Vad är det för fel med studiero?

Insändare publicerad i Barometern-OT och Östran, 30 januari resp. 1 februari.

Jag förstår inte vad som är så konstigt med att säga att skolbarn inte ska hålla på med mobiltelefonen under lektionstid. Det enda konstiga är att man ska behöva stifta lagar, för att lärarna ska känna att de vågar stoppa ringandet utan att riskera jobbet. Det är tragiskt att den gamla regeringens flumpolitik underminerat lärarnas ställning så mycket.

Något som jag däremot förstår, är att vänsterpartiet går i taket över regeringens ”ordningsbetyg”. Vänstern är emot alla betyg, eftersom deras politik går ut på att dölja människors olikheter och skapa falsk rättvisa genom att låtsas att alla är likadana.

Men därigenom blundar man för barnens olika egenskaper och missar att de har olika behov av stöd, hjälp och stimulans. Då överger man de svagaste i samhället, och det vill jag inte göra. Därför tror jag på betyg, så man tidigt ser var eleven står och kan hjälpa honom/henne att komma över eventuella problem och bli bättre.

För övrigt skulle även jag vara emot ”ordningsbetyg”, om det verkligen varit det som alliansen/folkpartiet föreslagit. Men lyckligtvis så far inte vänstern med sanning i sin kritik, för det som det handlar om är ”omdömen” och inget annat.

Den viktigaste skillnaden är att ett omdöme inte är med på slutbetyget. Det ska inte ligga en elev till last hela livet att han/hon hade problem en period under skoltiden. Men det ska upptäckas tidigt så att man kan få igång en diskussion mellan elev, lärare och föräldrar och därifrån hitta en lösning. Det känns bra mycket bättre än den tidigare lagstiftningen, som rentav förbjudit lärare att ta upp problem skriftligt med föräldrarna, om inte föräldrarna själva kommit och bett om det.

Slutligen tror jag inte att någon ser disciplinära åtgärder som den enda lösningen på alla skolproblem. Den som påstår det har nog inte tänkt så långt. Men skolan har en dunderviktig uppgift – att ge kunskap för livet – och det kräver att eleverna har en lugn studiemiljö.

En ”disciplinär åtgärd” ska helst aldrig behöva sättas i verket. Men blotta vetskapen om att det finns påföljder, kan nog få en del bråkstakar att lugna ned sig, så klasskamraterna kan få studiero.

--
Björn Brändewall (fp)
Sitter i Barn- och Ungdomsnämnden, Kalmar

Skolpolitikerns premiär

Igår hade jag mitt första sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden. Det var full fart med en gång som gällde; vi tog bland annat ett beslut om modersmålsundervisning för de barn som inte har svenska som modersmål. Det har visst varit eftersatt längre och inte fungerat så bra. Men nu ska det bl a

• anställas fler tvåspråkiga lärare i arabiska, bosniska, albanska, kurdiska och persiska
  
• man ska se till att de även kan vara lärare i ”vanliga” ämnen, så man inte anställer någon som man bara kan sysselsätta tio timmar i veckan
  
• varje lärare ska få höra till en viss skola så de inte känner att de hemlöst ränner omkring mellan de skolor där de behövs för tillfället
• undervisningen ska erbjudas på skoltid, så eleverna inte skippar det för att ”skoldagen är lång nog ändå”. Innan har det ibland förekommit på helger.
  

Det kändes bra att ta beslutet, det var ett väldigt bra förslag som tjänstemannen(kvinnan) skrivit. Om det är något som är viktigt för inlärningen, så är det ju att man behärskar och känner sig trygg i sitt modersmål – även om den mesta undervisningen sen är på svenska. Och utan en god kunskapsstart så suger resten av livet.

Jag fick även veta att nämnden kommer att tampas med problem den närmaste tiden. Elevunderlaget minskar kraftigt 2007–2010, och då måste både lokaler och personalstyrka bantas. Tyvärr har man inte förberett detta i god tid, så det kommer kanske att bli stora förändringar under en kort tid. Det kunde varit bättre – Oskarshamns kommun började med detta redan för sju år sedan – men det är bara att göra sitt bästa!

Men min mamma, som är lärare på en av skolorna, tror inte alls på pratet om minskat elevunderlag. Vi får väl se. :)

Konkurrensutsätt kollektivtrafiken

Kollektivtrafiken har blivit dyrare i förhållande till bensinpriset, rapporterar Ekot. Därmed tar många bilen istället för bussen eller tåget. Det är inte bra för miljön.

Kollektivtrafiken behöver bli billigare. Då är det beklämmande att branschen omges av monopol, vilket generellt leder till sämre kvalitet och högre priser. KLT har monopol på busstrafiken i länet. SJ har, trots bolagiseringen, fortfarande monopol på flera fjärrsträckor i landet. Därmed stänger de ute konkurrenter som vill försöka göra det bättre och billigare.

Jag kan resa billigt från Kalmar till Stockholm med t ex Swebus. Men jag får inte stiga av i Västervik när bussen ändå stannar där, ”för KLT har monopol på resor inom länet”. Denna byråkratiska protektionism gynnar inte vanligt folk, och det gynnar inte miljön. Konkurrensutsätt kollektivtrafiken!

Sen har vi ju ideologin också

Ang. föregående inlägg: man kan ju även fråga sig varför skogsägare ska komma springande till pappa staten och kräva pengar för att stormen Per förstört deras skog. Det är väl inte statens fel att det stormade? ”Per” är väl inte en anställd på jordbruksdepartementet?

Och skogen är ju skogsägarnas privata egendom. Det är ingen hemlighet att det stormar då och då. Är man så rädd om värdeförlusten, får man väl teckna en privat försäkring.

Förhoppningsvis är det det många har gjort, eftersom det inte inkommit några ersättningskrav ännu i år.

Lita aldrig på rubriker

Socialdemokraterna må ha förpassats från regeringsparti till oppositionsparti, men de har åtminstone inte bytt taktik – att hitta på brister hos motståndarna. Hans Hoff (s) meddelar att han kan komma att KU-anmäla jordbruksministern Eskil Erlandsson (c) för jäv, om denne tar ställning till katastrofhjälp för skogsägare efter stormen. Erlandsson äger ju själv en bit skog.

Så långt allt väl. Men tänk om Hoff hade bemödat sig att kolla detta med jordbruksdepartementet innan han sprang till pressen. Då hade han fått veta att de

1. redan förberett så att Erlandsson inte ska delta i sådana beslut och att det därmed inte kan uppstå jäv
2. inte ens har fått några krav på katastrofhjälp än!

Därmed kan vi konstatera att detta var en icke-nyhet. Då är det lite konstigt att TT ändå nappar på det och skickar ut det till landets tidningar*. Ännu konstigare är att de sätter rubriken ”Jordbruksministern kan bli jävig”, när själva artikeln konstaterar just motsatsen. Vore det inte lämpligare med ”Jordbruksministern kan inte bli jävig”?

Visst, pressen får gärna kritisera regeringen när det finns något att kritisera. Men skriv inte en massa motsägelsefulla spekulationer bara för att fylla ut tidningsspalterna!

---

Den där Hans Hoff verkar f ö vara flitig med att anmäla borgerliga ministrar för jäv, men hittills har jag inte sett något som varit annat än spel för gallerierna. Kristian Karlsson gör en bra analys över hur Hoffs beteende hotar att sänka kunnigheten hos framtida ministrar och öka klyftorna mellan ”politiker-klassen” och ”vanligt folk”.

Det skulle vara dåligt för folket, dåligt för politiken, men möjligen bra för sosse-eliten, där det snarare verkar vara en merit än en nackdel att aldrig ha jobbat utanför de politiska sammanträdesrummen.

* Det är förstås möjligt att det var TT själva som tog initiativ till artikeln, och att Hoff bara svarade på en fråga. I så fall faller det mesta av skammen på TT.

LO – för mycket för att lista

Jag blir mentalt paralyserad varje gång jag vill skriva om LO, deras underorganisationer och deras samröre med socialdemokraterna. De sysslar med så överväldigande mycket vidrigheter att jag aldrig kan bestämma mig för vart jag ska börja. Så äh, jag lägger bara in ett antal viktiga länkar:

• LO, makten och pengarna – om åratal av mutor, medlemsförakt och förföljelser.
• Byggnads, go home! – om hur Byggnads med våld bekämpar letter (eller ”svartfötter”, som de uttrycker det) som vill jobba, i enlighet med svensk lag. Sverige åt svenskarna, typ.
• Blockaden mot Wild’n Fresh – om hur anställda som inte vill vara med och finansiera denna maffia ska tvingas till det.

Säg ifrån!
Kollektivavtal ska ingås frivilligt, inte under tvång från fackföreningsrörelsen. Skriv på CUF:s upprop:

Nånstans, nån gång hörde jag talas om att kollektivavtalen var till för de anställda. Men det har visst hänt en hel del sen dess...

Vem uppfann vi bidragen för? Andra eller oss själva?

Hilmansson sätter i perspektiv:

Läste i tidningen om en tjej som hade chans på ett jobb om hon bara gick en utbildning som kostade några tusen. Hon räknade med att samhället skulle ge henne denna chans! Och tidningen gör en stor grej av detta! Medan andra ungdomar lånar hundratusentals kronor för att få det jobb de vill ha.

Jag undrar själv ofta varför det ska vara en självklarhet för friska, vuxna människor att få bidrag från staten för än det ena, än det andra. Människan skapade staten för att ge ett skyddsnät åt samhällets allra mest utsatta, men det har snarare blivit regel än undantag att vanligt folk lever helt eller delvis på diverse bidrag.

Bidrag är inte till för alla, det är till för de fattigaste, de sjukaste, de svagaste. Vi andra har inte i den pengasäcken att göra! Att alla känner att de har rätt att doppa fingrarna i syltburken, är snarare ett tecken på att vi betalar orimligt mycket i skatt. Om det mesta av pengarna ändå ska gå tillbaka till oss själva, varför kan vi inte få behålla det mesta till att börja med?

Ett högt skattetryck suddar ut det solidariska i våra själar och öppnar istället för en roffarmentalitet där var och en anser sig ha rätt till allt.

Sveriges radio har inte glömt…

Lyssningstips: På luciamorgonen på onsdag så är jag med i Morgonpasset i p3 och pratar lite om könsroller och jämställdhet. Och vem vet, jag kanske rent av sjunger en liten snutt.

Uppdatering: Länk (Bläddra till klipp nr 4 i popup:en)

Förändrade politiska uppdrag

Var på LUFs kongress i helgen. Det var spännande, med många personval då vi valde i princip en helt ny förbundsstyrelse. Och Metso! Jag är så himla glad att Johnny kom in, men lite ledsen över att Johanna och Kira inte gjorde det.

Jag kandiderade också till förbundsstyrelsen, men kom inte in. Jag kandiderade mer för medlemmarnas skull än min egen, så jag överlever förlusten. Men jag är glad att jag försökte, det var pirrigt när rösterna räknades.

Igår var det sista mötet med Kultur- och Fritidsnämnden i Kalmar. Efter årsskiftet ska jag fokusera på Barn- och Ungdomsnämnden, alltså skolfrågor och sånt. Hoppas jag kan göra ett bra jobb där.

Och så ska jag bli borgerlig vigselförrättare! :)

Julkonsert

Reklam: Måndag den 11 december så blir det julkonsert med studentkören Kalmar Keys. Välkommen till slottskyrkan kl 19.00, fri entré!

Vi sjunger även lite innan Kasts föreställningar av Pygmalion, 10 dec och 17 dec kl 17:20-18:00.

Sossarnas invandrarpolitiker blir ännu färre

Uppdatering: Muhamed Tatarevic (s) tar timeout i protest ”eftersom partiet skiter fullständigt i oss invandrare”. Hoppsan, (s)-stridigheterna verkar vara värre än jag trodde. Men jag gillar Muhameds infallsvinkel på integration, som ploppar fram i intervjun:

”Jag tror inte ens att de (partikamraterna, min anm.) vet vad integration betyder. För de flesta är integration att en invandrare kommer hit och lär sig att leva svenskt. Man tänker inte ens på att det finns svenskar som behöver integreras.”

En bra poäng. Utanförskap är inte bara något som drabbar utlandsfödda, utan kan drabba alla som inte får tillräckligt stöd i skolan, eller får stå utanför arbetsmarknaden en längre period. I utanförskapets karta tar Leijonborg, Sabuni och Rojas upp bostadsområden med problem som inte alls behöver vara kopplade till hudfärgen:

• många som går ut grundskolan utan fullständiga betyg
• många som är arbetslösa
• många som inte går och röstar

Jag hoppas att Muhamed får som han vill och blir av med det han kallar ”betonghäckarna” i sitt parti. Det vore mycket roligare om sossarnas integrationspolitik gick från ord till handling. Då skulle vi kunna få en ärlig och konstruktiv debatt om hur vi ska kunna bryta utanförskapet som många lever i.

I debatten har ju (s) sedan många år förnekat att det öht finns problem med deras integrationpolitik. Och så länge vi står kvar och stampar på ruta ett så där, så blir det ju inte särskilt konstruktivt eller blocköverskridande. Ni vill väl inte att Folkpartiet ska få formulera integrationspolitiken helt och hållet själva?

(Även om det har gått ganska bra hittills… ;)

Uppdatering i nyanseringens namn: Dzenita Abasa delar inte kritiken.

För få invandrare i nämnder och styrelser

Kalmarpolitikern Nasim Malik (s) rasar över att hans parti inte ger några förtroendeuppdrag till invandrarna som gjorde ett hästarbete i valrörelsen:

”Det finns många duktiga invandrarungdomar som brinner för att vara med och förändra både sin egen och andras situation i vårt samhälle, men under mina 22 år har jag aldrig sett att mitt parti verkligen scoutat politikerämnen bland invandrarna. (...) Förutom förstås när det är val och rösterna ska säkras i Norrliden och Smedby.”

Det där sista svider säkert.

Men vad gäller grundproblemet – att få invandrare får politiska uppdrag – tror jag inte att denna situation är unik för socialdemokraterna. Folkpartiet i Kalmar hittade visserligen uppdrag åt alla utlandsfödda på valsedeln, och på vårt nomineringsmöte verkade alla nöjda. Men jag hade önskat att vi haft fler invandrare på mötet, ja fler som över huvud taget hade sökt sig till politiska uppdrag.

Det är det som är det största problemet. Många invandrare känner inte att de kan påverka samhället. En dålig integrationspolitik har försatt så många i passivitet och kvävt medborgarandan.

Jag blir så glad varje gång jag träffar någon som bryter mönstret, som Sahadet och Chary. Men i slutändan får jag sätta min tro till att integrationspolitiken nu kommer att förbättras. Att en tydlig arbetslinje och hårdare antidiskrimineringslagar kommer att hjälpa folk att lyfta sig upp ur bidragsberoendet och passiviteten.

Ett dåligt fp-förslag

Cecilia Wigström (fp) har lagt många bra förslag genom åren. Bland annat att donationer till välgörenhet borde uppmuntras med skatteavdrag, och att Sverige borde sluta köpa vapen av diktaturen i Vitryssland. Men nu föreslår hon att kvinnor ska få egna p-platser i Göteborg.

Jag tycker förslaget är trams, så läs inte ens den där länken. Läs istället hur Jenny Travis insiktsfullt förklarar att sånt snarare skapar otrygghet än trygghet för kvinnor.

”Mäns våld mot kvinnor i garage är INTE ett problem. Kvinnors rädsla för mäns våld i garage ÄR ett problem.”

Fp borde istället driva den utmärkta jämställdhets-politik man gick till val på. Stöd kvinnojourer, bryt monopolen i offentlig sektor, inför jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen.

(Uppdaterad 23 nov)

Muhammed/Ali-namnsdagar en självklarhet

Jag läste på Barometerns insändarsida att Kenneth Jonsson är kritisk mot riksdagsförslaget att de vanligaste namnen i Sverige ska få namnsdagar, även om de råkar vara ”utlandsklingande”. Han menar att detta på något sätt hotar ”svenska värderingar”. Samtidigt slår han vakt om julfirandet, men jag får anta att han tänker fira den utan utländska influenser som julgran, julklappar och tomtefar.

Jag respekterar Jonssons önskan att leva med ”svenska värderingar”, om han tror att något sådant existerar i vår globaliserade värld. Det viktiga är att han även respekterar andras rätt att leva med utländska nymodigheter som t ex kaffe, potatis, jazzmusik och julgran. Dessa är alla grejer som en gång i tiden varit ruskigt osvenska, men som vi tagit till oss, gjort till en del av vår identitet, och som berikat vår kultur.

Vi måste sluta med ”vi och dom”-tänkandet, för det är sånt som främlingsfientliga populister lever på. Låt oss acceptera och omfamna att vi alla är människor på samma jord.

Jag tycker att miljöpartiets förslag är bra. Självklart ska vår kalender hålla sig uppdaterad allteftersom olika namn blir vanligare (eller ovanligare) i Sverige. Då är det dags att släppa in Muhammed och Ali i kalendern – och kanske även några flicknamn?

Vinkling

Drevet rasar just nu mot att finansminister Anders Borg (m) vill ”straffa arbetslösa med böter”. Sossar, skvallerpress och Sveriges Radio verkar rörande ense om att den nya regeringen driver igenom kalla och omänskliga förändringar som slår mot det svagaste.

Intressant vinkling, när fakta säger att det är precis tvärtom! Regeringens förslag innebär ju en kraftig mildring av straffet jämfört med den gamla (s)-regeringens politik. Om sossarna tycker att dessa regler är så hemska, varför klagade de inte när de själva satt i regering och drev en mycket hårdare politik mot arbetslösa?

Hyckleri på hög nivå, känns det som. Och ivrigt påhejat av statligt finansierade journalister.

Uppdatering: Även gamla ministrar (Lena Hallengren) låtsas ovetande om vad de egentligen har drivit för politik (insändare Östra Småland 18 nov), så påståendet är inte bara något som okunniga gräsrötter slänger sig med. Lite läskigt faktiskt, att den intellektuella hederligheten inte är större hos våra högsta f d makthavare.

Tre sorters ljusspridare har besökt mig idag

Svunna tiders ljusspridare
För en stund sen gick jag i ett fackeltåg till minne av kristallnatten. Jag minns när vi fick besök i skolan av en gubbe som hade överlevt förintelsen. När han visade ”serienumret” de hade tatuerat in på hans underarm blev han historia plötsligt extra påtaglig och obehaglig. Svårare att hålla på avstånd, liksom.

Men det var för tio år sen, och de som verkligen var med om nazismens illdåd börjar bli rejält gamla nu. Så det blir allt färre folk som kan berätta från egna erfarenheter och hålla de viktiga minnena vid liv. Därför får vi själva lägga manken till för att aldrig glömma.

(Låt oss inte heller glömma de som försmäktade i Sovjetiska koncentrationsläger som Gulag. Eller de som inte överlevde kulturrevolutionen i Kina. Eller de tusentals oliktänkande som Lenin lät mörda, innan han blev upphängd som idolporträtt på vänsterpartiets kansli. Detta är vad vi får, när vi inte kan tolerera och respektera människors olikheter och fria vilja.)

Nutidens ljusspridare
I morse konstaterade jag att det var den 9 november och att kommunen hängt upp julbelysningen över gatorna. Redan??

