Sverigedemokraten Mattias Bäckström Johansson frågar sig den 23 juni hur många asylsökande som verkligen har flyktingstatus enligt FN. Bakgrunden är att han tycker vi låter för många stanna. Men en snabb titt visar tvärtom att vi har avvisat på tok för många.
Sverige har upprepade gånger utvisat människor till tortyr och förföljelse, i strid mot de mänskliga rättigheterna. För detta har FN:s tortyrkommitté prickat Sverige elva gånger. Det är rekord, särskilt för ett så litet land, och definitivt inget att vara stolt över.
Sveriges utlänningsnämnd har i åratal funnit allt mer kreativa sätt för att misstänkliggöra asylsökande och hitta nya ursäkter för att utvisa de som behöver skydd. Flyktingfamiljer har tvingats gå under jorden för att klara sig. Mattias Bäckström Johansson menar att de därmed brutit mot svensk lag. Men han missar att redan 1999 ställde sig samtliga riksdagspartier bakom att avskaffa utlänningsnämnden, just för att dess metoder inte varit rättssäkra. Och nu har nämnden (efter snart sju års förhalande från regeringen) äntligen lagts ned.
Det humana i detta läge hade varit att låta alla dessa flyktingar, som fått rättsvidriga prövningar, få stanna. Det skulle faktiskt ha varit i linje med tidigare svensk praxis. Förr kunde nämligen en lång väntetid vara tillräckligt skäl för att bevilja uppehållstillstånd. Resonemanget då var att om en familj väntat på beslut i flera år, hade den hunnit rota sig, barnen gå i skolan och föräldrarna skaffa jobb. Det vore vansinne att riva upp allt detta.
Därför hade en flyktingamnesti varit det rätta, men det är sorgligt att socialdemokraterna (med stöd av moderaterna), som enda partier i riksdagen satt stopp för det. Och det verkar som om Mattias Bäckström Johansson skulle driva en lika inhuman linje, om han hamnade i en sådan maktposition.
Det är bara att konstatera att det blåser kallare vindar hos många politiker nu för tiden. Vi har gått från öppenhet till slutenhet. Jag hoppas det blir ändring på det. Folkpartiet vill att Sverige ska ta emot fler flyktingar. Det har vi råd med. Men vi måste se till att kombinera det med en bättre integrationspolitik också, så att de som vill stanna känner sig välkomna och kan starta ett nytt liv här.
Idag präglas tyvärr integration(s)politiken av passivisering, segregation och bidragsberoende. Men människor har en inre drivkraft och vill göra rätt för sig, om de bara får chansen. Vi måste ta tillvara på våra nya invånares kompetens och göra det lättare att bl a komma in i arbetslivet. Man vill ju inte betraktas som ett offer resten av livet bara för att man flytt till ett annat land.
--
Björn Brändewall
Folkpartiet liberalerna, Kalmar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar