Möjlig nystart när John Bauer blir Karl-Oskar

I SVT Smålandsnytt ikväll kommenterar jag som hastigast att John Bauer-gymnasiet i Kalmar byter ägare, när JB-koncernen ska sluta med skolverksamhet pga för få elever.

Jag tycker att det var synd att eleverna och föräldrarna inte fick höra detta från personalen, utan att någon skulle läcka i förtid och skapa osäkerhet. Vid alla förändringar i skolorganisationer är det viktigt att inte skapa onödig oro för elever och föräldrar. Det mår ingen bra av. Utom möjligen socialdemokraterna, som passar på att försöka profitera på människornas oro.

Samtidigt blev jag väldigt glad när jag hörde att det är Karl-Oskarskolan som vill ta över John Bauer-gymnasiet i Kalmar. Karl-Oskarskolan ryckte även in för några år sedan, när Kalmar kommun ville lägga ned sin skola Oxhagsskolan – pga för få elever. Karl-Oskarskolan såg till att skolan kunde drivas vidare och växa, har gjort ett fantastiskt jobb för elever med mycket olika bakgrund, och håller en bra dialog med Kalmar kommun. Om Karl-Oskarskolan får ta över känns det här mycket tryggt för eleverna.

Läs mer: Barometern 1 | 2 | Östran

Om polisanmälan

För snart två veckor sedan gjorde Kalmar kommun och Folkpartiets kalmarförening en polisanmälan mot Kalmarprofilerna B-G Svedjenäs och Martin Nilsson, för kränkande och sexistiska saker de hade sagt mot Inger Hilmansson (FP) i sin podcast. Läser du kalmarnyheter vet du nog redan detta.

Vi har haft många diskussioner om detta i Folkpartiet och gett Inger vårt stöd.

I fredags fick Folkpartiets Facebooksida en anonym uppmaning att kommentera ett brev som lagts upp på www.kalmardemokrati.n.nu utan avsändare. Enligt B-G Svedjenäs är det han själv som har skapat webbplatsen och lagt upp brevet där. (Varför klistrade han inte bara in det på sin blogg?)

I den mån brevet berör Folkpartiet skrev jag några ord på Facebook. Jag kan lägga upp det här också:

Kalmar kommun och Folkpartiet har, på inrådan från både polisen och Säpo, gjort en polisanmälan. That's it.

De reaktioner som media och allmänhet därefter har riktat mot Nilsson och Svedjenäs med anledning av deras podcast får var och en själv stå för. Debatten handlar nog inte så mycket om polisanmälan i sig, däremot att en större allmänhet blivit varse om de uttalanden som herrarna valt att publicera och marknadsföra. Folkpartiet i Kalmar och Inger Hilmansson har varit noggranna med att inte deltaga i något ”drev”.

Jag vill inte att ett språkbruk som det i podcasten ska accepteras någonstans i kommunen, allra minst i kommunen som arbetsplats. Jag vill inte bo i en kommun där kvinnor dagligen utsätts för sånt här. Om det här ska föra något gott med sig, vore det att folk får upp ögonen just för att sexistiska personangrepp och kränkningar inte är OK, vare sig de riktas mot politiker, kommunanställda eller övriga medborgare. Därför spelar polisanmälan roll.

Fler vill bli lärare - hurra!

När alltför få söker sig till läraryket så går det ut över både yrkets status och lärarkårens kompetens överlag. Detta har jag beklagat tidigare. Men nu ser det ut att vända:

I år söker 17 400 ungdomar till lärarutbildningen som förstahandsval. Antalet sökande ökar nu påtagligt för andra året i rad. Man får gå tillbaka till mitten av 90-talet för att hitta ett liknande söktryck. Ökningen bara i år är 15 procent jämfört med förra året. Genomsnittet för landets högskoleutbildningar är 6 procent, så ökningen på lärarutbildningarna är stor och signifikant.

Detta tyder på att Folkpartiet liberalernas skolpolitik och reform av lärarutbildningen börjar göra skillnad. När flummet städas ut och det administrativa arbetet minskas till förmån för mer tid med eleverna, ser folk åter en framtid i läraryrket.

Om denna trend håller i sig är det en riktig god nyhet för Sveriges framtid!

Mer insyn och delaktighet i #kalmarkf

Jag lämnade igår in denna motion till Kalmar kommunfullmäktige, med förhoppning om mer delaktighet från kommuninvånarna när de tyngsta besluten tas. Det vore riktigt coolt om folk kunde lyssna på debatterna i direktsändning och kommentera det som sägs, t ex på Twitter:

Det demokratiska samtalet blir rikare och mer konstruktivt ju lättare medborgarna kan engagera sig i den politiska diskussionen.

Genom att spela in kommunstyrelsens sammanträden, och lägga ut ljudupptagningarna på kommunens webbplats, skulle informationen och debatten i dessa öppna sammanträden bli tillgängliga för allmänheten – även de som inte har möjlighet att t ex ta ledigt från jobbet för att komma och lyssna. Fler skulle då kunna lyssna igenom den debatt och de muntliga frågor som ställs i kommunstyrelsen – vilket ofta lyfter fram nya saker som inte nämnts i handlingarna – och göra vad de kan för att påverka i de ärenden som intresserar dem. Det är också många tunga ärenden som avgörs i kommunstyrelsen och således stannar där, vilket motiverar att inspelningar bör finnas tillgängliga för allmänheten.

Ett annat sätt att öka delaktigheten vore att direktsända kommunfullmäktiges sammanträden med ljudöverföring. Frågan har tidigare lyfts avseende bildöverföring men avfärdats p.g.a. för höga kostnader. Ljudupptagningar görs dock redan idag. Personer som inte har möjlighet att fysiskt närvara eller känner sig obekväma med att närvara skulle i vart fall kunna följa debatten genom ljudöverföring i realtid och kommentera densamma i t ex sociala medier. Kommunen bör uppmuntra detta och lansera en så kallad "hashtag" som folk kan använda när de diskuterar fullmäktiges sammanträden.

Kommunfullmäktige har i sin vision för 2020 slagit fast att ”i Kalmar utövas ett öppet politiskt ledarskap som välkomnar medborgarnas insyn och delaktighet”. Låt oss tillsammans leva upp till detta genom att ge våra medborgare och förtroendevalda bättre möjligheter att följa beslutsprocesserna.

Jag förslår utifrån ovanstående fullmäktige att besluta:

• Att kommunstyrelsens sammanträden ska spelas in och läggas upp på kommunens webbplats
• Att kommunen ska direktsända fullmäktiges sammanträden med ljudöverföring
• Att man lanserar en s k hashtag för att uppmuntra invånare att delta i den politiska debatten

Björn Brändewall (FP)

Eurovision 2013

Eurovision är avslutad, och eftersom alla är intresserade av vad jag tyckte så kommer här min topplista... och lite annat.

Eurovision är ju politik, som alla vet, och få är så Eurovision-tokiga som vi folkpartister:


Först och främst så var ju alla pausinslagen hysteriskt roliga - Petra Mede & co har gjort ett fantastiskt jobb med att fånga den svenska folksjälen!


Musikmässigt var det på det hela taget ett ganska slätstruket år. Många halvdana låtar, men några stack ut rejält.

Låt nr 1 enligt mig:

Ukraina: ”Gravity”... jag ryser varenda gång jag hör den. En medryckande stråkrytm med små variationer för varje vers, men tyvärr ett mycket antiklimaktiskt slut. Hade gärna sett att de hade slopat Disneyfilm-urinvånar-jojkandet i bakgrunden också, sånt är sååå överanvänt. ”Jätten” som bär in sångerskan i början ger mysiga vibbar av det ofattbara spelet Shadow of the Colossus.

Låt nr 2 enligt mig:

Nederländerna: Anouks röst och de okonventionella ackordföljderna ger den här låten en dovhet som blir helt magisk. Många hoppades på en ny ”Nobody's wife”, men jag var bara glad att slippa det. ”Den här är för bra för Eurovision”, som en vän sa till mig - och väljarna tycktes hålla med. :(

Låt nr 3 enligt mig:

Norge: som Depeche Mode lät i mitten på 1990-talet, men lite mer industriellt - lite Useless, lite Walking In My Shoes.

Låt nr 4 enligt mig:

Rumanien: Oh my LORD vilken guilty pleasure! Utan tvekan årets straightaste inlägg. En transylvansk moderkaka som hämtad från en boss-strid i något av 00-talets Castlevania-spel. Det är alltid pluspoäng när ett land sänder en kontratenor till Eurovision, och till skillnad från Bulgarien 2009 så kan den här killen hålla tonen på scen - men inte volymen. :(

Nödrimmen ger extra camp-krydda till denna härliga pastisch. (true/blue, bright/light, fire/desire...)

