Efter min artikel om statlig skola i Barometern har Jonas Hellberg (S) skrivit att han vill fortsätta ha det kommunalt. Idag svarar jag honom om detta. Svaret i tidningen är begränsat till 2000 tecken, men nedan brer jag ut resonemangen lite mer:
Folkpartiet liberalerna vill att staten tar över ansvaret för skolan igen. Det vill även 4 av 5 svenskar och lärare. Men det vill inte Socialdemokraterna, bekräftar nu Jonas Hellberg (S).
Härom veckan presenterade professor Leif Lewin sin utredning som konstaterade att kommunaliseringen som (S) drev igenom 1989 har sänkt studieresultaten, förstört förtroendet för läraryrket och bundit fast lärarna vid mekaniskt och resursslösande dokumenterande vid datorn – tid de kunde ha varit med eleverna. Jag hade hoppats att den massiva kritiken skulle få (S) att släppa på prestigen, men icke.
Socialdemokraterna styr i många av Sveriges kommuner och uppskattar säkert att få bestämma över en av de största budgetposter en kommun har. Lärarförbundets granskning i fjol visade att i de kommuner där (S) styr ger 2 av 3 lärarlöner under Sverigesnittet, som i Kalmar. Det är kanske detta som är de ”lokala avvägningar” som Hellberg vill slå vakt om.
Förra veckan var jag ute och pratade med lärare som arbetat i olika kommuner och tog del av deras erfarenheter av kommunaliseringen. Ett trick för kommuner att skära ner på skolan utan att det syns är att ta ut hög hyra för skollokalerna, som kommunen själv äger. På så vis får man tillbaka pengarna och kan lägga dem på annat än skolan. Men det är en dumsnål besparing, för man sparar in på barnens utveckling, som är den viktigaste investering ett samhälle kan göra!
Sin vana trogen vill Hellberg lyfta fram (S)-styrda Kalmar som ett föredöme, men han gör det med sedvanlig försåtlighet. Hellberg lyfter fram Kalmars satsningar på höjda lärarlöner som ett föredöme. Han nämner inte att dessa höjningar skett från en så låg nivå att Kalmar ändå knappt uppnått medianlönen för riket. De grundskolelärare som får störst lönelyft i år är nog de som får ta del av regeringens satsning på karriärtjänster.
Samma sak när Hellberg lyfter fram Kalmars skolresultat, som lyft från en låg nivå året innan. Han nämner inte att Kalmars meritvärden likväl är under rikssnittet! Och man ska nog vara försiktig med att dra stora slutsatser utifrån bara några hundra elever, som varierar från år till år.
Frågan är hur detta skulle vara ett argument för kommunalt styre, att peka på att kommuner sköter skolan olika bra? Det skiljer 50 000 kr per elev och år mellan de kommuner som satsar mest på skolan och de som satsar minst.
Hellberg vill inte kännas vid kommunaliseringens misslyckande och försöker istället skylla ifrån sig på friskolorna. Fastän han vet att det fria skolvalet har utvärderats flera gånger, och att man då funnit att det varit positivt för resultaten.
Hellberg försöker även skylla decenniers sjunkande skolresultat på Folkpartiet. Fastän han vet att larmen handlat om den gamla skolpolitiken som (S) lämnade efter sig, inte Folkpartiets reformer som trätt i kraft sedan dess.
Men nåväl, låt oss prata internationell forskning, då. Samma dag som Hellbergs debattartikel publicerades, presenterades en OECD-rapport där man gått igenom olika länders skolpolitik och analyserat vad som ger resultat för eleverna.
Folkpartiets och regeringens skolpolitik får överlag starkt stöd av forskningen. Tidigare betyg är ett område som är viktigt för skolutvecklingen men där Sverige ligger efter. Likaså studiedisciplinen, som vi också vill öka.
Men den enskilt viktigaste faktorn är lärarna och läraryrkets status. Det är just därför regeringen storsatsar på lärarlöner. Det är därför vi har reformerat lärarutbildningen och gjort den mer attraktiv. Och det är den viktigaste anledningen till att skolan behöver bli statlig igen. Professor Leif Lewin visade i sin utvärdering härom veckan att kommunaliseringen har varit förödande för lärarlönerna och för läraryrkets status.
Däremot underkänner OECD Socialdemokraternas främsta valfläsk. De sjunkande resultaten blir inte bättre för att man förbjuder friskolor. Inte heller satsningar på mindre klasser har något stöd i forskningen - det kan till och med försämra resultaten. Och för övrigt så har Sverige redan mindre klasser än de flesta av de framgångsrika skolländerna.
Ett förstatligande genomförs inte i en handvändning. Det handlar inte om att bara trycka på en ”ångra”-knapp och återvända till 1989. Det handlar om att se framåt och våga dra lärdomar av kommunaliseringens misslyckade experiment. Skolan har gått igenom många viktiga reformer sedan Alliansregeringen kom till makten, och i hög takt. Trots detta har ingen av alla lärare jag talat med varit reformtrött när det gäller att göra skolan statlig igen – tvärtom!
22 februari 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar