Filmtajm! de rikas ungdomsförbund vs. partiet som faktiskt vill driva politik

Fyra saker blir pinsamt uppenbara när man ser SSU:s lååånga valfilm Romeo och Julia:

• Medlemsfusk, spelverksamhet och LO-bidrag har gett SSU vansinnigt mycket pengar att slänga ut på film.
  
  
• SSU vill inte prata om sin egen politik. Allt handlar istället om att hitta på saker om moderaterna. Övriga partier nämns inte ens. Vad hände med ”alla ska med”?
  
  
• SSU kör med socialdemokraternas metod, att skapa illusionen av att de har belägg för det de säger genom att inkludera en ”källförteckning” till citat som egentligen inte ger stöd för påståendena. (OK, källa (8) var inte en direkt lögn, den var bara försåtlig.)
  
  
• SSU har inte så stor koll på sina Shakespeare-pjäser. ”Ett kungarike för en...” är ett citat från Richard III och inget annat. Men den okunskapen är väl förlåtlig – även SSU:arna är offer för socialdemokraternas flumskola. De kanske skulle behöva en litteratur-kanon? ;)

De vill ju förstås vinna valet med sånt här. Men frågan är om de ger ett trovärdigt intryck hos den som är det minsta källkritisk?

Äh. Tacka vet jag Folkpartiets valfilm om flummet i skolan:

• Kort och koncis utan långa slöa pauser, och därmed utan att slösa med tittarens Internet-uppkoppling. (Eller tid, eftersom den mest sänds på TV.)
  
  
• Handlar om den egna politiken och vad man vill göra – inte om att svartmåla ett parti som inte ens sitter vid makten.
  
  
• En god skopa humor och framtidstro.
  
  
• Kompetenta skådespelare. :P
  

Vad finns det mer för valfilmer? Har sett moderaternas, men den gjorde inget större intryck.