Min debattartikel igår har lett till en notis i dagens Barometern, där Barn- och ungdomsnämndens ordförande Cecilia Strömberg (S) försvarar de vaga, dåligt förankrade och ofinansierade skolmålen som S-V-MP drev igenom. Sakargumenten har jag ärligt talat svårt att finna, men som slutkläm lämnar Strömberg följande omdöme om mig:
Folkpartiet begärde inte ens ordet under nämndmötet. Det förvånar mig, när de skrev en så tydlig insändare.
Jojo, när argumenten tryter så drar majoriteten till med en ren lögn istället. Sällan har jag väl argumenterat så livligt som just när dessa mål diskuterades, öga mot öga med Strömberg, men hon kanske satt och tänkte på annat medan hon beviljade mig ordet. Den som är intresserad kan ju kolla upp protokollet, som Strömberg själv har justerat. Nu har inte Barn- och ungdomsnämnden traditionen att protokollföra varenda person som begär ordet, men under detta mötes gång lyckades jag ändå bli omnämnd i samband med att jag
- anmälde en protokollsanteckning
- meddelade mitt instämmande i två yrkanden från alliansen i just detta ärende
- samt deltog i en reservation i ärendet.
Att jag skulle ha klarat av allt detta utan att öppna munnen skulle väl kräva närmast telepatiska förmågor!
Detta är förstås socialdemokraternas sätt att försöka flytta fokus och undvika debatten. Jag blir ärligt talat lite paff över hur lätt sossar i Kalmar har för att ljuga folk rakt upp i ansiktet. Men frågorna kvarstår, och vänstermajoriteten är fortfarande svaret skyldig till kalmarborna:
- Varför belastar ni lärarna med era egna vaga mål, när ni skurit ned på pengarna som ska gå till den lagstadgade skolverksamheten?
- Varför säger ni nej till att förankra målen med skolpersonalen innan de beslutas?
- Varför vill ni inte att vi ska få veta vad det kostar?
Följ mig på Facebook
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar