igenom den på egen hand, blev sossarna lägligt nog motståndare till sin egen lag och började prata så varmt, så varmt om den personliga integriteten. De ignorerade regeringens inbjudningar till blocköverskridande förhandlingar, och gick istället ut med pressmeddelanden där de påståd att regeringen inte ville förhandla. Det luktar taktik, och röstfiske lång väg, och jag är rädd att vurmandet för den personliga integriteten kan försvinna lika hastigt som det dök upp.

"Vi lovar att riva upp FRA-lagen!" ropade Mona Sahlin och Maria Wetterstrand härom veckan. Sossarna och Miljöpartiet hade gjort upp. Men det som inte sades lika högt, var att de i slutändan har tänkt ersätta FRA med en ny lag, med några småändringar som verkar vara lika kosmetiska som de som Fredrick Federley fick igenom. Ytterligare hängslen och livremmar på ormen, alltså.

Gräsrotsrörelsen

Men lyckligtvis finns det mer uppriktiga FRA-motståndare inom socialdemokratin, som man vågar ta mer på allvar. Som vet att de måste påverka sitt eget parti inifrån, nu, för att som det ser ut idag så lär inte ett regeringsskifte leda till att den kränkande spaningen försvinner. Möjligen att den tar semester något år. Dessa sossar hoppas jag att ni alla stöttar, på samma sätt som jag hoppas att de folkpartistiska riksdagsledamöterna får ett brett stöd.

För dom två folkpartikvinnor som gick emot FRA, fick härom veckan stöd av två till, och sen ytterligare två. Allt fler är beredda att skriva en motion som river upp FRA-beslutet i höst. Bättre sent än aldrig, får man väl säga. Jag vill dock inte kalla de här kvinnorna för rebeller, för de har fullt stöd i Folkpartiets partiprogram. Redan på den första sidan slår programmet fast att den personliga integriteten inte får kränkas. Däremot finns det inte en enda rad som förespråkar massavlyssning av svenska folket. Så dessa folkpartister är inte rebellerna, utan de som gör sina jobb.

Jag vet inte om dom gör det här för att de är trötta på regeringspiskan, eller för att regeringen och FRA ger hela tiden ger dem olika besked om behovet av spaning. Men jag är övertygad om att dessa sex bara är toppen på isberget. Det finns många fler som verkligen våndades över det här beslutet, men inte såg nåt vettigare alternativ. Med vårt stöd, kan många fler från alla allianspartier våga kliva fram och tillsammans med politiker i oppositionen skapa det alternativet.

Avslutningsvis vill jag föreslå olika sätt för dig och mig att påverka.

• Skicka brev till riksdagsledamöter – personliga brev.
• Var artig och konstruktiv, för då kommer man längre, än om man bara gnäller och förolämpar.
• Gå med i det nystartade nätverket Borgerligt nej till FRA-lagen, och skriv på deras upprop.
• Sedan en längre tid finns även Centeruppropet, med ett liknande syfte, och jag tror det cirkulerar en namninsamling här på torget just nu.
• Kräv realistiska lagändringar. Signalspaning behövs och kommer inte att försvinna. Men kräv att det ska finnas brottsmisstanke för att få avlyssna någon, det är det viktigaste av allt för att förhindra massavlyssning. Kräv att alla avlyssningsuppdrag ska redovisas i efterhand, åtminstone för riksdagen. Ifrågasätt varför politiker ska få ge spaningsuppdrag – är inte det försvarets och polisens sak att bedöma?
• Och angående grundlagsändringarna som jag pratade om: Sätt press på socialdemokraterna och vänsterpartiet att gå med på dessa, och om inte det går, rösta borgerligt eller på miljöpartiet 2010 så att de går igenom, för det är på lång sikt viktigare än t o m FRA.

Tack för att ni har lyssnat.

Ordets makt

Detta är det som irriterar mig mest med Jan Björklunds tal i Almedalen härom veckan:

	Jan Björklunds tal	Maud Olofssons tal
”Liberal”	1 gång	1 gång
”Krav”	6 gånger	0 gånger
”Frihet”	0 gånger	11 gånger

Varför är fp-topparna nuförtiden så fobiskt rädda att ta ordet ”frihet” i sin mun, i en tid när nästan alla andra partier kallar sig liberala, och friheten ständigt firar nya triumfer jorden runt i form av historiska fattigdomsminskningar, kvinnobemyndiganden och fredsperioder? De som stått upp för dessa ideal i motvind, årtionde efter årtionde, borde gott kunna sträcka på sig när friheten väl blir poppis, istället för att rygga undan och låta de gamla förmyndarna sno rampljuset.

Jag vet att partiledningens aversion mot ordet inte delas av partimedlemmarna. Är det någon PR-dummer som har kommit på det, eller?

Det finns dock en viss tröst. Ta en titt på han som brukar vara den främste beskyllaren mot Björklund för att ställa för mycket krav:

	Lars Ohlys tal
”Liberal”	0 gånger
”Krav”	23 gånger
”Frihet”	2 gånger