10 december 2013

Forskning: friskolereformen bra för skolresultaten

Det är verkligen hela havet stormar i skoldebatten just nu, där alla häver ur sig precis vad som helst om varför resultaten i svensk skola sjönk för två år sedan, innan de stora Folkparti-reformerna hade trätt i kraft. Populärast verkar vara att skylla nedgången på det fria skolvalet, friskolereformen.

Varje gång jag ser någon påstå det försöker jag se om de lutar sig på någon faktisk forskning. Hittills har de aldrig gjort det. Men att häva ur sig en hypotes utan stöd i fakta räcker för att få riksnyhetsrubrik. Att Skolverket förkastar hypotesen som grundlös kläms in i slutet på artikeln. (Även i VT, GD,
SvD, Metro, Barometern och SMP.)

Lärarförbundets Eva-Lis Sirén drar till med samma sak. Expressens Anna Dahlberg skriver att ”alla som har investerat förtroendekapital i skoldebatten vevar sina favoritargument som om inget har hänt”. Och vevar sedan sitt favoritargument om att det ”självklart” finns ett samband mellan de fallande skolresultaten och friskolereformen. Fastän den "oberoende utvärdering" hon efterlyser redan har gjorts, av IFAU, och den visade tvärtom att det fria skolvalet har, i all sin ofullkomlighet, varit positivt för skolresultaten. Inte ”betygsinflations-positivt”, utan verkligt ”långsiktigt högre kunskap-positivt”.

Men en viktig lärdom av PISA-resultatet var ju att klyftorna hade ökat, eller hur? Lågpresterande elever har sjunkit ännu mer än högpresterande. Beror detta på skolvalet, då? Ja och nej. Jag kontaktade en av forskarna bakom IFAU-rapporten, Mikael Lindahl, och frågade om lågpresterande elever har försämrat sina resultat pga konkurrensen från friskolor. Han hänvisade till ett working paper från 2007 (sid 26–27) som visar att så inte är fallet. Barn till såväl låginkomsttagare, höginkomsttagare och utrikes födda får alla bättre skolresultat när det blir konkurrens bland skolorna i kommuner. Barn till högutbildade förbättrar sig visserligen mer än barn till lågutbildade, men inga elevgrupper har fått sämre resultat på grund av av skolvalet.

Det finns sannolikt många saker som förstört svensk skola de senaste decennierna. Mycket går inte att utvärdera. Men en av de få saker vi kan utvärdera någorlunda är alltså just friskolereformen – även om den råkade sammanfalla i tid med den i min mening bedrövliga kommunali(s)eringen. De som ändå fortsätter att blint kämpa mot skolvalet likt väderkvarnar, gör bara situationen värre för skolan och eleverna. De borde istället fråga sig vad vi kan lära oss av valfriheten för att förbättra skolresultaten.

Ett ljus i mörkret är ändå DN:s existensberättigande Maciej Zaremba, som skriver klokt om den flockmentalitet som sumpade svensk skola för tjugo+ år sedan, och att döma av det jag skrivit ovan är på god väg att sumpa det ännu mer.

2 kommentarer:

Niklas Ulin sa...

Av precis samma anledning som du hänvisar till att friskolereformen har varit "bra" för skolresultaten så avfärdar du att friskolorna skulle vara orsaken till den utarmade nivån. Jag är ledsen, men du har inte en aning vad du pratar om... Bra betyg inte lika med bra kvalitet. Vi mäter inte kunskap i svensk skola och vi använder inga verktyg för att genomskåda bra eller dåligt, eftersom det inte finns. I det läget spelar det ingen roll vem som levererar skolutbildningen. En sak är dock säker. Att ta ut 10% vinst utan att visa vilket mervärde man levererar förutom det fria skolvalet, det är inte ok!

Björn Brändewall sa...

Om en reform har positiv effekt på skolresultaten så har den inte negativ effekt på skolresultaten. Är det kontroversiellt att påstå? Då får du nog förklara dig lite mer. Notera att IFAU-rapporten inte stannade vid måttet "bra betyg".

Om vi inte mäter eller utvärderar kunskap i svensk skola så undrar jag vad du anser att t ex de nationella proven i matematik gör?

Din åsikt att bra eller dåligt "inte finns" får mig att undra om det bara var en slarvig formulering eller om du på allvar är kulturrelativist, i vilket fall fortsatt diskussion förstås är poänglös. Det är bra att förstå att 2+2=4. Det är dåligt att inte förstå att 2+2=4. Således finns det bra resultat och det finns dåliga resultat.

"Mervärdet man levererar" förklarade jag kortfattat i inlägget, men du kan även läsa mer om det i IFAU-rapporten. Var har du fått talet 10 % ifrån?