Låt nr 5 enligt mig:

Bulgarien: ett växlande ambient och trumbaserat bidrag som rider på lite dissonanser och härlig slagverks-entusiasm på scen. Åkte tyvärr ut i semifinalen.

Andra hyfsade:

• Belgien - Helt OK power-pop med catchig refräng. Komiskt bisarr koreografi! :)
• Malta - Tja, en lugn och mysig no-worries-låt, som ser ut att framföras av Lars Leijonborgs försvunne son.
• Moldavien - hade kunnat bli riktigt bra om inte refrängen var så tjatig.
• Island - en värdig tolkning av Melodies of Life från Final Fantasy IX. ;)

Sverige, då? Tja, det gick väl ungefär som jag hade väntat mig... även om Robin Stjernberg äntligen hade lärt sig att hålla tonen, passerade låten ganska obemärkt förbi. :(
Danmark, då? Tja, den var väl inte direkt dålig, men jag fattar inte vad folk såg i den. (”Come feisch me now!” ;)

Drakarna:

”De stora ländernas” bidrag var anmärkningsvärt oanmärkningsvärda. Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien – jag kan inte minnas hur en enda av dem gick, fem minuter efter att jag hört dem. Förutom att det går utmärkt att sjunga ”Knock, knock, knocking on heaven's door” till Storbritanniens bidrag. Och nej, Tyskland, ni lät inte som Euphoria.

Några bottennapp:

• Serbien - Jaha, är det Eurovision jag tittar på eller ett Sailor Moon-cosplaykonvent?
• Belarus - Hahaha- nej.
• Finland - Den lät som om de försökte göra en så störig låt som möjligt.
• Litauen - Musikaliskt hade den en bra grund, men sångarens försök att att ta sig an det engelska språket gav oss en del skratt i tevesoffan. Och texten är helt obegriplig:
  If you don't know / I'm in love with you
  When summertime comes / It becomes untrue (?!?)
  Because of these shoes / I'm wearing today (?!?)
  One is called love / The other is pain (?!?)

Men om du gillade någon dessa så var det väl bra för dig! Eurovision handlar om lika delar blodigt allvar, lika delar trams. Happy listening!

S skapar osäkerhet för elever i Kalmar

Insändare publicerad i Östran 2013-05-20:

Ska en kommunpolitiker kunna bestämma att en friskola inte ska få finnas? Trots att skolan lever upp till höga kvalitetskrav och trots att många föräldrar vill att deras barn ska gå i just den skolan? Socialdemokraternas svar på dessa frågor tycks vara ja.

Det är svårt att tolka beskedet från partiets kongress nyligen på annat sätt. S-kongressen slog fast att kommuner och landsting ska avgöra om upphandlingar och valfrihetssystem ska riktas till enbart nonprofit-aktörer och därmed utesluta de vanligaste friskolorna. Om rätten att driva verksamheten kan dras undan genom ett enkelt majoritetsbeslut i kommunen när som helst, tvekar nog den som annars hade velat satsa långsiktigt i ett S-dominerat län.

S-kongressen beslutade även att ”Kommunerna ska ges ett avgörande inflytande vid nyetableringar” när det gäller friskolor. För den som vill skapa en bra fristående skola betyder S-politiken givetvis ökad osäkerhet, och det kan bli svårare att etablera långsiktiga aktörer i Kalmar.

Hade dessa regler gällt för ett år sedan hade Socialdemokraterna till exempel fått stoppa etableringen av Västra skolan, som de hävdade skulle sno så många elever att kommunen skulle hotas lägga ned flera av sina egna skolor. Jag påpekade redan då att argumentet inte höll – de ökande elevkullarna skulle väga upp mot detta ”tapp”.

Lyckligtvis så lyssnade inte Skolinspektionen på S utan gav Västra skolan tillstånd att slå upp portarna nu till hösten. Och som väntat så blev det ingen nedläggning – tvärtom så letar kommunen nu efter pengar för att bygga ut sina skolor och få plats med alla nya elever. Tur för Kalmar att Socialdemokraterna kördes över!

Folkpartiet välkomnar att folk väljer olika skolor då vi ser att detta skapar mångfald och driver på och ökar kvalitén även i de kommunala skolorna. Om Socialdemokraterna däremot fick lagstifta om sitt kommunala veto efter valet 2014 så skulle detta vara hotat. Kalmars skolor och elever behöver långsiktighet, tydlighet och trygghet. Varför vill S försämra för de skolor som medborgarna själva valt?

Exit Lennart Svenzén

Jag har idag fått veta att Lennart Svenzén lämnar sina politiska uppdrag för Centerpartiet i Kalmar. Min tolkning är att det inte fanns plats för honom i det centerparti som nu gått över till vänster och lierar sig med sossar och vänsterpartister.

Det är tråkigt att det blev så här. Det har varit ett nöje att under drygt två år samarbeta med Lennart i Barn- och ungdomsnämnden. Han har varit en lagspelare och en röst av sunt förnuft i våra diskussioner. Utan att för den delen tveka att tala för sin sak det fåtal gånger vi har tyckt olika.

Lennart har varit mycket trevlig att ha att göra med, och jag hoppas att det här inte är det sista vi ser av honom i politiken.

Läs mer: Barometern.

Den vanligaste olyckan i förskolan

På Barn- och ungdomsnämnden igår fick vi statistik om olyckor som sker i Kalmars förskolor. Jag tog en titt på alla topp-staplar i diagrammen för att få en bild av den statistiskt vanligaste olyckan:

Den typiska olyckan på förskolor i Kalmar är när en 3-årig pojke helt oförutsett faller/slår sig på huvudet, så illa att han måste uppsöka vårdcentral, när han leker på förskolegården kl 10 en torsdag i oktober. En vuxen finns närvarande, men personalen hittar inga sätt att förebygga att denna olycka händer igen.

(Bara för det så har det säkert aldrig faktiskt inträffat en olycka med just den kombinationen. Sådan är statistikens värld!)

Det finns dock ingen kunskap om olyckor i förskolan på nationell nivå. Därför har mina partikollegor i regeringen startat ett projekt för att samla in olycksstatistik från alla kommuner för att öka kunskapen om skaderisker och stärka det förebyggande arbetet.

Att skrapa eller slå sig då och då när man är liten är en naturlig del av att leka och att lära sig om livet. Men med regeringens utredning kan vi lära oss förebygga att barn verkligen skadas i förskolan.

En olycka som jag växte upp med.

Varför programmet inte borde heta ”Är du smartare än en femteklassare?”

1. Nästan alla frågorna mäter kunskaper, inte intelligens eller smarthet.
2. Frågorna indikerar inte vad den typiske femteklassaren kan, utan vad som ingår i grundskolans läroplan upp till årskurs 5.
3. Case in point: Barnen som hjälper till i programmet vågar jag påstå är kunnigare än genomsnittsfemman, men även de kan svara fel. Även när ALLA barnen bommar på en fråga så måste den tävlande erkänna ”jag är inte smartare än en femteklassare”. Uppenbarligen var inte ens femteklassarna smartare än en femteklassare.
4. Du kan svara fel på varenda fråga och fortfarande vara smartare än en femteklassare. Däremot är du nog inte smartare än alla femteklassare.

Bortsett från allt detta är det ett trevligt program.

Rätten till ett privatliv + Östrans nedskärningar

Har andra att göra med hur mycket du deklarerar för? Jag tycker att det borde vara en privatsak mellan dig och Skatteverket. Men företag kartlägger oss och säljer nu information om alla svenskars lönenivå på webben med slogans som ”Vem tjänar mest på din gata?”

Igår stod jag utanför Skatteverket och pratade om detta med folk som lämnade in sin inkomstdeklaration. Detta är en av alla de data som vi lämnar ut om oss själva, som när det samkörs kan ge övervakaren mer insyn i våra liv än vi skulle vilja ge ifrån oss. Datoriseringen för mycket gott med sig, men samtidigt kartläggs våra liv i detalj på ett sätt som gör oss utsatta. Nya lagar som FRA, IPRED och Datalagringsdirektivet ökar övervakningen mer och mer – trots riksdagens fagra löften.

Jag kandiderar till riksdagen nästa år, och jag vill göra något åt detta. Jag vill skydda ditt privatliv från kränkande övervakning från inte bara staten, utan även från storföretag och nyfikna grannar.

Östran skriver lite om detta idag, men mitt i allt nedskärningskaos som drabbar dem just nu så smög det in sig ett felcitat. (Rättelse kommer imorgon.) Jag citeras ”Staten har rätt att öppna dina brev, både kärleksbrev och affärshemligheter.” Detta stämmer, förutom att jag sa e-post och inte vanliga brev. Tvärtom, om du skickar ett vanligt brev i papperskuvert så har staten inte rätt att öppna det. Där har vi grundlagsskydd för våra rättigheter, men inte när vi skickar brev elektroniskt! Jag nämnde även detta i ett tal mot FRA som jag höll för några år sedan.

---

På tal om Östrans nedskärningar så kan jag bara beklaga. Även om det är surt att båda de stora lokaltidningarna numera ägs av samma koncern, så är pluralismen viktig. Östran har gjort många bra, avslöjande reportage. Jag är mycket oroad över hur sammanslagningen av lokalredaktionerna kommer att minska konkurrensen mellan tidningarna ytterligare, och hur detta kommer att påverka det journalistsiska innehållet. Ingen medieaktör mår bra av att vara ensam spelare på planen.

Hur gör vi verklighet av praktikplatserna för SFI-studerande?

I eftermiddag sammanträder kommunfullmäktige. Inför interpellationsdebatterna har jag skickat in denna fråga, som jag kommer att diskutera med kommunalrådet Anette Lingmerth (S).

Jag har sedan tidigare följt upp kommunens mål att erbjuda 150 praktikplatser till SFI-studerande invandrare. Att som nyanländ i ett land snabbt få kontakter med arbetsmarknaden är viktigt både för språkutvecklingen och för att motverka att man fastnar i långvarigt utanförskap och bidragsberoende. Det är viktigt både för samhällsekonomin och för den enskilda människans livskvalitet. Därför har vi i Folkpartiet liberalerna i många år krävt att kommunen ska föregå med gott exempel och ordna praktikplatser åt SFI-studenter.

Den senaste årsredovisningen visar att kommunen till slut har uppnått målet att erbjuda 150 platser, och det är förstås ett steg framåt. Men så länge inte platserna även besätts så har det gjort föga nytta för människorna ifråga. Jag har inte sett några siffror om detta i tryck, men enligt muntligt besked från gymnasieförbundet i januari så hade knappt 40 platser besatts under 2012. Samtidigt har jag hört om flera SFI-studerande som beklagat att de inte fått någon praktik, så efterfrågan verkar det inte vara något fel på.

Med anledning av detta undrar jag:

• Hur kommer kommunen att se till att de 150 erbjudna platserna verkligen leder till praktik för de SFI-studerande?

Björn Brändewall
Folkpartiet liberalerna

Nyinvandrade barn ska få mer tid i skolan

En viktig anledning till att skolresultat har sjunkit är att barn med utländsk bakgrund kommer till Sverige allt senare i livet, vilket ger lärarna allt färre år att utbilda dem. Alliansregeringen föreslår mer undervisningstid, tidigare språkinlärning och i vissa fall förlängd skolplikt för nyanlända.

I Barometern skrev jag och mina allianskollegor i Barn- och ungdomsnämnden igår om detta. Även nyanlända elever måste få tillräckligt många år i skolan för att lära sig det de ska.

Nu i eftermiddag ska Barn- och ungdomsnämnden lämna remissvar på promemorian ”Utbildning för nyanlända elever, Mottagande och skolgång”, som tar upp dessa förslag.  Jag tror att denna reform kommer att göra stor skillnad för dessa elevers livschanser om några år!

Vi i alliansen ställer oss dock frågande till att definitionen ”nyanländ” begränsas till fyra år, och kommer att föreslå att även barn som börjar skolan så sent som i slutet av årskurs 5 ska kunna få förlängd skolplikt. Jag har varit i kontakt med handläggaren de senaste dagarna och fått framformulerat ett tillägg till yttrandet, som jag har stora förhoppningar om att få med mig hela nämnden på.

Kyrkan ska man gå till frivilligt – eller hur?

Vi har inte fått något varmt väder i år. Men ett säkert vårtecken har ändå blommat upp, i form av den sedvanliga debatten om skolavslutningar ska få hållas i kyrkor.

Som jag har skrivit tidigare så spelar det inte så stor roll för mig personligen var en skola håller sin avslutning. Det är en fråga om traditioner, och jag har gått på skolor som tagit sommarlov både med och utan kyrka. Det viktiga är att det inte förekommer inslag som predikningar, och det är det som skollagen också säger.

Men jag krafsar mig i huvudet när jag läser hur föräldrar i Mönsterås kräver en lagändring för att åter få ha skolavslutningen i kyrkan (med predikan och välsignelse, får jag anta).

Varför? Jag menar, om alla barnen ville detta, skulle de kunna samlas för en ceremoni i direkt anslutning till skolavslutningen. Prästen skulle garanterat ställa upp, och alla muslimer, judar och sekulära på orten skulle säkert vara varmt välkomna. What's stopping them?

Ingenting, uppenbarligen. För detta var precis vad de gjorde i fjol:

Dessutom var det ett antal föräldrar som tillsammans med församlingen ordnade en sommarlovshögtid i Mönsterås kyrka kvällen innan skolavslutningen i sporthallen.

400 personer kom till sommarlovshögtiden.

En sådan kommer att arrangeras i kyrkan även i år.

Det finns alltså redan en fungerande lösning för alla barn och föräldrar som vill fira sommarlovet i kyrkan. Varför är det då så viktigt att kunna tvinga med sig det fåtal(?) barn som verkligen inte vill vara med?

Sjöstedt och historien

Vänsterpartiet tampas alltjämt med sin mörka historia. Så man ska kanske inte bli förvånad över att de får ägna sig åt historierevisionism för att kunna se tillbaka på 1900-talet med bevarad självaktning. Per T Ohlsson anser att partiledaren Jonas ”jag skulle inte vara medlem i ett kommunistiskt parti” Sjöstedt, som gick med i Vänsterpartiet Kommunisterna 1983, har lite väl kreativ fantasi:

I ett par debattartiklar har Sjöstedt uppvaktat Socialdemokraterna med propåer om regeringssamarbete. Men samtidigt har han demonstrerat en förvriden uppfattning om sitt parti och relationen till socialdemokratin:

”Mycket av det som är bäst i Sverige har skapats av arbetarrörelsen och våra två partier. Många gånger har vi bildat gemensamma majoriteter för sociala reformer.” (DN 31/3)

”Vi hör båda till arbetarrörelsen och samarbete mellan oss har under åren byggt upp den svenska välfärden.” (AB 8/4)

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är alltså, som Jonas Sjöstedt ser det, politiska kompanjoner som tillsammans byggde landet.

Han borde uppsöka närmaste bibliotek.

Läs hela för en liten exposé över politiskt 1900-tal, där Socialdemokraterna faktiskt ska ha credd för att de genom åren försökt hålla det diktaturkramande kommunistpartiet på armlängds avstånd.

Att döma av S-kongressen förra veckan så har Socialdemokraterna nu gjort en rejäl vänstersväng. Stefan Löfven (S) vill bli svensk statsminister, men har ännu inte presenterat vilket regeringsalternativ socialdemokraterna avser att gå till val på 2014. Kommer de att släppa in Vänsterpartiet i regeringen för att få makten? Väljarna vill nog helst veta innan valet.

Det är patriarkatet, dumbom!

Bristen på jämställdhet i samhället drabbar kvinnor hårdast, anser jag. Men även män drabbas när förväntningar tvingar in dem i ”manliga” livsmönster – ofta skadliga för både hälsan och livslyckan. Jakten på jämställdhet är inte ”en kvinnofråga”, utan något som angår alla.

Exempel på detta får vi när Malmö Jämställdhetsbyrå skriver en debattartikel till försvar för feminismen. Problem för män som ibland skylls på att ”feminismen har gått för långt” beror egentligen på feminismens huvudfiende: patriarkatet.

Till exempel sägs att män oftare än kvinnor förlorar vårdnaden om gemensamma barn vid separation, att män utsätts för mer våld än kvinnor och att män har sämre hälsa och kortare förväntad livstid. (…) Problemet i samtliga ovanstående exempel är inte feminismen utan patriarkatet – som feminismen som bekant försöker få ett slut på. Låt oss titta på exemplen ett i taget.

Läs!

Liberalare invandring har skapat högkvalificerade jobb

Sedan 2008 har Sverige kraftigt öppnat gränserna för arbetskraftsinvandring. Innan fick t ex en arbetsgivare inte komma överens med en utlänning om ett arbete. Först var de tvungna att fråga det svenska facket om lov - en organisation som ingen av dem var medlem i eller hade bett att företädas av - för facket hade rätt att säga nej till anställningen om de tyckte att jobbet borde gå till en svensk istället. Sådana fullkomligt vansinniga lagar kunde stiftas när Sverige i årtionden styrdes av ett socialistiskt parti i tätt förbund med det fack som finansierade dem.

Men detta är lyckligtvis historia. Sverige uppskattas numera ha ett av världens mest liberala regelverk för arbetskraftsinvandring, och det är en av alliansregeringens reformer där jag är övertygad om att Folkpartiets påtryckningar varit avgörande för att det skulle bli verklighet.

Stockholms Handelskammares analys- och policychef Fredrik Johansson skriver nu i SvD om hur mycket arbetskraftsinvandringen har inneburit för svensk ekonomi, och tillbakavisar med fakta de invändningar om exploatering som vi ofta hör från vänsterhåll:

(B)ilden av att arbetskraftsinvandring i huvudsak skulle handla om lågkvalificerade och lågutbildade är inte bara grovt förenklad, den är helt enkelt fel. Utbildningsnivån hos dem som kommer hit är exempelvis högre än genomsnittet för den infödda befolkningen. (…) Mer än var tionde arbetskraftsinvandrad person till Sverige är en indisk it-specialist som jobbar i Stockholm. Totalt gjorde arbetsinvandringsreformen det möjligt för Stockholms näringsliv att anställa drygt 2 500 it-specialister under 2012. 

Arbetskraftsinvandringsreformen har alltså en direkt betydelse för spjutspetsen i det svenska näringslivet och för företagen i regionen. De som kommer hit fyller platser som annars inte skulle fyllas.

Detta är en utveckling som berikar både samhället och enskilda människors liv. Rätten att genom arbete få göra rätt för sig och bygga sitt liv i det land man väljer är i mitt hjärta en grundläggande mänsklig rättighet, men i alltför få länder är den verklighet. Fredrik Johansson understyker vikten av att vi inte backar från denna reform nu, utan snarare liberaliserar den ytterligare:

Arbetskraftsinvandringen gör det möjligt att ta till vara på en kompetens som saknas inom rikets gränser. Den skapar därmed tillväxt och annan sysselsättning. Det vore djupt olyckligt om enskilda och medialt uppmärksammade händelser skulle skymma detta och om vi istället valde att stänga våra gränser.

(…)

Från näringslivets sida är det fullständigt självklart att regler ska följas och det är viktigt att oegentligheter beivras. Alla – framförallt de som kommer hit – ska kunna lita på systemet.

Att skärpa regleringen kring arbetskraftsinvandringen vore däremot kontraproduktivt. Det finns redan i dag en stor och växande frustration med handläggningstider och annan byråkrati kring arbetskraftsinvandring. I väntan på grönt ljus väljer många talangfulla människor att söka sig någon annan stans.

Världen förändras, just nu snabbare än någonsin. När EU gav oss fri rörlighet av varor, tjänster och kapital så ökade det vårt välstånd, och knöt vänskapsband som byggde fred och demokrati i vår omvärld. Men dessa döda ting bleknar i jämförelse med den dynamik som finns i enskilda människor. Nästa rörlighetsreform handlar om människor, och den är dunderhonung för världsekonomin. Här kan Sverige ta täten, eller så kan vi bli omsprungna och lämnade i sticket.

Låt mig rekommendera den snabblästa boken Migrationens kraft av Fredrik Segerfeldt och Johan Norberg. Den ger fler exempel på hur migration får samhällen att blomstra, hur stängda gränser orsakar död och lidande, och redovisar forskning som uppskattar att världens rikedom kan fördubblas – fördubblas! – om migrationen och därmed människorna släpps fria.

Vi måste inte för evigt stå i Växjös skugga

Barometern har de senaste dagarna i en artikelserie jämfört Kalmar med Växjö. Växjö har bättre befolkningstillväxt, bättre bostadsbyggande, bättre företagsklimat, blåare styre och lägre skatt än Kalmar. Bland annat.

Det är ingen slump att det är så här. Företagande och initiativ välkomnas olika av styrande politiker i Kalmar och Växjö. Inger Hilmansson (FP) skriver idag mycket bra i Barometern om hur Kalmar kan vända på denna utveckling, om bara den politiska viljan finns.

Kalmarregionen hamnar långt ner i företagens utvärderingar och två viktiga skäl till Kalmar kommuns dåliga företagsklimat är, enligt Svenskt näringsliv den höga kommunalskatten och det faktum att entreprenörer inte välkomnas i den kommunala verksamheten. Det vill jag självklart ändra på!

Socialdemokraterna vill alltmer stänga Kvarnholmen för bilkörning och stänger därmed ner handeln i stadskärnan, vilken betyder långt mer för skatteintäkterna till Kalmar kommun och en levande stad än alla event som det kommunala bolaget Destination Kalmar kan komma på med våra skattepengar.

Ett nytt parkeringshus, som Folkpartiet föreslog 2004 har utretts sedan valåret 2006, och kan kanske bli ett spadtag valåret 2014. Men det ersätter inte ens de parkeringsplatser som tagits bort, så jag vill att vi redan nu bygger ett nytt parkeringshus i stationsområdet. Hela detta område måste nå upp till den kapacitet och komfort som framtidens resenärer kräver. Socialdemokraterna planerar att korta spårområdet.

Läs hela!

Med PRIO ska lärarna lägga tiden på rätt saker

Idag är jag i Stockholm med duktiga lärare och tjänstemän ifrån Kalmar och andra kommuner. Kalmar kommun är en av nio kommuner i landet som har antagits till den första omgången av utvecklingsarbetet PRIO, som drivs av SKL. Vi samlas på SKL i Stockholm för att utbyta erfarenheter kring förberedelsearbetet hittills.

Detta är ett sätt för oss att fördjupa arbetet med att lärare lär av varandra för att göra undervisningen ännu bättre. Med till exempel effektivare mötesrutiner kunde lärare i Stockholm frigöra tid för att gemensamt planera undervisningen. Så sprider vi goda erfarenheter istället för att varje lärare ”kör sitt eget race”.

PRIO handlar om att nå bättre skolresultat genom att använda lärarnas tid mer effektivt. Två skolor i Kalmar deltar i pilotarbetet: Djurängsskolan och Östra Funkaboskolan. Lärare på skolorna har utsetts till förändringsledare för arbetet. De ska utvärdera varandras skolor istället för sina egna, så att man får in nya ögon i verksamheten. Målet är att hitta arbetsformer som ökar elevernas måluppfyllelse!

Vad ska skolbiblioteken användas till?

Enligt den nya skollagen ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. För detta erbjuder Kalmars bibliotekarier många tjänster för att främja läsande m m hos barn och unga. Det är dock inte alla skolor som utnyttjar allt när de råder över skolbiblioteken.

I det här diagrammet, som vi tog del av på förra Barn- och ungdomsnämnden, kan man bland annat utläsa att 100 % av skolorna använde resurserna till utlåning 2012. Men bara 15 % använde dem även till läsfrämjande insatser.

Att väcka läslusten hos elever är bra för allt lärande, vilket jag skrivit lite om tidigare. Jag tycker även att förmågan till källkritik och sökmetodik (31 %) är mycket viktig att lära sig tidigt. I ”googlandets tidsålder”, när information av både hög och låg kvalitet finns tillgänglig på bara några knapptrycks avstånd, så ökar vikten av att kritiskt kunna värdera trovärdigheten i det man läser. Internet är en fantastisk kunskapskälla för vetgiriga unga, men det finns även en hel del struntprat där ute.

Härnäst ska biblioteken öka sin information till skolorna om vilka tjänster de erbjuder. Vad tycker du att skolorna bör prioritera av detta?

På KS får jag se min motion "in action"

Jag tycker att det är viktigt att medborgare kan ha en dialog med förtroendevalda och påverka demokratiskt. Därför skrev jag i fjol en motion, om att alla Kalmarbor som ställer ett medborgarförslag ska kontaktas och uppmärksammas om sin rätt att yttra sig på det sammanträde där politikerna behandlar förslaget. Kommunfullmäktige sade ja till motionen, och det var nog första gången majoriteten hade bifallit någon av mina egna motioner.

I morgon ska jag få se resultatet av detta "in action" för första gången! På kommunstyrelsen imorgon kommer man att behandla flera medborgarförslag, och på minst ett av dem har förslagsställaren meddelat att han tänker komma och yttra sig.

Det handlar om Medborgarförslag om södra infarten och Linné-universitetets lokalbehov. Han har redan passat på att yttra sig skriftligt, så vi i kommunstyrelsen fick det på mail idag. Han är inte nöjd med det preliminära svaret, att kommunstyrelsen tänker säga nej till förslaget. Men en sak är han nöjd med:

Jag vill passa på tillfället och tacka för möjligheten att framföra mina synpunkter till KS.