När larmen var nya debatterade jag frågan i kommunfullmäktige, då lät det så här.
Några sammanfattande tankar från mig just nu är:
- I våras var det ord som stod mot ord, men nu har vi svart på vitt att i stort sett alla anklagelser om vanvård bekräftas av nuvarande personal.
- Om det inte hjälpt att flytta personal, vilket man gjort tidigare, måste felet sitta i ledningen. Många upplever att cheferna inte är tillräckligt synliga i verksamheten, och hälften känner problem inför att anmäla vanvård till sin chef. Cheferna borde få gå, omsorgsnämndens ordförande likaså.
- Det lär dock inte räcka. Man måste aktivt skapa en mycket mer öppen kultur där man vågar prata om och anmäla missförhållanden. Det kan kännas jobbigt just då, men det är så man blir bättre i sin verksamhet.
- Jag vill samtidigt inte dra all personal över en kam. Min farmor vårdades på Smedängen några veckor under sitt näst sista levnadsår. Hon trivdes på Smedängen, hon ville stanna kvar. Därför är jag extra chockad. Farmor hade uppenbarligen tur och vårdades av ”rätt” personal. Men jag tänker på alla andra som lämnat sina nära och kära i kommunens händer. Det känns inte tryggt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar