I dagens Östran (inte online) svarar jag vänsterpartisten Lennart Beijer, som har försökt använda USA:s bolånekris för att hindra Mats Odell att sälja statliga bankaktier. Här följer insändaren i sin helhet, med de ord som klipptes bort av Östran fetstilta.
Lennart Beijer (v) gläds åt att George W. Bush ägnar sig åt socialistisk politik. Själv förfäras jag över det. När den amerikanska staten går in och köper upp två konkursfärdiga banker, påstår Beijer att det är lösningen på problemet med bolånekrisen. Jag anser tvärtom att det är en av orsakerna.
För inte hade väl bankerna vågat missköta sina låntagares pengar så grovt, om de inte hade varit säkra på att Bush skulle lösa ut dem om det skar sig? Bush agerar som den dålige föräldern som belönar barnens busstreck med godis istället för "aja baja". Därmed lär sig riskkapitalisterna att det är ofarligt att spekulera bort folkets pengar, för staten rycker ju in (även här med folkets pengar) och löser ut knösarna.
Det Beijer inte nämner är att just dessa två konkursmässiga banker skapats av den amerikanska staten redan från början, och subventionerats så att de kunde låna ut pengar billigare än andra. Tanken var att de därmed skulle handla mer långsiktigt och ta större socialt ansvar än privata banker. Nu ser vi att det har blivit precis tvärt om.
Bolånekrisen i USA är alltså inte ett argument för att staten borde lägga sig i lånemarknaden, utan ett avskräckande exempel på vad som händer när staten gör just det. Lennart Beijer tycker att finansmarknadsminister Mats Odell ska låta sig inspireras av detta fiasko. Jag tycker att Beijer ska låta sig inspireras av Odell istället. Det är bättre att förlita sig på en bank som kan stå på två egna ben, än en som ständigt lutar sig mot politiska subventioner.
Björn Brändewall
Folkpartiet liberalerna, Kalmar
(Fritt inspirerat av Norberg.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar