Björn Brändewall: tidigare skolpolitiker (L) i Kalmar, borgerlig vigselförrättare och liberal tyckare i största allmänhet. Åsikterna här är mina egna.
Johan Ingerö, vars blogg jag är stamkund hos, har motvilligt börjat twittra. Och jag är lika motvillig till att börja läsa det. Att läsa någons twitter-feed känns som att lyssna på någon som talar i mobiltelefon med tre olika personer samtidigt. Det blir väldigt svårt att hänga med.
Eller är det något jag inte fattar? Kan någon lära mig att följa twitter?
Idag fokuserar jag mest på att vara en make och pappa, men här skrev jag mycket under åren då jag var (bl a) personvald kommunfullmäktigeledamot i Kalmar, vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, och riksdagskandidat för Liberalerna Kalmar län.
Åsikterna här är mina egna.
Följ mig på Facebook
Inlägg
1 kommentar:
Jag la faktiskt ner min twitter efter ett tag. Sen gav jag det en ny chans efter nyår, och nu är jag hooked.
För mig, som lever mitt i nyhetsflödet, är twitter en ovärderlig källa till snabba nyheter, tidiga tendensspaningar och tips i största allmänhet om vad som pågår.
Hemligheten, och det lite jobbiga, är att man inte kan titta in då och då. Man måste vara online på twitter ofta. Oftare.
Skicka en kommentar