Visst, jag uppskattar den stundande kommersen och alla arbetstillfällen som vår konsumtion kommer att skapa i fjärran länder. Allt kapital som vi västerlänningar kommer att ösa in i länderna som sytt ihop julklapps-skorna, svetsat ihop hembio-anläggningen osv. Ett bra slag för den globala fattigdomsbekämpningen.

Men ändå. Julen är i princip bara den sista veckan på året. Kan de inte vänta med belysningen tills det är december, åtminstone?

Kommande tiders ljusspridare
Flera personer har frågat mig, just den senaste veckan, om jag tänker kandidera till kalmarbygdens Lucia i år igen. Kul att de frågar, men nej, det tänker jag inte. Jag vill inte bli tjatig.

Jag överlåter åt efterkommande killar att försöka sprida ljus, bryta tabun och luckra upp könsroller. (Detta är min utmaning till er, killar!) Så kanske vi en vacker dag får en manlig Lucia i Kalmar. Det borde ju inte vara så konstigt, egentligen. Kvinnliga tomtar är det ju ingen som höjer ögonbrynen åt idag, t ex.

Ahh, ödets ironi...

SVT-chefen tillika sossen Christina Jutterström polisanmälde 3 ministrar för licensskolk. Men hennes närmaste underlydande, programdirektör Leif Jacobsson hade inte betalt sin licensavgift under 2 hela år. Av någon anledning polisanmälde inte Jutterström detta.

Aaa-ha-ha-haa!

Tipstack: Per

…Haaar ni ingen tevve?

1 av 10 svenskar betalar inte sin TV-licens. I den nya regeringen är det 3 av 22 2 av 21 1 av 20. Alltså kan vi med glädje konstatera, att regeringen är ganska representativ för vanligt folk!

Skämt åsido, självklart ska man följa lagen. Och med dagens lagstiftning är det varje moderats förbannade skyldighet att sponsra en partisk och vänstervinklad rapportering av deras politik. Förhoppningsvis får detta våra nya lagstiftare att fundera över varför folk ska tvingas betala för kanaler som de inte ser på, när SVT ändå inte uppfyller sitt public service-åtagande särskilt väl.

Men samtidigt känns det förstås skönt om detta var det värsta man kunde gräva upp om de borgerliga ministrarnas privatliv. Vem vet, snart kanske vi rent av får diskutera sakpolitik istället?

(Uppdaterad 16 oktober)

Ny regering!

Lite försenat:
Cissi som EU-minister och Bildt som utrikesminister! Det här bådar gott.
Men moderater som biståndsminister och migrationsminister? Det här bådar inte lika gott, även om den ena heter Gunilla Carlsson…
Integrationsministern blir intressant att följa. Bra att det blev en folkpartist, även om just Nyamko är en som jag brukar ha en tendens att vara oense med…

The Good: Fp fick poster inom just de områden jag hade hoppats på: utbildning, utrikespolitik och integration. Vi fick även jämställdhet, vilket var en positiv överraskning, men det känns samtidigt naturligt, för jag upplever att (fp) har störst trovärdighet på det området.

The Bad: Jag önskar att vilket alliansparti som helst utom (m) hade fått bestämma över biståndet och migrationen. Kunde de inte ha monopoliserat de ekonomiska posterna (finansamarknadsministern och näringsministern gick till kd resp. c) och gå och sänka skatter nånstans istället? Kom tillbaka, Alf Svensson, allt är förlåtet!

Nedvarvning

Det politiska livet har lugnat ned sig efter den intensiva valkampanjen. Det känns skönt. Till slut har jag fått några helger med familj och vänner. Vi hade saknat varandra i några veckor.

Lustigt förstås, att jag ser det som lugnt att ”bara” ha två–tre politiska möten per vecka. Härom året hade jag kallat sånt för intensiv vecka. Men allt är relativt, antar jag.

Sen pågår ett dagligt internorganisatoriskt arbete, förstås. Valanalyser ska skrivas, årsmöten ska förberedas, nya medlemmar ska coachas, förbundsstyrelser ska nomineras. Och så har vi kören mitt i allting.

Det är ba-ra ro-ligt!